På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-10-10
Nr 2013:71

Författare

Jerker Moström

arbetar med mark­använd­nings­statistik och geo­graf­isk analys på SCB.

010-479 40 31

jerker.mostrom@scb.se

Fakta

Uppgifterna om de växande städerna ingår i boken Markanvändningen i Sverige som SCB publicerar vart femte år. Sjätte utgåvan kommer att publiceras i november 2013 och innehåller ett kapitel om markanvändningen i världen.

Världens städer växer allt snabbare

Urbaniseringen i världen fort­sätter i en allt snabb­are takt. Enligt FN:s prognos väntas stads­befolk­ningen växa med totalt 2,4 miljarder fram till år 2050. Och för att alla ska få plats kan städerna komma att breda ut sig på en yta som mot­svarar Indien.

Shanghais stadssiluett i natten

Under 1900‑talet växte befolkningen som bodde i städerna världen över från 220 miljoner till 2,8 miljarder människor. Och 2008 bodde enligt FN för första gången fler människor i städer och tätorter än på landsbygden.

Under förra året uppskattades den globala stadsbefolkningen till cirka 3,6 miljarder människor, men enligt FN:s prognoser förväntas den uppgå till cirka 5 miljarder 2030 och passera 6 miljarder 2050. I Europa, Nord‑ och Sydamerika lever redan merparten av befolkningen i städer och tätorter, medan Afrika och Asien står inför en dramatisk urban tillväxt.

Artificiella ljus registrerade av satelliter

Kartan visar artificiella ljus registrerade av satelliter och ger en tydlig fingervisning om vilka delar av världen som är mest urbaniserade.

Växande städer både ett problem och en möjlighet

Växande städer innebär på många sätt en stor utmaning, inte minst i fattigare delar av världen där den snabba urbaniseringen leder till både hälso‑ och miljöproblem. Det kan exempelvis handla om luftföroreningar och bristande sanitära förhållanden. Samtidigt erbjuder de växande storstäderna möjligheter för många människor som saknas på den fattiga landsbygden. Att allt fler människor bor tätt innebär också att energi‑ och transportbehovet kan minskas, vilket i sin tur kan bidra till att minska belastningen på klimatet.

Befolkningsutvecklingen i världen 1961‑2012 och prognos 2013‑2050

Linjediagram över befolkningsutvecklingen i världen 1961‑2012 och prognos 2013‑2050

År 2008 passerade andelen av befolkningen som var bosatt i städer landsbygdsbefolkningen.

Städerna breder ut sig för att alla ska få plats

Omflyttningen av människor från landbygden till städerna innebär förstås även att städerna breder ut sig ytmässigt. Det är dock svårt att få fram bra uppgifter om hur omfattande den urbana markanvändningen egentligen är globalt sett, och förstås ännu svårare att göra prognoser om hur mycket den kommer att växa i framtiden som en följd av urbaniseringen.

De geografiska förutsättningarna och de urbana strukturerna varierar kraftigt. Städer ser helt enkelt mycket olika ut på olika håll i världen. Att avgränsa städers geografiska utbredning och kartlägga vad som är urban markanvändning på ett enhetligt sätt är därför komplicerat.

Satellitbilder kan ge viktiga svar

I vissa länder görs geografiska avgränsningar av städer eller tätorter som i regel bygger på statistiska principer om befolkning och bebyggelsetäthet. Det är på dessa avgränsningar som exempelvis FN baserar sin statistik om urban befolkning. I Sverige avgränsar SCB tätorter efter en gemensam definition för Norden. Men den globala bilden är svår att sammanfoga, både på grund av att olika länder avgränsar tätorter på olika sätt och inte minst på grund av att många länder helt saknar avgränsningar.

Genom att på olika sätt bearbeta satellitbilder går det dock att göra beräkningar av städernas arealer som på ett mer enhetligt sätt fångar den urbana markanvändningen.

Det finns inget statistikorgan i världen som har till uppgift att göra beräkningar av den globala, urbana markanvändningen, men inom flera olika forskningsprojekt har grova uppskattningar gjorts som framför allt bygger på tolkning av satellitbilder. Uppskattningarna varierar kraftigt beroende på vilken data och vilka metoder som används, från omkring 30 miljoner hektar till 350 miljoner hektar som mest.

Tre scenarion för städernas tillväxt

Forskningsprojektet Atlas of Urban Expansion har visat sig göra den mest korrekta uppskattningen av den urbana markanvändningen i världen.

År 2000 bedömde forskarna i projektet att den totala ytan som världens städer upptog var omkring 60 miljoner hektar. Denna yta fördelade sig lika mellan den rikare och fattigare delen av världen, och kunde sammanlagt jämföras med Ukrainas landareal.

Länderna i världen med störst areal städer

Stapeldiagram över länderna i världen med störst areal städer

Ur Atlas of Urban Expansion.

Försök gjordes också att beräkna hur mycket städerna kommer att växa arealmässigt fram till år 2050. Det skedde i form av projektioner utifrån tre olika scenarier om städernas förväntade täthet. Uppskattningarna pekar på att världens städer kommer att täcka mellan 117 och 318 miljoner hektar år 2050. Som minst handlar det alltså om en knapp fördubbling av arealen som städerna upptar idag, och som mest en femdubbling.

Diagrammet nedan visar städernas areella utbredning i världen fram till år 2050 enligt de tre antagandena. Scenario två bygger på att städernas täthet per ytenhet minskar med två procent per år, scenario ett på att tätheten per ytenhet minskar med en procent per år och scenario 0 bygger på antagandet att tätheten är oförändrad jämfört med hur det såg ut år 2000.

Så mycket kan världens städer växa fram till 2050

Linjediagram över hur mycket världens städer kan växa fram till 2050

Ur Atlas of Urban Expansion.

Det kan kanske vara svårt att greppa omfattningen av en urban markyta på 318 miljoner hektar som städerna kommer att uppta år 2050 enligt det mest expansiva antagandet. Men om detta scenario blir verklighet så skulle städernas utbredning motsvara nästan hela Indiens landyta. Det återstår dock att se om det blir så. I många länder arbetar man i dag aktivt med att hitta sätt att bygga tätare städer för att minimera transportbehovet och inte minst för att undvika att städerna slukar stora arealer av värdefull jordbruksmark.

Etiketter
 

Källor

  • Karta: Källa: P. Cinzano, F. Falchi (University of Padova), C. D. Elvidge (NOAA National Geo­physical Data Center, Boulder). Copy­right Royal Astro­nom­ical Society. Re­produced from the Monthly Notices of the RAS by per­mission of Black­well Science.
  • Diagram 1: Källa: FAO 2013
  • Diagram 2 och 3: Lincoln Institute of Land Policy,
    S. Angel, J. Parent, D.L. Civco and A. M. Blei, The Atlas of Urban Expansion © All Rights Reserved