På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:42

Författare

Rein Billström

arbetar med bostads‑ och fastig­hets­statistik på SCB.

010-479 47 97

rein.billstrom@scb.se

Fakta

Fritidshus

Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter taxerade som Småhus på lantbruk, Småhusenhet, helårsbostad, Småhusenhet, fritidsbostad och Småhusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kronor, utan folkbokförd befolkning.

Utländskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress och inte har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Uppgifterna är hämtade från Fastighetstaxeringsregistret 2012 (FTR 2012) som SCB får från Skatteverket.

Vanligare med utländsk granne på landet

Fritidshus med utländska ägare i Sverige har nära nog fördubblats sedan millennie­skiftet och utveck­lingen fortsätter. Förra året ökade det utländska ägandet med 2,8 procent till 36 041 fritids­boenden. Det är i huvudsak norrmännen som står för ökningen.

Röd stuga med vita knutar i grönska

Svenska fritidshus är populära även utanför landets gränser. Ägare från Dan­mark (11 696), Tysk­land (10 029) och Norge (9 969) dominerar stort och utgör totalt 87,9 procent av det utländska ägandet av fritidshus i Sverige. Av övriga ägare kommer den största gruppen från Neder­länd­erna med 1 401 hus.

Sedan år 2000 har antalet utlandsägda fritidshus i landet ökat med 99 procent och det är främst danskar och norrmän som har köpt ett semester­viste i Sverige. En anled­ning kan vara att förbind­elserna mellan länderna för­bätt­rats genom två broar. Öre­sunds­bron, som utgör en fast förbind­else till Dan­mark, invigdes år 2000 och den nya Svine­sunds­bron mellan Norge och Sverige invigdes fem år senare. Dessa två broar har avsevärt under­lättat resandet för dem som vill ta sig till sina fritids­hus i Sverige.

Citat: Närheten till havet tycks inte spela så stor roll eftersom en stor andel utlandsägda fritidshus ligger i inlandet.Under det tidiga 2000‑talet upplevdes förmodligen också de svenska fritids­husen som relativt billiga för danskarna. Detta har svängt de senaste åren, medan mot­svar­ande fort­farande kan gälla för norska speku­lanter på fritids­hus i Sverige. Tysk­arna upp­täckte den svenska naturen tidigare och började till­bringa sina semestrar i nyin­köpta fritids­hus redan på 1990‑talet.

Förändringen av innehavet av svenska fritidshus följer inte samma mönster om man jämför de tyska, danska och norska köparna. Det framgår tydligt när man tittar på utveck­lingen av antalet utlands­ägda fritids­hus sedan millennie­skiftet. Redan år 2000 fanns det drygt 9 000 svenska fritids­hus ägda av tyskar, medan deras ägande faktiskt har minskat lite sedan 2004. De danska ägarna har ökat konstant sedan år 2000 med en topp mellan åren 2004 och 2008. Därefter har öknings­takten minskat kraftigt och 2012 ökade antalet dansk­ägda fritids­hus i Sverige med endast 33 stycken. Undan­taget är de norska ägarna. Deras ökning har legat relativt konstant på 600‑700 objekt om året sedan år 2000 och förra året svarade norska ägare för 71 procent av den totala ök­ningen av utlands­ägda fritids­hus i Sverige.

Fritidshus med utländska ägare ökar stadigt

Utlandsägda fritidshus 2000‑2012

Linjediagram över utlandsägda fritidshus 2000‑2012, Tyskland, Norge, Danmark och totalt

Förändringen av innehavet av svenska fritidshus följer inte samma mönster om man jämför de tyska, danska och norska köparna.

Sett till den totala förändringen sedan år 2000 har fritidshus ägda av norska och danska ägare ökat med 7 427 stycken (292 procent) respektive 7 260 stycken (164 procent). Som tidigare nämnts är de tyska ägarnas ökning mått­ligare, totalt 987 hus, vilket mot­svarar en ökning med 11 procent.

Citat: 59 procent av fritidshusen i Markaryds kommun har utländska ägare.Avståndet från att man passerat den svenska gränsen och väg­för­bind­els­erna spelar natur­ligt­vis en stor roll för var man köper sitt fritids­hus. Ägarna från Dan­mark föredrar främst Krono­berg och Skåne, och även Jön­köping, Halland och Blekinge. De norska ägarna söker sig främst till de län som angränsar till Norge, Västra Göta­land och Värm­land, men har också börjat hitta till Jämt­land. Flest ägare från Tysk­land har fritidshus i Kalmar och Västra Göta­land, men även i Krono­berg och Värm­land. Ju längre norrut man kommer, desto färre utlands­ägda fritids­hus finns det. Således är utlands­ägandet lågt i Mälar­dals­länen, på Got­land och längs Norr­lands­kusten.

Närheten till havet tycks inte spela så stor roll eftersom en stor andel utlands­ägda fritids­hus ligger i inlandet. Istället kan andra värden som är svårare att hitta på hemma­plan spela in, såsom skog, sjöar och orörd natur. Pris­bilden kan också ha betyd­else eftersom fritids­husen i inlandet ofta är betydligt billigare än de vid kusten.

Kommunerna med högst andel utlandsägda fritidshus

I förhållande till samtliga fritidshus

Kommun, länAndel
utlands-
ägda
fritids-
hus
1.Markaryd, Kronoberg59
2.Älmhult, Kronoberg49
3.Tingsryd, Kronoberg49
4.Munkfors, Värmland48
5.Eda, Värmland46
6.Uppvidinge, Kronoberg44
7.Örkelljunga, Skåne42
8.Osby, Skåne42
9.Olofström, Blekinge42
10.Ljungby, Kronoberg41

I Sverige är drygt 6 procent av fritidshusen utlands­ägda. När det gäller andelen utlands­ägda fritids­hus i förhåll­ande till det totala antalet fritids­hus sticker Krono­bergs län ut med 41 procent. Av Krono­bergs åtta kommuner tillhör fem av dem topp tio i Sverige med Marka­ryd (59 procent), Älmhult (49), Tings­ryd (49) som etta, tvåa och trea. Åtta av kommunerna med högst andel utländskt ägande ligger i södra Sverige. Det är nästan ute­slutande danskar och tyskar som firar sina ledig­heter här med danskar i klar majoritet. Det är bara i Upp­vid­inge som tyskarna är fler.

Bland de kommuner med högst andel utländskt ägande finns också Värm­lands­kommunerna Eda och Munk­fors. I Eda svarar norska ägare för 86 procent av det utländska ägandet. I Munk­fors är den största gruppen holländare. Anled­ningen till det är bland annat att kommunen deltagit på emigrant­mässan i Utrecht för att mark­nads­föra sig, vilket har resulterat i relativt många fritids­hus­ägare men även holländare som bosatt sig i kommunen.

Många fritidshusägare tillbringar betydande del av sin tid i sina semester­bostäder i Sverige och hjälper på så sätt att hålla små samhällen vid liv. Enligt en under­sökning från intresse­organisa­tionen Danske Torpare, som har cirka 10 500 medlemmar, varav många med fritids­hus i södra Sverige, besöker de i snitt sina fritids­hus cirka 15 gånger per år och gör 43 över­nattningar där.

Utlandsägda fritidshus

Karta: Utländskt ägande, norrmän

Karta: Utländskt ägande, danskar

Karta: Utländskt ägande, tyskar

Etiketter