På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-03-04
Nr 2014:5

Författare

Gerdt Sundström

är professor emeritus Hälsohögskolan i Jönköping.

070-22 22 180

gerdt.sundstrom@hhj.hj.se

Fakta

Nya hushållls- och bostadsstatistiken

För första gången på över 20 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor. Det ger nya möjligheter att ta reda på allt från hur stor boendeyta snitthushållet har till hur många som bor ensamma.

År 1990 genomfördes den sista folk- och bostadsräkningen i Sverige då alla hushåll fick svara på en enkät om bland annat de som bodde i hushållet och storleken på bostaden. Det var dyrt och dessutom krångligt för alla inblandade. För att kunna ta fram statistiken på ett enklare sätt skapades ett lägenhetsregister. Tillsammans med folkbokföringen kopplar registret samman personer och hushåll med lägenheter, och inte enbart med fastigheter som tidigare.

I den nya statistiken utgörs ett hushåll av samtliga personer som är folkbokförda i samma bostad. De som bor tillsammans klassificeras efter hushållstyp enligt vissa regler. Att metoden är ny och att det finns skillnader i definitionerna får man ha i åtanke när man jämför den nya statistiken med tidigare folk- och bostadsräkningar.

Från och med nu publicerar vi den registerbaserade statistiken om boende och hushåll årligen. Vi kommer även att ta fram bostadsstatistik med hjälp av lägenhetsregistret. Det är ett stort lyft om man jämför med folk- och bostadsräkningarna, som bara genomfördes vart femte år. Statistiken omfattar nästan alla folkbokförda, men för cirka 300 000 person saknar SCB bostadsinformation om eller bor i en felaktigt registrerad bostad.

Var tredje äldre bor ensam

Andelen äldre som bor ensamma verkade länge öka, men den nya registerbaserade boendestatistiken visar att den är lägre idag än vid den senaste folk- och bostadsräkningen 1990. Skälet är att allt fler har sin make eller maka kvar i livet idag.

Äldre dam i solsken

Det är 32 procent av alla som är 60 år eller äldre som bor ensamma. Då ingår de knappa 5 procent som bor i äldre­boende. Män är ensamboende i högre utsträckning än kvinnor fram till 60-årsåldern, därefter sker en förändring så att det istället är vanligare att kvinnor bor ensamma. 39 procent av de äldre kvinnorna och 23 procent av männen bor i hushåll som består av en person. Från och med 80 års ålder är de ensamboende i majoritet bland kvinnorna, medan motsvarande ålder för män är 90 år. Att bo ensam är ofta det man föredrar när möjlighet finns, nu liksom förr, jämfört med att leva ihop med släktingar eller andra.

Citat: Från och med 80 års ålder är de ensamboende i majoritet bland kvinnorna.Dessa tal döljer stora förändringar. För att belysa dem använder vi åldersgruppen 60 år eller äldre, en gruppering som använts i folkräkningarna. I folk- och bostads­räkningen 1960 bodde 23 procent av gruppen 60+ ensamma, att jämföra med 32 procent år 2012.

Det var under andra halvan av 1900-talet som en dramatisk demografisk förändring skedde. Nästan alla änkor och änklingar kom under den perioden att bo ensamma. 1975 bodde en av fyra änkor eller änklingar med barn eller andra. Samtidigt saknade många barn. Det gällde för 23 procent av de äldre 1970, jämfört med dagens 12 procent, vilket väl måste ses som en förbättring.

Historiska uppgifter tyder på att omkring en tiondel eller mer av de äldre redan under 1800-talet bodde ensamma. År 1945 bodde 31 procent av gruppen 65+ ensamma. Detta avsåg då andelen enpersonshushåll av personer i bostads­hushåll. Med hänsyn tagen till de som bodde på ­ålderdomshem med mera, var andelen ensamboende äldre totalt ungefär 35 procent, det vill säga samma nivå som idag.

Utvecklingen mellan den sista folk- och bostads­räkningen och upprättandet av den nya boendestatistiken visar att det skett en nedgång i ensamboendet bland äldre personer sedan 1990-talet, något som nog förvånar en del. Detta beror främst på att allt fler äldre har sin make, maka eller partner kvar i livet. Detta är i sin tur ytterst resultatet av att allt fler ingick giftermål från 1940-talet och framåt, något som sammanföll med det tilltagande samboendet. Även i åldern 60+ skaffar sig allt fler en sammanboende partner, med en stark uppgång de senaste två årtiondena.

Citat: 32 % av personer som är 60 år eller äldre bor ensamma.Cirka 5 procent av de äldre har idag en sambo, därtill har 5 till 7 procent en så kallad särbo. Vi har under senare årtionden haft en lavinartad ökning av guldbröllop och andra långlivade relationer, parallellt med att ytterst få äldre i Sverige numera bor tillsammans med barn eller andra. 1954 var den andelen 27 procent, 1975 hade den minskat till 9 procent, för att idag uppgå till cirka en procent.

Eftersom antalet äldre, 60+, totalt sett har ökat från cirka 1,3 miljoner 1960 till dagens 2,4 miljoner, så har även det absoluta antalet ensamboende ökat. Det har mer än fördubblats. Det är något man märkt ute i den kommunala omsorgen, men ibland förväxlat med att ensamboendet som boendeform i sig blivit ”vanligare”.

Det är glädjande att man nu enkelt för varje kommun, kommungrupp eller liknande kan ta fram andelen ensamboende i olika åldrar.

Ensamboendet varierar nämligen kommunerna emellan, vilket inte är allmänt känt, men givetvis får konsekvenser för både anhörigomsorgen och de offentliga insatserna. Det är 39 procent av gruppen 60+ som bor ensamma i Stockholm, jämfört med riksgenomsnittet på 32 procent. Ett exempel på en kommun med låg andel ensamboende äldre är Mullsjö i Jönköpings län med 26 procent.

Fler ensamboende äldre, men lägre andel sedan 1990

Andel ensamboende, 60 år eller äldre, 1960 till 2012*

Stapeldiagram över andel ensamboende, 60 år eller äldre, 1960 till 2012

Antal ensamboende, 60 år eller äldre, 1960 till 2012*

Stapeldiagram över antal ensamboende, 60 år eller äldre, 1960 till 2012

*2012 års siffra är hämtad från den registerbaserade hushålls- och bostads­statistiken, medan de tidigare uppgifterna är hämtade från folk- och bostads­räkningar som genom­fördes som enkät­undersökningar.

Etiketter