På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:18

Författare

Anna Eriksson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 68 12

anna.eriksson@scb.se

Anna Gärdqvist

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 65 45

anna.gaerdqvist@scb.se

Fakta

EU:s mål för rörlighet mellan länder

Betydelsen av rörlig­het mellan länder för att in­hämta kun­skaper och erfaren­heter är något som upp­märk­sammas inom EU. Medlems­staterna har enats om rikt­märken för rörlig­heten, och när det gäller högre utbild­ning är målet att 20 procent av de ut­exami­nerade år 2020 ska ha haft en period utom­lands som mot­svarar minst 15 ECTS‑poäng eller minst tre månader.

Situationen skiftar i dag mycket mellan länderna. Vissa små länder, t.ex. Cypern, har en mycket hög rörlig­het medan den i andra länder ligger runt några få procent. För Sveriges del ligger rörlig­heten bland exami­nerade runt 15 procent. Det inne­fattar både de som åker utom­lands en kortare period och till­godo­räknar sig poäng i sin svenska utbild­ning och de som tar examen utom­lands.

Var tionde utlandsstuderande läser till läkare

Ett stort antal svenskar åker varje år utomlands för att studera. De mest populära länderna är Storbritannien och USA. Allt fler väljer också att läsa en hel utbildning i ett annat land än Sverige.

Tre unga studenter på språng

Läsåret 2010/11 studerade 26 600 svenskar utom­lands via utbytes­program, som free­mover‑student eller som deltagare i språk­kurser med studie­medel från CSN. Det motsvarar 6 procent av det totala antalet studenter i Sverige samma år. Under det senaste decenniet har antalet utresande studenter legat runt 25 000 per år, men antalet har ökat de senaste tre åren.

De flesta av dem som studerar i ett annat land är free­­mover‑studenter, det vill säga de har själva arrangerat sina utlands­studier. Närmare 17 500 svenskar läste utom­lands som free­movers läsåret 2010/11. Bland de övriga var 6 000 utbytes­studenter inom ramen för ett utbytes­program och 3 500 reste för att delta i språk­kurser.

De senaste tio åren har antalet free­movers ökat med 19 procent. Under samma tids­period ökade antalet utresande utbytes­studenter med 48 procent, medan antalet som deltog i språk­kurser minskade med 51 procent.

Fler kvinnor än män studerar utomlands

Antal utresande studenter, läsåren 2001/02–2010/11

Linjediagram över antal utresande studenter, läsåren 2001/02-2010/11

Fler kvinnor än män studerar i Sverige. Samma mönster gäller för de svenskar som studerar utom­lands. Läsåret 2010/11 var 60 procent av de utresande studenterna kvinnor och 40 procent män.

Av studenterna som lämnade Sverige för att studera år 2010/11 var 18 procent utrikes födda och 10 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Motsvarande andel bland samtliga studenter i Sverige var 10 respektive 5 procent. Andelen studenter med utländsk bak­grund är alltså större bland de som studerar utom­lands än bland det totala antalet studenter i Sverige.

De flesta som studerar utom­lands gör det endast en eller ett par terminer. Det verkar dock som det blir vanligare att skaffa sig en hel eller större del av sin utbildning utom­lands och att allt fler studenter stannar sju terminer eller längre. En orsak till att fler stannar långa perioder är att många väljer att läsa hela utbildningar i utlandet, eftersom det är stor konkurrens om platserna i Sverige. Det gäller fram­förallt läkar­utbildningen. Även antalet som läser till veterinär utom­lands har ökat under de senaste åren.

Den vanligaste studieinriktningen för dem som reser som free­movers är samhälls­vetenskap, juridik, handel och admini­stration. Nära en tredje­del läser inom den inriktningen. Den näst största inriktningen är hälso‑ och sjuk­vård samt social omsorg och den tredje största humaniora och konst.

Fördelningen av freemover‑studenter inom de olika ämnes­områdena har förändrats under åren. Exempelvis har antalet som studerar inom hälso‑ och sjuk­vård samt social omsorg mer än tre­dubblats under de senaste tio åren. Det beror till stor del på att allt fler läser läkar­utbildningar utom­lands. Under de senaste tio åren har antalet som studerar till läkare utom­lands ökat från 600 till nästan 2 900.

Flest svenskar studerar i Storbritannien och USA

Länder som tog emot flest studenter från Sverige, läsåret 2010/11

Stapeldiagram över länder som tog emot flest studenter från Sverige, läsåret 2010/11

Nära två av tre utresande studerar i Europa. Även Nord­amerika – främst USA – lockar många svenskar. Det har blivit allt vanligare att studera i Asien. Antalet svenska studenter i Asien har ökat från 400 till 2 500 på tio år. När man ser till enskilda länder är det Stor­britannien och USA som tar emot i särklass flest svenska studenter. Därefter följer Danmark, Australien, Spanien, Frankrike och Polen. Studenternas val av länder förändras över tid. Trots att Australien nu är det fjärde största mottagar­landet har antalet som läser i Australien minskat under de senaste tio åren. Även Spanien och Frankrike tar emot färre svenska studenter nu. Däremot har Danmark, Polen, Japan och Kina blivit mer vanliga destinationer.

Ökningen av svenskar som studerar i Danmark har varit särskilt stor och numera är Danmark det tredje mest populära landet.

Citat: 80 procent av de svenskar som studerar i Polen läser till läkare.Många av de som åker till Polen och Danmark läser till läkare. Av de svenskar som studerar i Polen läser hela 80 procent till läkare, och mot­svarande andel bland de som studerar i Danmark är 33 procent. Också bland de studenter som åker till Rumänien och Ungern är det en stor andel som läser till läkare.

Läsåret 2010/11 tog 43 300 personer examen från svensk högskola, inresande studenter ingår inte i den siffran. Av dessa hade 13 procent läst utom­lands någon gång under de senaste tolv terminerna. Skillnaden mellan olika examens­grupper var dock stor. Högst andel som studerat utom­lands hade arkitekter med 46 procent. Därefter följde magister­examen inom samhälls­vetenskap, juridik, handel och admini­stration med 38 procent följt av 37 procent av dem som tagit jurist­examen. Utlands­studierna behöver dock inte vara kopplade till den examen som avlagts.

Etiketter