På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:25

Författare

Anders Karlsson

arbetar med befolk­nings­statistik på SCB.

010-479 63 07

anders.karlsson@scb.se

Fakta

Indelningen i olika kommun­grupper baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommun­grupps­indelning.

Unga bor i storstan – äldre i glesbygd

Förortskommunerna har haft den största befolknings­tillväxten under de senaste 40 åren. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med 71 procent. Samtidigt har befolkningen i gles­bygds­kommunerna minskat med 20 procent. Jämfört med andra kommun­grupper har stor­städerna den högsta andelen i arbetsför ålder, medan högst andel äldre finns i gles­bygds­kommunerna.

Vy över höga flerbostadshus på skogsbeklädd höjd

Mellan åren 1970 och 2009 har folkmängden i Sverige ökat från 8,1 miljoner till 9,3 miljoner, men befolknings­utvecklingen har sett olika ut i olika typer av kommuner.

I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö minskade befolkningen under 1970‑talet och början av 1980‑talet. Sedan år 1983 har den ökat, främst på grund av invandringen. Den minskande befolkningen i början av perioden berodde på att ut­flytt­ningen, främst till övriga landet, var större än in­flytt­ningen. Stora födelse­överskott, att antalet födda är fler än antalet avlidna, har också bidragit till att befolkningen ökat under 2000‑talet. Sett över hela perioden 1970‑2009 har befolkningen i stor­städerna ökat med 11 procent, och uppgick år 2009 till drygt 1,6 miljoner.

Förortskommunerna har haft den största befolknings­ökningen under de senaste 40 åren. Invånar­antalet där har ökat med 71 procent. Nära 1,5 miljoner personer bodde år 2009 i en förort till Stockholm, Malmö eller Göteborg. De främsta orsakerna till ökningen är stora födelse­överskott och att den inrikes in­flytt­ningen ofta varit betydligt större än ut­flytt­ningen.

De större städerna utanför storstäderna har haft en jämn befolkningsökning under de senaste 40 åren, och har totalt ökat sin befolkning med 20 procent. Idag bor drygt 2,5 miljoner personer i en större stad. Födelse­överskott och ibland ett positivt in­flytt­nings­netto, på senare år framförallt invandring, är orsakerna till de större städernas ökande befolkning.

Befolkningen minskar i glesbygdskommunerna

Befolkningsutveckling år 1970‑2009 i olika kommungrupper

Linjediagram över befolkningsutveckling år 1970-2009 i olika kommungrupper

Befolkningen i glesbygdskommunerna har minskat sedan år 1970, medan befolkningen i övriga kommungrupper har ökat.

I glesbygdskommunerna har befolknings­utvecklingen mestadels varit på nedåt­gående. Mellan åren 1970 och 2009 minskade invånar­antalet med 20 procent och numera bor knappt 300 000 personer i en glesbygds­kommun. De främsta orsakerna till minskningen är ett negativt födelse­netto – antalet avlidna har varit större än antalet födda under alla åren – och att ut­flytt­ningen till övriga Sverige varit större än in­flytt­ningen varje år sedan början av 1980talet.

Det är inte bara befolknings­utvecklingen, utan även befolkningens ålders­struktur, som skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner. I stors­täderna har andelen i arbetsför ålder (20‑64 år) sakta ökat sedan början av 1990‑talet. Stor­städerna har idag den högsta andelen 20‑64‑åringar, 64 procent. Däremot har stor­städerna en förhållandevis låg andel barn och ungdomar, 21 procent, respektive äldre, 15 procent. Då har ändå andelen barn och ungdomar i stor­städerna ökat något sedan mitten av 1980‑talet då den var som lägst. Andelen personer som är 65 år eller äldre har minskat i stor­städerna under senare år och ligger idag på samma nivå som år 1970.

Den högsta andelen barn och ungdomar finns i förorts­kommunerna, där 27 procent av befolkningen är yngre än 20 år. Detta är ändå en minskning sedan början av 1970‑talet, då var tredje invånare i förorterna var under 20 år.

Att andelen barn och ungdomar har minskat i alla kommun­grupper beror på att antalet yngre i befolkningen varit ganska konstant under de senaste 40 åren, medan antalet i åldrarna 20‑64 år respektive 65 år eller äldre har ökat. Andelen av befolkningen som är barn och ungdomar blir alltså lägre.

I förortskommunerna har även andelen 20‑64‑åringar minskat och var 58 procent år 2009. Andelen som är 65 år eller äldre har sedan början av 1970‑talet ökat mest, med 7 procent­enheter, i förorterna och i glesbygds­kommunerna. I början av 1970‑talet var andelen äldre i förorts­kommunerna endast 8 procent, så andelen är fortfarande låg jämfört med andra kommun­grupper.

Hög andel äldre i glesbygds­kommunerna

Befolkningsstrukturen år 2009 i olika kommun­grupper

Cirkeldiagram över befolkningsstrukturen år 2009 i olika kommun­grupper

Glesbygdskommunerna har, liksom storstäderna, en förhållandevis låg andel barn och ungdomar. Det är i glesbygds­kommunerna som andelen unga minskat kraftigast sedan 1970, från 28 till 22 procent. Även andelen 20‑64‑åringar är lägre i glesbygds­kommunerna än i andra kommun­grupper. Efter att ha minskat under 1970v och 1980‑talen, har andelen dock legat stabilt på 54 procent efter det. Däremot är andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre avsevärt högre i glesbygds­kommunerna än i andra kommun­grupper. Andelen var förhållandevis hög redan år 1970 men har ökat och uppgick år 2009 till 24 procent, jämfört med 15‑18 procent i övriga kommun­grupper.

Befolkningsstrukturen i de större städerna utanför storstäderna kan beskrivas som någorlunda representativ för hela landet. Under de senaste 40 åren har andelen barn och ungdomar minskat, andelen 65 år eller äldre ökat och andelen 20‑64 år varit rätt konstant. År 2009 var 23 procent av de större städernas befolkning 19 år eller yngre, 59 procent 20‑64 år och 18 procent 65 år eller äldre.

Kvinnor och män uppvisar samma mönster i ålders­struktur för olika kommun­grupper. Andelen män är dock genom­gående 1‑2 procent­enheter högre än andelen kvinnor bland barn och ungdomar, medan andelen kvinnor 65 år eller äldre genom­gående är 4‑6 procent­enheter högre än andelen män. I glesbygds­kommunerna var 27 procent av den kvinnliga befolkningen 65 år eller äldre år 2009.

Etiketter