På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-05
Nr 2016:44

Författare

Marit Jorsäter

010-479 62 43

marit.jorsater@scb.se

Ann-Charlott Larsson

010-479 63 14

lotta.larsson@scb.se

Emma Snölilja

010-479 69 89

emma.snolilja@scb.se

Fakta

Statistiken bygger på uppgifter från grundskolans och gymnasieskolans elevregister, registret över personer i utbildning samt befolkningens utbildningsregister.

Elevsammansättningen är ett sätt att dela in skolorna efter elevernas bakgrund. Här tas hänsyn till skolans andel av utrikes födda elever, andel vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning samt andel vars föräldrar har fått ekonomiskt bistånd.

Vägen genom skolan – har din bakgrund någon betydelse?

Fler personer genomför vidare studier. I en jämförelse mellan personer födda 1979 och 1989 kan vi se att andelen utrikesfödda som genomfört en treårig gymnasial utbildning har ökat.

Elever

Det finns åtskilliga studier som visar på hur elevers olika bakgrund påverkar resultat i skolan. Föräldrarnas utbildningsnivå, kön och födelseland ger skillnader i skolresultat mellan olika grupper. Lärarnas förväntningar, skolans elevsammansättning och antal år i svensk skola är andra saker som kan påverka elevens skolresultat (Skolverket 2012).

Här beskriver vi vägen genom skolan för personer födda 1979 och 1989. Vi har begränsat oss till de som gått i årskurs 9 och/eller i gymnasieskolan i Sverige. Vi har i artikeln valt att främst titta på skolans elevsammansättning och dess betydelse för genomförandet av studier.

De skolor som våra undersökta personer har gått på i årskurs 9 har utifrån skolans elevsammansättning delats in i olika socioekonomiska grupper, vilka vi benämner A, B och C.

Grupp A:
-Hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
-Låg andel föräldrar med ekonomiskt bistånd
-Låg andel utrikesfödda elever

Grupp C:
-Låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
-Hög andel föräldrar med ekonomiskt bistånd
-Hög andel utrikesfödda elever

Grupp A och C motsvarar ytterligheterna som består av totalt 40 procent av skolorna medan grupp B ligger någonstans mittemellan.

Behörighet till gymnasieskolan

Elevsammansättningen har betydelse för behörigheten till gymnasieskolan. Elever som gått i en skola tillhörande grupp A har generellt högre behörighet än elever som gått i en skola i grupp C. Elevsammansättningen verkar ha en större betydelse för utrikes födda än för inrikes födda. För utrikes födda i grupp A är 90 procent behöriga till gymnasieskolan medan det för grupp C är 65 procent. För personer födda i Sverige är skillnaderna mellan grupperna mindre.
Andelen kvinnor som är behöriga är större än män i samtliga grupper.

Andel i procent behöriga till gymnasieskolan av personer födda 1989 fördelat efter elevsammansättning

Diagram

Endast personer som gått i svensk grundskola inklusive International Baccalaureate och Waldorfskolor som folkbokförd redovisas här. De som gått i svensk grundskola innan de blivit folkbokförda kan vi inte följa.

Elevsammansättning i årskurs 9 har även betydelse för resultaten i gymnasieskolan

Elevsammansättningen i grundskolan tycks ha betydelse för hur det går i gymnasieskolan, vilket i sig inte är förvånande eftersom den speglar elevernas socioekonomiska bakgrund. För både personer födda 1979 och 1989 är andelen med slutbetyg från gymnasieskolan högre för personer som gått i grundskolor inom grupp A än för personer som gått i grundskolor i grupp C.

Andelen kvinnor med slutbetyg från gymnasieskolan är högre än andelen män i samtliga grupper. Särskilt tydlig är skillnaden mellan kvinnor och män födda utomlands.

Andel i procent med slutbetyg från gymnasieskolan för personer födda 1979 fördelat på elevsammansättning

Diagram

Endast personer som gått i svensk grund- eller gymnasieskola samt International Baccalaureate och Waldorfskolor som folkbokförd redovisas här. De som gått i svensk grund- eller gymnasieskola innan de blivit folkbokförda kan vi inte följa.

Vuxenutbildningen har stor betydelse

I Sverige är vuxenutbildningen väl utvecklad och ger stora möjligheter att studera på gymnasial nivå senare i livet. Andelen som kompletterat sin gymnasieutbildning inom vuxenutbildning har ökat vid en jämförelse mellan födda 1979 och 1989. Särskilt tydlig är ökningen bland dem som är födda utomlands.

Andel i procent som uppnått treårig gymnasieutbildning vid 25 år ålder efter deltagande i vuxenutbildning

Födda 1979Födda 1989
Födda i Sverige48
Födda utomlands614

Majoriteten har uppnått treårig gymnasieutbildning

Elevsammansättningen i grundskolan samt personens bakgrund har betydelse för utbildningsnivån. Särskilt märks det bland dem som är födda 1989 och som gått i en grundskola i grupp A. De har en högre andel som har avslutat en treårig gymnasial utbildning än de som gått i en grundskola inom grupp C. Mönstret bland dem som är födda 1979 ser liknande ut, men med skillnaden att andelen som har uppnått minst en treårig gymnasial utbildning ligger på en lägre nivå i alla grupper.

Skillnaden i utbildningsnivå bland 25-åringar mellan personer som är födda 1979 och 1989 är tydlig. I grupp C skiljer det cirka 5 procentenheter för inrikes födda, bland utrikes födda är skillnaden mycket större.

Andel i procent födda utomlands med minst en 3-årig gymnasial utbildning vid 25 års ålder bland dem som gått i en grundskola inom grupp C

Födda 1979Födda 1989
Kvinnor7080
Män5873

Vid 35 års ålder har utbildningsnivån ökat för de som är födda 1979. Dock är andelarna med minst fullföljd treårig gymnasial utbildning fortfarande lägre för de som är födda 1979 vid 35 års ålder än för de som är födda 1989 vid 25 års ålder. Utbildningsnivån har generellt höjts vilket återspeglar sig i skillnader mellan yngre och äldre åldersgrupper.

Det kvarstår stora skillnader mellan utrikes och inrikes födda i utbildningsnivå och mellan kvinnor och män.

Andel i procent med minst en 3-årig gymnasial utbildning vid 25 års ålder för födda 1979 fördelat efter elevsammansättning

Diagram

Endast personer som gått i svensk grund- eller gymnasieskola som folkbokförd redovisas här. De som gått i svensk grund- eller gymnasieskola innan de blivit folkbokförda kan vi inte följa.

Etiketter