På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-29
Nr 2014:58

Författare

Daniel Widegren

arbetar med löne­statistik på SCB.

010-479 64 04

daniel.widegren@scb.se

Fakta

Lönestrukturstatistiken avseende år 2013 omfattar drygt 2,3 miljoner individer. Den del som rör privat sektor är baserad på en urvals­under­sök­ning med cirka 8 000 företag medan offentlig sektor total­under­sökts. Vid jäm­för­elsen mellan de olika yrkes­grupperna är endast de grupper som inne­håller fler än 100 observa­tioner samt vilkas skatt­ningar är statistiskt säker­ställda medräknade.

Yrke viktigt för utrikes föddas lön

Utrikes födda tjänar 91 procent av vad inrikes födda gör. Om man tar hänsyn till faktorer som yrke, utbildning och kön minskar dock skillnaden väsentligt. I enskilda yrken, till exempel kemiingenjör och tandläkare, finns dock löneskillnader som inte kan förklaras.

Närbild på provrör

År 2013 var drygt en halv miljon av de anställda i Sverige födda utanför Sveriges gränser. Det motsvarar 14 procent av alla anställda. Medellönen för anställda födda i Sverige var 31 000 kronor och för de utrikes födda 28 300 kronor. Det betyder att utrikes födda tjänade i genomsnitt 91 procent av vad inrikes födda gjorde. Utrikes födda män tjänade i genomsnitt knappt 90 procent av vad inrikes födda män gjorde, medan utrikes födda kvinnor hade knappt 94 procent av inrikes födda kvinnors lön.

Vad beror då dessa skillnader på? För att analysera de löneskillnader som finns kan man göra en standard­vägning. Det innebär att man tar hänsyn till hur utrikes och inrikes födda skiljer sig åt när det gäller faktorer som förväntas påverka lönen. Sådana faktorer är yrke, ålder, utbildning, arbetstid, sektor och kön. En standard­vägning mot dessa bakgrunds­faktorer när det gäller löner visar att personer födda utomlands har en lön som ligger på 98 procent av vad inrikes föddas löner gör.

Det återstår alltså två procentenheter som inte förklaras av yrke, ålder, utbildning, arbetstid, sektor och kön. Det kan finnas en rad andra faktorer som påverkar lönen och som standard­vägningen inte tar hänsyn till. Det framgår till exempel inte alltid av yrkes­benämn­ingen om man har någon typ av arbets­ledande befattning, vilket ofta har betydelse för lönenivån och hur lång erfarenhet man har i yrket tar standard­vägningen inte heller hänsyn till.

Citat: Personer födda utomlands har en lön som ligger på 98 procent av vad inrikes föddas löner gör.

I ungefär var tredje yrkesgrupp tjänar de som är födda utomlands mer eller lika mycket som inrikes födda i samma yrkes­grupper. I resterande två tredjedelar av yrkes­grupperna tjänar utrikes födda mindre än de inrikes födda.

Den yrkesgrupp där det är störst skillnad mellan utrikes och inrikes födda är Kemi­ingenjörer och kemi­tekniker där utrikes födda tjänar i genomsnitt 82 procent av vad inrikes födda gör. Efter standard­vägning är siffran 91 procent. Det är alltså så att hälften av löneskillnaden för denna yrkesgrupp förklaras av skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda vad gäller ålder, utbildning, arbetstid, sektor och kön. Dock finns det en skillnad på 9 procent kvar som inte förklaras av dessa variabler.

Standardvägning krymper oftast gapet mellan de båda grupperna men för de allra flesta yrken kvarstår en skillnad i lön mellan utrikes och inrikes födda även efter standardvägning.

Kan andelen utrikes födda inom ett yrke vara avgörande för om inrikes födda och utrikes födda tjänar lika? Ja, i många av de yrkes­grupper där andelen utrikes födda är stor är lönerna relativt jämställda. Ett undantag är Tandläkare där, efter standard­vägning, utrikes födda tjänar 91 procent av inrikes föddas lön. Störst andel utrikes födda återfinns i yrkes­gruppen Hotell- och restaurang­städare med flera. Utrikes födda i denna yrkesgrupp tjänar i genomsnitt 98 procent av vad de inrikes födda tjänar. Standard­vägd blir denna siffra 96 procent, det vill säga att gapet ökar.

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden med flera är den största yrkes­gruppen på arbets­marknaden. Lönerna där är också relativt jämställda mellan grupperna. Utrikes födda tjänar i genomsnitt 97 procent av vad de inrikes födda gör. Standard­vägningen förändrar inte detta. I stora yrkes­grupper har standard­vägning liten effekt vad gäller utrikes föddas lön i förhållande till inrikes föddas.

Personer födda i norden har 102 procent av inrikes föddas lön medan de som är födda utanför Europa endast har 86 procent av de inrikes föddas lön. Efter standard­vägning kvarstår skillnaden för födda i Norden. Däremot minskar skillnaden kraftigt för dem födda utanför Europa. Deras lön räknat i procent av lönen för inrikes födda ökar från 86 till 97 procent efter standard­vägning. Det förklaras av att grupperna skiljer sig åt avseende variabler som standard­vägningen tar hänsyn till, till exempel utbildningsnivå.

Bland personer med eftergymnasial utbildning har utrikes födda 90 procent av lönen hos inrikes födda. Bland personer med gymnasial respektive för­gymnasial utbildning var andelarna 92 respektive 89 procent. Efter standard­vägning minskar skillnaderna och i alla tre utbild­nings­grupper har utrikes födda 98 procent av lönen för inrikes födda.

Standardvägningen visar att det är små skillnader mellan lönerna för utrikes och inrikes födda.

Sex yrken med stor löneskillnad mellan utrikes och inrikes födda

Stapeldiagram: Sex yrken med stor löneskillnad mellan utrikes och inrikes födda

Standardvägning utjämnar i de flesta fall stora löneskillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Löneskillnader i sex yrkesgrupper med stor andel utrikes födda

Stapeldiagram: Löneskillnader i sex yrkesgrupper med stor andel utrikes födda

Löneskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är små i yrkesgrupper med stor andel utrikes födda.

Löneskillnader i sex stora yrkesgrupper

Stapeldiagram: Löneskillnader i sex stora yrkesgrupper

Standardvägning förändrar bara marginellt löneskillnader mellan utrikes och inrikes födda i stora yrkesgrupper.

Etiketter