På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-05
Nr 2016:42

Författare

Therese Hedlund,

arbetar med arbetsmarknadsstatistik på SCB.

010-479 65 44

therese.hedlund@scb.se

Susanne Gullberg Brännström,

arbetar med arbetsmarknadsstatistik på SCB.

010-479 66 61

susanne.gullbergbrannstrom@scb.se

Fakta

Artikeln inkluderar de som är födda 1979, folkbokförda i Sverige år 2004 och 2014 samt har gått årskurs 9 i Sverige.

Elevsammansättning är ett sätt att dela in skolor efter elevernas socioekonomiska bakgrund. Här tas hänsyn till skolans andel av utrikes födda elever, utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar, samt andelen elever vars föräldrar får ekonomiskt bistånd.

Uppgifterna är hämtade från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), Registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS) samt Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA).

Så definierar vi de som varken arbetar eller studerar

Information om de som varken arbetar eller studerar (UVAS) får vi fram genom registerstudier. För att ingå i gruppen får de inte ha haft någon studerandeinkomst eller deltagit i studier under det aktuella året och inte heller ha varit registrerade på grund- eller forskarutbildning vid högskola eller universitet. Summan av eventuell inkomst från arbetsgivare och aktiv näringsverksamhet (exklusive underskott) plus inkomst från grundläggande militärutbildning får inte överstiga ett basbelopp.

I gruppen ingår inte personer som har arbetspendlat till Norge eller Danmark. Personer som har deltagit i svenska för invandrare (sfi) 60 timmar eller mer under det aktuella året ingår inte heller.

Vägen ut i arbetslivet – har din bakgrund någon betydelse?

Sysselsättningen vid 25 års ålder varierade utifrån hur elevsammansättningen såg ut i de skolor där de undersökta personerna gick i årskurs 9. Vid 35 års ålder hade skillnaderna i andelen förvärvsarbetande mellan de olika skolgrupperna minskat för dessa personer. Skillnaderna mellan skolgrupperna låg istället i utbildningsnivå, vad personerna arbetade med, samt hur de som inte förvärvsarbetade försörjde sig.

Vi har valt att följa 92 500 personers väg från skolan ut i arbetslivet. Dessa är födda år 1979 och har gått i årskurs 9 i en svensk skola. De skolor som våra undersökta personer har gått på har utifrån skolans elevsammansättning delats in i olika socioekonomiska grupper, vilka vi benämner A, B och C. Vi har sedan granskat om de undersökta personernas sysselsättning som vuxna skiljer sig åt mellan de olika skolgrupperna.

För att en skola ska tillhöra grupp A har en hög andel av eleverna föräldrar som har en eftergymnasial utbildning. Skolan har även en låg andel utrikes födda elever samt en låg andel av elever vars föräldrar får ekonomiskt bistånd. I grupp C är förhållandena det omvända. Grupp A och C motsvarar ytterligheter medan grupp B ligger någonstans mittemellan.

Personer som gick på skolor tillhörande grupp A och B har en relativt lika bakgrund, då 83 procent i båda grupperna är födda i Sverige med inrikes födda föräldrar. Detta kan jämföras med 58 procent i grupp C. Av de utrikes födda i grupp A är 40 procent adopterade, medan motsvarande siffra är 25 procent i grupp B och 6 procent i grupp C. Bland de utrikes födda totalt sett var det vanligaste födelselandet Bosnien-Hercegovina, följt av Iran. Det finns inga könsskillnader inom de olika skolgrupperna.

Andel och antal personer som är födda 1979 och har gått årskurs 9 i Sverige efter bakgrund och skolgrupp

BakgrundABC
Inrikesfödd med två inrikes födda föräldrar838358
Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder9811
Inrikes född med två utrikes födda föräldrar3315
Utrikes född5616
Totalt100100100
Antal197005770015100

Skillnader i sysselsättning vid 25 års ålder

Vid 25 års ålder, år 2004, ser vi vissa skillnader i sysselsättning utifrån skolgrupp. Hälften av de kvinnor som gått i skolor tillhörande grupp B och C hade enbart förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning, jämfört med 43 procent i grupp A. Vanligast var att arbeta inom Handel och kommunikation samt inom Vård och omsorg oavsett vilken skola personen hade gått på tidigare. I grupp A var det en tredjedel av kvinnorna som både arbetade och studerade och 16 procent som enbart studerade, vilket är högre jämfört med grupp B och C. Andelen som varken arbetade eller studerade var störst i grupp C (15 procent).

När männen var 25 år gamla var det 62 procent av personerna som gått i skolor tillhörande grupp B, jämfört med 59 procent i grupp C och 51 procent i grupp A som hade förvärvsarbete som sin huvudsakliga sysselsättning. Att arbeta inom Handel och kommunikation var vanligt och där arbetade mellan 26 och 30 procent beroende på skolgrupp. Den stora skillnaden hittar vi inom Tillverkning och utvinning, där 15 procent av männen som gått i skolor tillhörande grupp A arbetade, jämfört med 26 procent i grupp B och 24 procent i grupp C.

