På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-12-03
Nr 2015:169

Författare

Malin Andersson

arbetar med arbets­mark­nads­­statistik på SCB.

010-479 66 44

malin.andersson@scb.se

Therese Hedlund

arbetar med arbets­mark­nads­­statistik på SCB.

010-479 65 44

therese.hedlund@scb.se

Fakta

Uppgifterna är hämtade från den register­baserade arbets­mark­nads­statistiken (RAMS). Statistiken grundar sig på kontroll­uppgifter från arbets­givare samt deklara­tioner för egna före­tagare. Mät­ningen avser i huvud­sak de som för­värvs­arbetade i november månad det avsedda året.

Unga vuxna börjar arbeta senare idag än för 30 år sedan

SCB har fört arbets­marknads­statistik via register i 30 år. Under den tiden kan vi se hur ungdomar är allt äldre när de tar klivet in på arbets­marknaden, samtidigt som vi utbildar oss allt längre. År 1985 förvärvs­arbetade minst 75 procent av alla 21-åringar medan det 2014 inte inträffade förrän vid 29 års ålder.

Ungdomar jobbar på kafé

I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) finns statistik sedan år 1985 fram till 2014. Där finns uppgifter om syssel­sättning och annan bakgrunds­information kopplat till personnummer. En fördel med register­baserad statistik är den är total­räknad, det vill säga att alla folkbok­förda personer i Sverige ingår, och att vi kan bryta ner statistiken på olika sätt, exempelvis på låg regional nivå.

Med hjälp av RAMS kan vi följa personer på arbets­marknaden över tid. Vi kan studera när i livet de flesta tar steget in på arbets­marknaden och hur det har förändrats över de 30 år som RAMS har funnits. I denna artikel har vi valt att studera vid vilken ålder 75 procent av en årskull blir förvärvs­arbetande, i vilka branscher de arbetar samt deras utbildningsnivå.

1985 – lätt att få jobb utan hög utbildning

Det första året vi har siffror för, 1985, var det 21-åringarna som hade en förvärvs­intensitet över 75 procent. Då var 76,5 procent av 21-år­ingarna förvärvs­arbetande. Det fanns då 125 500 21-år­ingar folkbok­förda i Sverige, varav 49 procent var kvinnor. Båda könen förvärvs­arbetade i lika hög grad och 94 procent av alla 21-år­ingar var inrikes födda.

Bland de förvärvsarbetande 21-åriga kvinnorna var arbete inom Vård och omsorg vanligt (34 procent) följt av arbete inom Handel samt Tillverkning och utvinning (15 procent vardera). Utbild­nings­nivån matchade deras arbete då knappt tre fjärde­delar var gymnasie­utbildade. Endast 4 procent hade någon form av efter­gymnasial utbildning, vilket är rimligt med tanke på deras ålder.

De män som förvärvsarbetade som 21-år­ingar arbetade främst inom Tillverkning och utvinning (38 procent) följt av Byggverksamhet och Handel (12 procent vardera). Männen hade en något högre utbild­nings­nivå än kvinnorna då 65 procent var gymnasie­utbildade och 9 procent hade någon form av efter­gymnasial utbildning.

Utbildningsnivån för denna grupp stiger dock ju äldre de blir och vid 30 års ålder hade 13 procent av dessa kvinnor och 12 procent av dessa män en lång efter­gymnasial utbildning. Detta visar att det 1985 var relativt lätt att få ett arbete utan hög utbildning men att vissa ändå valde att studera vidare senare i livet.

2000 – senare inträde på arbetsmarknaden

Åttiotal övergick till nittiotal. Sverige genomgick en ekonomisk kris i början på 1990-talet vilket även fick konsekvenser på arbetsmarknaden. Exempelvis så sjönk den totala förvärvs­intensiteten i Sverige från 84 procent 1990 till 71 procent tre år senare. Vid millennie­skiftet hade ekonomin återhämtat sig något även om förvärvs­intensiteten totalt sett bara var uppe i 75 procent.

År 2000 var det först bland 27-åringar som förvärvs­intensiteten översteg 75 procent, en ökning med 6 år jämfört med 1985. Denna grupp bestod av 118 000 individer, varav 49 procent var kvinnor. Vi kan nu se en skillnad i förvärvs­intensitet mellan könen, där den kvinnliga förvärvs­intensiteten för denna ålders­grupp uppgick till 70 procent och den manliga till 80 procent. Andelen födda i Sverige var 87 procent.

Industriarbete fortfarande vanligast bland män

År 2000 var det 27 procent, eller 11 000 personer, av de förvärvs­arbetande 27-åriga kvinnorna som arbetade inom Vård och omsorg. Drygt en tiondel av dessa hade en sjuk­sköterske­utbild­ning och knappt 1 000 personer hade en förskol­lärar­utbildning. 180 kvinnor var läkar­utbildade. Inom Handel och kommunikation arbetade 18 procent och inom Finansiell verksamhet och företags­tjänster 17 procent. I den sistnämnda branschen var det vanligast med arbete inom data­konsult­verksamhet, kontors- och över­sätt­nings­verksamhet samt lokalvård.

