På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:22

Författare

Jenny Hedström

var under hösten 2010 prakti­kant och arbet­ade med demo­graf­isk analys på SCB:s Prognos­insti­tut.

För mer informa­tion om artikeln kontakta Lotta Persson.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Fakta

Artikeln utgår från SCB:s yrkes­register samt registret över total­befolk­ningen (RTB). I denna studie ingår endast för­värvs­arbetande som är 16–84 år med en yrke­suppgift som kan samman­föras med det arbets­ställe varifrån personen har fått sin för­värvs­inkomst.

Med par­för­hållande avses att man antingen är gift eller regi­strerad partner eller är i ett sambo­för­hållande med gemen­samma barn. Sambo­för­håll­anden utan gemen­samma barn redovisas inte efter­som denna informa­tion inte finns i registren. Sedan 2009 kan sam­könade par gifta sig, men efter­som yrkes­uppgift­erna hämtas från den register­baserade arbets­marknads­stat­istiken 2008 redovisas inte dessa personers civil­stånd.

Vanligt att träffas på jobbet?

Vart tjugonde parförhållande består av två personer med samma yrke. Andelen är högre bland kvinnor i registrerade partnerskap och inom yrken med en jämn könsfördelning.

Närbild på hand med vigselring

Tidigare forskning visar att personer som gifter sig med varandra ofta är lika när det gäller sociala egenskaper såsom utbildnings­nivå, etnisk och religiös grupp­tillhörighet. Det finns olika förklaringar till detta, till exempel att människor ofta letar efter en partner med liknande sociala och kulturella värderingar. Dessutom påverkas valet av partner sannolikt av utbudet på den lokala ”gifter­måls­marknaden”, alltså befolknings­samman­sättningen i de miljöer personen befinner sig i.

Det är vanligast bland läkare att bilda par med någon som tillhör samma yrkesgrupp. Var fjärde läkare i ett olik­könat par­för­hållande är till­sammans med en annan läkare. Andra yrken där detta är vanligt är exempelvis poliser, jurister, universitets‑ och högskole­lärare, tand­läkare samt maskin‑ och monterings­arbetare.

De yrken som har högst andel olikkönade par där båda tillhör samma yrke

YrkeAndel
som har
ett par­
för­håll­
ande där
båda
till­hör
samma
yrke*
Antal inom
yrket som
har ett par-
­för­håll­ande
Andel
män
inom
yrket
Andel
kvinnor
inom
yrket
Läkare24 %22 90054 %46 %
Poliser15 %9 70074 %26 %
Jurister14 %10 60049 %51 %
Tandläkare14 %3 70043 %57 %
Maskin- och
monteringsarbetare
13 %100 90076 %24 %
Universitets- och
högskolelärare
13 %18 60055 %45 %
Journalister,
författare,
informatörer med flera
10 %13 90045 %55 %
Gymnasielärare9 %38 20046 %54 %
Klassiska
underhållare**
9 %3 90049 %51 %
Säljare, inköpare,
mäklare, banktjänstemän
9 %104 10061 %39 %

* Andelen relateras till antalet individer inom yrket totalt som är antingen gifta eller sambo med gemensamma barn.

** Klassiska underhållare består av musiker, kompositörer, skådespelare, regissörer, koreografer och dansare.

En förklaring till varför man väljer en partner inom samma yrke kan vara att man har liknande utbildnings­nivå. De yrken som har en hög andel par har även en någorlunda jämn köns­fördelning, förutom poliser och maskin‑ och monterings­arbetare som avviker från detta mönster. En jämn köns­fördelning inom ett yrke borde innebära att det är mer sannolikt att inleda ett hetero­sexuellt par­för­hållande med någon inom samma yrke än om man arbetar inom ett kvinno‑ eller mans­dominerat yrke.

Det verkar troligt att utbildnings­tillfället och arbets­platsen fungerar delvis som en lokal ”gifter­måls­marknad”. Förutom att läkare ofta bildar par med en annan läkare så är drygt 7 procent av alla läkare i ett olik­könat par­för­hållande till­sammans med en sjuk­sköterska. Det är däremot en väldigt låg andel läkare som är till­sammans med en under­sköterska eller ett vård­biträde. Detta kan möjligtvis förklaras av att det är ett för stort glapp i utbildnings­nivån.

Bland yrkesgrupper med ojämn köns­fördelning är det mindre vanligt att vara till­sammans med någon inom samma yrke. Bland maskin‑ och motor­reparatörer, som är yrket med högst andel män, är det vanligt att vara till­sammans med en under­sköterska eller ett vård­biträde. De få kvinnor som är maskin‑ eller motor­reparatörer är däremot oftast till­sammans med en annan maskin‑ eller motor­reparatör. Detta kanske delvis kan förklaras av att dessa kvinnor har ett större utbud av män på sin lokala ”gifter­måls­marknad”.

De tio största yrkesgrupperna

YrkeAntalAndel
män
Andel
kvinnor
Andel av
det totala
antalet
sysselsatta
Undersköterskor, vårdbiträden24 %11 %89 %8 %
Maskin- och monteringsarbetare15 %76 %24 %5 %
Byggnadsarbetare14 %97 %3 %5 %
Försäljare, detaljhandel,
demonstratörer m.fl.
14 %38 %62 %5 %
Förskollärare, fritids-
pedagoger och barnskötare
13 %9 %91 %5 %
Säljare, inköpare, mäklare, banktjänstemän13 %61 %39 %5 %
Ledningsarbete i stora och medelstora
företag, myndigheter m.m.
10 %66 %34 %4 %
Transport- och maskinförararbetare9 %93 %7 %3 %
Ingenjörer och tekniker9 %82 %18 %3 %
Sjuksköterskor9 %10 %90 %3 %

Den största yrkesgruppen är under­sköterskor och vård­biträden, där även personliga assistenter och sjuk­vårds­biträden ingår. De utgör nästan en tiondel av den sysselsatta befolkningen i Sverige. Eftersom gruppen är så stor består många av de vanligaste par­kombina­tionerna av minst en under­sköterska/vård­biträde. Den vanligaste par­kombina­tionen är en under­sköterska och en bygg­nads­arbetare, som är en annan stor yrkes­grupp.

Kvinnor med registrerat partnerskap har oftare än kvinnor i olik­könade för­hållanden en partner med samma yrke. I denna grupp består vart tionde par av två personer med samma yrke. Bland kvinnor med registrerat partner­skap är de vanligaste yrkena kvinno­dominerade såsom under­sköterskor, sjuk­sköterskor och förskol­lärare. Men det är även vanligare bland sam­könade kvinnliga par än bland olik­könade par att ha ett yrke som kräver en hög­skole­utbildning. Män i registrerade partner­skap finns framför­allt inom tjänste­manna­yrken och inom vården.

Yrket i sig har nog en ganska liten betydelse för par­bildningen. Men det verkar rimligt att lika personer gillar varandra. Par­bildning inom samma yrke kanske tyder på att personer med liknande värderingar och intressen väljer ett visst yrke. Men det är också tänkbart att lika personer rör sig i samma sociala miljöer, till exempel arbets­platsen eller inom en viss utbildning, eller har liknande fritids­intressen. Detta bör ha en större betydelse för par­bildningen och bör även gälla för dem som är i ett par­förhållande med någon från en annan yrkes­grupp.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 1, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 1/2011

Lästips

Who marries whom in Sweden? – Ursula Henz & Jan O. Jonsson, 2003, i Blossfeld, H.-P., Timm, A. (red) Who marries whom? Educational systems as marriage markets in modern societies