Även bland männen var det inom grupp A som andelen som både arbetade och studerade (29 procent) eller enbart studerade (14 procent) var störst. Andelen som varken arbetade eller studerade var störst i grupp C (12 procent). Könsskillnaderna var tydliga gällande sysselsättning redan vid 25 års ålder. Män förvärvsarbetade i en högre grad än kvinnor oavsett skolgrupp. Inom respektive skolgrupp studerade kvinnor i högre grad än män.

Sysselsättning vid 25 års ålder efter skolgrupp och kön

Skillnader i sysselsättning vid 35 års ålder

10 år senare, år 2014, kan vi se att kvinnorna var mer välutbildade än männen inom varje skolgrupp. Kvinnorna i grupp A hade vidareutbildat sig i högre grad än kvinnorna i grupp B och C, samtidigt som männen i grupp A hade vidareutbildat sig i högre grad än männen i grupp B och C. Vid 35 års ålder hade 57 procent av kvinnorna och 40 procent av männen i grupp A minst en treårig eftergymnasial utbildning, jämfört med 46 procent av kvinnorna och 28 procent av männen i grupp B och 36 procent av kvinnorna och 22 procent av männen i grupp C. Kvinnorna inom grupp B hade även en högre utbildning än männen i grupp A och kvinnorna inom grupp C hade en högre utbildning än männen i grupp B.

Högsta utbildningsnivå vid 35 års ålder efter skolgrupp och kön

Högsta utbildningsnivåSkolgrupp
A B C
KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Förgymnasial597131019
Gymnasial263535474248
Eftergymnasial <3 år121612131212
Eftergymnasial >3 år574046283622
Totalt procent100100100100100100
Totalt antal950010200283002940073007800

En tydlig förändring hade också skett inom alla grupper gällande sysselsättning. Omkring tre fjärdedelar av alla kvinnor hade förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning, oavsett vilken skola de hade gått på i årskurs 9. Andelen var något högre bland de som gått i skolor tillhörande grupp A (79 procent) jämfört med grupp C (74 procent). Bland kvinnor inom grupp A arbetade flest inom specialiserad hälso- och sjukvård. Knappt hälften av dessa var sjuksköterskor. Inom grupp B och C var det vanligast att arbeta inom grundskolan, främst som grundskollärare. Oavsett skolgrupp var dock specialiserad hälso- och sjukvård, grundskola och förskola de tre vanligaste näringsgrenarna för kvinnor.

Bland de 35-åriga männen hade över 80 procent förvärvsarbete som sin huvudsakliga sysselsättning år 2014. Störst andel fanns i grupp B där 87 procent förvärvsarbetade. Bland de som gått i skolor tillhörande grupp A arbetade de flesta inom dataprogrammering och datakonsultverksamhet, medan de inom grupp B främst arbetade inom byggverksamhet och transport. Bland männen inom grupp C var det vanligast att arbeta inom restaurang- eller byggverksamhet. Dock är skillnaderna inte så stora i antal mellan de vanligaste näringsgrenarna inom varje skolgrupp.

Andelen som studerade hade minskat kraftigt bland både kvinnor och män i alla tre grupperna jämfört med hur sysselsättningen såg ut vid 25 års ålder. Andelen som varken arbetade eller studerade låg kvar på ungefär samma nivå som 10 år tidigare.

Sysselsättning vid 35 års ålder efter skolgrupp och kön

De som inte förvärvsarbetade

Vad gjorde då de som inte förvärvsarbetade? Bland de kvinnor som inte förvärvsarbetade som 35-åringar ser vi inte så väldigt stora skillnader mellan grupperna gällande hur de försörjer sig. Drygt 15 procent inom varje skolgrupp fick sin försörjning genom föräldrapenning. Ekonomiskt bistånd var något större för de i grupp C, 11 procent, jämfört med 6 procent i grupp A och 7 procent i grupp B. Andelen som saknade inkomst varierade mellan grupperna, men störst var den för kvinnorna i grupp A (18 procent). Att sakna inkomst betyder att en person inte får sin försörjning från arbete eller trygghetssystem och att SCB inte har någon information om hur dessa personer försörjer sig. De kan exempelvis ha rest utomlands en längre tid utan att meddela Skatteverket, vara försörjd av förälder eller partner, leva på sin förmögenhet eller jobba svart.

Bland de 35-åriga män som inte förvärvsarbetade ser vi större skillnader mellan grupperna gällande försörjningssätt, bland annat var ekonomiskt bistånd störst bland de som gått i skolor tillhörande grupp C (19 procent). I grupp A var motsvarande siffra 11 procent och i grupp B 14 procent. En tredjedel av männen i grupp A saknade inkomst, vilket är ungefär 10 procentenheter högre än i de andra grupperna.

Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevsammansättningen inte påverkar sannolikheten att vid 35 års ålder vara förvärvsarbetande eller tillhöra gruppen som varken arbetar eller studerar. Dock kan vi se vissa skillnader mellan skolgrupper i utbildningsnivå, vad man arbetar med samt hur de som inte förvärvsarbetar försörjer sig. Vi ser också fortsatta skillnader mellan könen vid 35 års ålder. Män förvärvsarbetade i högre grad än kvinnor. Bland de som inte förvärvsarbetade var det en högre andel kvinnor än män som var föräldralediga, medan försörjning genom ekonomiskt bistånd var vanligare bland männen än bland kvinnorna.

Etiketter