Bland de förvärvsarbetande männen arbetade 28 procent, eller 13 000 personer, inom Till­verk­nings- och utvinnings­industrin. Vanligast var att arbeta inom Motor­fordons­till­verkning, där 900 personer arbetade. Av dessa hade en tredjedel åtminstone påbörjat en efter­gymnasial utbildning. 22 procent arbetade inom Handel och kommunikation, följt av Finansiell verksamhet och företags­tjänster (19 procent). Inom den sistnämnda branschen arbetade flertalet som konsulter inom exempelvis data- och byggverksamhet.

Utbildningsnivån i denna grupp var relativt hög och kvinnorna var mer välutbildade än männen. År 2000 hade drygt hälften av de 27-åriga kvinnorna en gymnasial utbildning och 29 procent en lång efter­gymnasial utbildning på tre år eller längre. Bland männen hade 57 procent en gymnasial utbildning och 19 procent en lång efter­gymnasial utbildning. Självklart gör den högre åldern i denna grupp att möjligheten att vidare­utbilda sig har blivit större. En fråga man kan ställa sig är dock om den högre utbildnings­nivån är ett resultat av att det krävde högre utbildning för att få ett jobb år 2000 jämfört med 1985 eller om viljan att utbilda sig gjorde att det tog längre tid för en årskull ungdomar att komma upp i 75 procents förvärvs­intensitet?

2014 – vid 29 års ålder förvärvsarbetar 75 procent

Arbetsmarknaden fortsätter att förändras och till år 2014 hade åldern då minst 75 procent av en ålders­kull var förvärvs­arbetande stigit till 29 år. I denna grupp ingick 126 500 personer, varav 49 procent var kvinnor. Förvärvs­intensiteten för kvinnor hade stigit jämfört med gruppen vi undersökte år 2000 och var nu 73 procent, medan männens hade sjunkit till 78 procent. Även andelen inrikes födda hade minskat till 73 procent.

Fortfarande var Vård och omsorg den näringsgren där flest kvinnor i denna grupp arbetade, 12 000 personer eller 26 procent. Nära en femtedel av dessa var utbildade till sjuk­sköt­erskor. 470 kvinnor hade en läkar­utbildning. Inom Handel respektive Utbild­nings­väsendet arbetade 14 procent i vardera näringsgrenen.

Tillverkning- och utvinningsindustrin var fortfarande en stor näringsgren för männen men även Företags­tjänster, där bland annat bemannings­företag ingår, sysselsatte många personer (15 procent vardera). Inom Till­verk­ning- och utvinnings­industrin hade en knapp tredjedel åtminstone påbörjat en efter­gymnasial utbildning, medan drygt hälften av de som arbetade inom Företags­tjänster hade någon form av efter­gymnasial utbildning. Handeln sysselsatte 14 procent av männen.

Vi börjar jobba allt senare och utbildningsnivån ökar

För både män och kvinnor ökar utbildningsnivån jämfört med de tidigare grupper vi har undersökt, särskilt för kvinnor. 36 procent av de förvärvs­arbetande kvinnorna hade år 2014 en gymnasial utbildning och 42 procent hade en lång efter­gymnasial utbildning. För männen var motsvarande siffror 48 och 25 procent. Den högre utbild­nings­nivån speglas även i de vanligaste näringsgrenarna. Arbete inom Utbild­nings­väsendet kräver ofta en högre utbildning och att denna näringsgren blivit vanligare bland kvinnor tyder på att de är färdig­utbildade och nu kommer ut på arbets­marknaden. Arbete inom bemannings­företag är idag en vanlig väg in på arbets­marknaden för ungdomar och även denna typ av arbete kräver i vissa fall högre utbildning. Vi ser att koncentrationen av antalet branscher minskar, det vill säga att de unga arbetar inom fler olika branscher än tidigare. En förklaring till detta kan vara att de är högre utbildade och därmed har fler val­möjlig­heter på arbetsmarknaden.

Genom att följa RAMS under 30 år kan vi se att de unga blir allt äldre innan 75 procent av en årskull är förvärvs­arbetande. Andelen utrikes­födda ökar, vilket visar att vårt samhälle tydligt har förändrats under de senaste 30 åren. Vi kan också konstatera att utbild­nings­nivån bland de unga vuxna har ökat markant. När de som var 21 år gamla år 1985, nio år senare fyllde 30 år, hade de inte kommit upp i samma utbildningsnivå som dagens 29-åringar.

Vanligast näringsgren uppdelad efter kön och år

ÅrNäringsgrenAndel
kvinnor
NäringsgrenAndel
män
1985Vård och omsorg34Tillverkning och utvinning38
Handel15Byggverksamhet12
Tillverkning och utvinning15Handel12
2000Vård och omsorg27Tillverkning och utvinning28
Handel och kommunikation18Handel och kommunikation22
Finansiell verksamhet och
företagstjänster
17Finansiell verksamhet och
företagstjänster
19
2014Vård och omsorg26Företagstjänster15
Handel14Tillverknings- och
utvinningsindustri
15
Utbildningsväsendet14Handel14
Etiketter