Utrikesfödda oftare mer välutbildade än deras yrke kräver

Av alla utrikesfödda kvinnor i åldern 20-64 år var 55 procent förvärvsarbetande år 2013, jämfört med 81 procent av de inrikesfödda. Bland män var motsvarande andelar 61 och 83 procent. Andelen förvärvsarbetande bland utrikesfödda ökar dock ju längre tid en person har vistats i Sverige.

Samtidigt kan vi konstatera att utbildning är en viktig faktor för att integreras på arbetsmarknaden, framförallt för de som varit en kort tid i Sverige. Att ha minst tre års eftergymnasial utbildning är betydligt vanligare bland de förvärvsarbetande utrikesfödda som har varit i Sverige i fem år eller mindre, jämfört med de som har varit här en längre tid.

Arbete och yrke varierar med ursprungsland

Förvärvsintensitet och utbildningsnivå varierar också beroende på vilka länder de utrikesfödda kommer ifrån. Av Sveriges drygt 4,3 miljoner förvärvsarbetande personer i åldern 20-64 år var drygt 650 000 personer, eller 15 procent, födda utomlands. De var födda i en mängd olika länder och med vitt skilda förutsättningar. Med hjälp av ett mått som kallas Human Development Index, HDI, och som används för att jämföra olika länders välstånd, kan vi kategorisera dessa olika länder.

Personers utbildningsnivå skiljer sig åt beroende på var en person är född. Att utbildningsnivån för personer som har invandrat till Sverige varierar beroende på ursprungsland kan ha flera olika förklaringar, exempelvis åldersstruktur, invandringsskäl samt vilken utbildningsstruktur som finns i hemlandet.

Sammantaget hade nära en tredjedel av personer från länder med medel eller lågt HDI endast en förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för de som är födda i länder med ett mycket högt eller högt HDI var 15 procent. Överlag var utrikesfödda personer från länder med mycket högt eller högt HDI mer välutbildade, även jämfört med personer födda i Sverige och Norden.

När vi här talar om personer från länder med lågt, mellan respektive högt HDI avses utrikesfödda utanför Norden. Utrikesfödda från Norden är en egen kategori.

Större könsskillnader från länder med högt HDI

Kvinnor var mer högutbildade än män bland utrikesfödda från länder med mycket högt eller högt HDI. Det gäller även för inrikesfödda och personer födda i Norden. Bland de högutbildade födda i länder med medel eller lågt HDI fanns inte samma tydliga könsskillnader.

Utbildningsnivå efter födelseland, Sveriges befolkning 20-64 år, 2013

*Exempelvis Irak, Somalia och Syrien.
†Exempelvis Polen, Iran och Chile.

Många utrikesfödda har högre utbildning än arbetet kräver

Bland utrikesfödda förvärvsarbetande kvinnor med en lång eftergymnasial utbildning arbetade 19 procent inom ett yrke som endast krävde gymnasiekompetens, jämfört med 10 procent av de inrikesfödda kvinnorna med samma utbildningsnivå. 4 procent av de högutbildade utrikesfödda hade ett yrke som inte krävde någon utbildning alls.

Även bland männen kan vi se att högutbildade arbetade inom yrken som inte krävde en hög utbildning. 21 procent av de utrikesfödda männen med en lång eftergymnasial utbildning arbetade inom yrken som endast krävde gymnasiekompetens, jämfört med 9 procent av de inrikesfödda männen med samma utbildningsnivå. 6 procent av de högutbildade utrikesfödda hade ett yrke som inte krävde någon utbildning alls.

Detta visar att för både kvinnor och män hade omkring en fjärdedel av alla förvärdsarbetande utrikesfödda med en lång eftergymnasial utbildning ett yrke som de i teorin var överkvalificerade för, jämfört med omkring 10 procent av de inrikesfödda. Det siffrorna inte visar är dock om yrket är inom eller utanför det område man är utbildad för.

Matchning av yrke och utbildning bland högutbildade

Vårdyrken vanligast bland kvinnor

Det vanligaste yrket för anställda utrikesfödda kvinnor, oavsett födelseregion, var undersköterskor och sjukvårdsbiträden, följt av vårdbiträden och personliga assistenter. Dessa yrken var även de vanligaste yrkena för kvinnor födda i Sverige. Andelen inrikesfödda kvinnor var hög inom båda yrkena, 82 respektive 77 procent. Bland de utrikesfödda kom flest personer från länder med mycket högt och högt HDI.

För att arbeta som undersköterska eller sjukvårdsbiträde krävs ingen eftergymnasial utbildning. Men av de som arbetade inom yrket och var födda i länder med medel eller lågt HDI hade 13 procent en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Motsvarande siffra var 11 procent för de som var födda i länder med mycket högt eller högt HDI, 3 procent för de födda i Norden och 2 procent av de inrikesfödda.

Man bör poängtera att andelen högutbildade varierar mellan yrken. För exempelvis vårdbiträden och personliga assistenter, som också är ett yrke som inte kräver hög utbildning, är det fler högutbildade som kommer från länder med mycket högt eller högt HDI (15 procent) än från länder med medel eller lågt HDI (11 procent). Dock visar siffrorna att utrikesfödda kvinnor i högre grad än inrikesfödda är mer välutbildade än deras yrke kräver.

Vanligaste yrket för anställda utrikesfödda kvinnor samt fördelning av alla anställda inom yrket efter födelseland

Vanligaste yrke bland män varierar med ursprungsland

Bland de utrikesfödda männen varierade vanligaste yrke beroende på var i världen personerna var födda. Bland män födda i länder med medel eller lågt HDI var det vanligaste yrket köks- och restaurangbiträden. Av dessa hade 16 procent en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Bland hotell- och kontorsstädare hade 15 procent en lång eftergymnasial utbildning.

Vanligaste yrket för män födda i länder med medel/lågt HDI

Buss- och spårvagnsförare var det vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt eller högt HDI. Av dessa hade 9 procent en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Bland hotell- och kontorsstädare var motsvarande siffra 11 procent. Bland män födda i Sverige och de övriga nordiska länderna var företagssäljare det vanligaste yrket år 2013.

Vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt/högt HDI

Inom de vanligaste yrkena för utrikesfödda är det många som varit i Sverige i mer än fem år. Bland manliga köks- och restaurangbiträden och hotell- och kontorsstädare från länder med medel eller lågt HDI hade över 70 procent varit i Sverige i mer än fem år. Motsvarande siffra för buss- och spårvagnsförare och hotell- och kontorsstädare födda i länder med mycket högt och högt HDI var det 98 procent. Bland kvinnliga undersköterskor och sjukvårdsbiträden hade 97 procent varit i Sverige i mer än fem år. Detta tyder på att tid i Sverige är en viktig faktor för att komma in på arbetsmarknaden, även inom yrken som inte kräver hög utbildning.