På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:36

Författare

Jonas Olofsson

arbetar med demo­krati­statistik på SCB.

010-479 47 18

jonas.olofsson@scb.se

Fakta

I denna artikel studerar vi de ungas val­del­tag­ande i kommun­full­mäktig­valen, men de tendenser som fram­träder är även general­iser­bara på val till riks­dag och lands­tings­full­mäktige. En skill­nad är att ut­länd­ska med­borgare har röst­rätt i val till kommun­full­mäktige och att val­del­tag­andet generellt sett ligger några procent­enheter lägre i kommun­full­mäktig­val än i val till riks­dagen. Exempel­vis röstade fyra av fem första­gångs­väljare i 2010 års riks­dags­val.

Ungas valdeltagande ökar – mest bland dem som röstar minst

Ungas röstande har ökat i de två senaste valen, framför allt i grupper med lägst val­del­tagande. 18‑29‑år­ingar röstar fortfarande i mindre utsträck­ning än äldre, men skill­naderna har minskat. Vi har därmed fått ett mer jämlikt val­deltagande.

Ett barn plocka upp en valsedel från golvet i en vallokal

Det finns en missuppfattning att valdeltagandet bland unga väljare är på alarmerande låg nivå och stadigt sjunk­ande. Det hänger förmod­ligen samman med att ett minsk­ande val­del­tag­ande får mer upp­märk­sam­het i media än ett ökande. Röstandet i befolk­ningen i stort nådde i 2002 års val de lägsta nivåerna sedan 1950‑talet. Därefter har emeller­tid utveck­lingen vänt och val­del­tag­andet har ökat i två på varandra följande val. I 2010 års kommun­full­mäktig­val närmade sig andelen som gick och röstade hur det såg ut i början på 1990‑talet.

Svenskarna börjar hitta tillbaka till valurnorna

Valdeltagande i kommunfullmäktigvalen, 1950‑2010

Lijediagram över valdeltagande i kommunfullmäktigvalen, 1950‑2010

Citat: Yngres valdeltagande närmar sig de äldres.Skillnaden mellan ungas och äldres val­del­tag­ande var som störst 2002, när val­del­tag­andet var som lägst. Då skilde det 16 procent­enheter i val­del­tag­ande mellan unga under 30 år och personer mellan 50 och 64 år, den ålders­grupp där val­del­tag­andet är högst. I 2010 års val till kommun­full­mäktige var mot­svarande skillnad 13 procent­enheter. Val­del­tag­andet har från 2002 ökat i alla åldrar, men allra mest bland unga väljare.

Bland personer under 30 år har val­del­tag­andet ökat med 5 procent­enheter, från 69 procent i 2002 års kommun­full­mäktig­val till 74 procent 2010. Första­­gångs­väljare, de som tack vare att de upp­nått röst­rätts­ålder har möjlighet att delta i ett nationellt val för första gången, har haft en ännu kraft­igare ökning. I denna grupp har val­del­tag­andet ökat med 9 procent­enheter från 66 procent i 2002 års kommun­full­mäktig­val till 75 procent 2010.

Minskade åldersskillnader i valdeltagande

Valdeltagande i kommunfullmäktigvalen efter ålder, 2002‑2010

Linjediagram över valdeltagande i kommunfullmäktigvalen efter ålder, 2002‑2010

Minst ökning under denna period skedde för personer mellan 50 och 64 år, alltså den ålders­grupp som redan har det högsta val­del­tag­andet. I denna ålders­grupp ökade val­del­tag­andet med 2 procent­enheter till 87 procent. I övriga åldrar har val­del­tag­andet ökat med ungefär 4 procent­enheter under samma period.

Från studier av valdeltagandet, inte minst SCB:s vald­el­tag­ande­under­sökning, vet vi sedan tidigare att resurs­starka grupper, personer med hög utbild­nings­nivå och inkomst, tenderar att rösta i större utsträck­ning än resurs­svaga grupper. Vi vet också att inrikes födda personer i större utsträck­ning än utrikes födda går till val­urnorna och röstar. En annan tendens är att personer som är gifta och har barn har ett högre val­­del­tag­ande än ensam­stående personer utan barn. Dessa mönster är åter­kommande när vi studerar val­del­tag­andet, både i Sverige och i andra länder.

När vi specifikt studerar dessa förhållanden bland unga personer så ser vi liknande tendenser som bland äldre väljare. Unga som själva har en efter­gymnasial utbild­ning, eller som har minst en förälder med det­samma, röstar i högre utsträck­ning än unga som inte har efter­gymnasial utbild­nings­bak­grund. Det är även så att unga personer som är födda i Sverige röstar i större utsträck­ning än unga som är födda utom­lands. En skillnad från det generella mönstret är dock att bland unga tenderar de med barn att rösta i mindre utsträck­ning än de utan barn.

De allra yngsta röstar allt mer

Valdeltagande i kommunfullmäktigvalen bland förstagångsväljare, 2002‑2010

Linjediagram över valdeltagande i kommunfullmäktigvalen bland förstagångsväljare, 2002‑2010

I 2002 års kommunfullmäktigval, när valdeltagandet var som lägst, var det särskilt lågt bland de grupper av unga som vi vet röstar minst. Av första­gångs­väljare utan efter­gymnasial utbild­nings­bak­grund röstade 59 procent, vilket alltså kan jämföras med 66 procent för alla första­gångs­väljare. Hälften av första­gångs­väljarna med utländsk bak­grund röstade och i den lilla gruppen första­gångs­väljare med barn röstade endast 41 procent.

I kommunfullmäktigvalen 2010 hade valdeltagandet för första­gångs­väljare ökat med 9 procent­enheter. Bland första­gångs­väljarna utan efter­gymnasial utbild­nings­bak­grund var ökningen 12 procent­enheter och bland första­gångs­väljare med utländsk bak­grund hade val­del­tag­andet ökat med 11 procent­enheter till 61 procent. Den allra största ökningen av andelen röstande hittar vi hos första­gångs­väljare med barn. I denna grupp hade val­del­tag­andet i kommun­full­mäktig­valen ökat med hela 20 procent­enheter till 61 procent.

Motsvarande tendenser, med störst ökningar i grupper med lågt val­del­tag­ande, finns även bland övriga unga väljare, men i något mindre omfatt­ning än hos första­gångs­väljarna. Därmed har val­del­tag­andet blivit mera jämlikt i takt med det stigande val­del­tag­andet i de två senaste kommun­full­mäktig­valen. Inte bara sett till ålder, utan även om vi studerar andra socio­ekonomiska faktorer.

Etiketter