På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

 
Statistiknyhet från SCB

2015-09-30 09:30 Nr 2015:472


Integration – med fokus på 15 stadsdelar:

Förbättrad integration i flera stadsdelar

För de 15 stadsdelar där ett antal integrationsindikatorer studerats visas flera positiva resultat jämfört med slutet av 1990-talet. Exempelvis har den negativa trenden med minskande andel behöriga till gymnasiet avstannat. Andelen förvärvsarbetande har också ökat i majoriteten av stadsdelarna.

I den nya rapporten Integration – med fokus på 15 stadsdelar beskrivs utvecklingen i stadsdelarna som ingår i det så kallade urbana utvecklingsarbetet. Det syftar bland annat till att förbättra den sociala och ekonomiska utvecklingen i stadsdelarna. Stadsdelarna kännetecknas av att en stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund. Jämförelser görs mellan perioderna 1997–1999 och 2011–2013 och mellan stadsdelar och Sverige som helhet.

Den negativa trenden i skolan har avstannat

Andelen flickor som är behöriga till gymnasiet har minskat i stadsdelarna, från drygt 70 till 64 procent, mellan slutet av 1990-talet och den sista studerade perioden. Andelen behöriga pojkar har minskat från 64 till 62 procent. Detta är inte oväntat då andelen behöriga elever även minskat på riksnivå, men minskningen har varit större i stadsdelarna. I Sverige totalt är närmare 90 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolan i slutet av perioden. År 2008 var andelen behöriga elever i stadsdelarna omkring 61 procent. Sedan dess har andelen ökat med tre procentenheter för flickor och en procentenhet för pojkar. Trenden med minskad gymnasiebehörighet har därmed avstannat i stadsdelarna de senaste åren.

Omkring hälften av befolkningen i stadsdelarna förvärvsarbetar

Andelen män som förvärvsarbetar har ökat i elva av femton stadsdelar och andelen förvärvsarbetande kvinnor har ökat i nio av femton stadsdelar sedan slutet av 1990-talet. I stadsdelarna totalt förvärvsarbetar drygt 40 procent av kvinnorna och drygt 50 procent av männen 2011–2013. Trots att andelen förvärvsarbetande ökat i flera stadsdelar är andelen lägre i stadsdelarna jämfört med riksgenomsnittet. I Sverige som helhet förvärvsarbetar omkring 75 procent av kvinnorna och närmare 80 procent av männen.

Som en konsekvens av att förvärvsfrekvensen är lägre i de undersökta stadsdelarna än i riket är andelen med försörjningsstöd större i stadsdelarna än i riket. 8 procent av kvinnorna och nästan 6 procent av männen i stadsdelarna hade försörjningsstöd 2011–2013. I Sverige som helhet är andelen med försörjningsstöd omkring 1 procent av befolkningen.

Inte enbart en integrationsfråga för utrikes födda

Mer än hälften av befolkningen i stadsdelarna är utrikes födda och åtta av tio invånare har utländsk bakgrund. Utrikes födda är, bland annat på grund av kort vistelsetid i Sverige, behöriga till gymnasieskolan i lägre utsträckning än inrikes födda. Generellt sett är det en lägre andel utrikes födda som förvärvsarbetar jämfört med inrikes födda. Att andelen behöriga till gymnasiet och att andelen förvärvsarbetande i de studerade stadsdelarna är lägre än i Sverige i stort beror därmed delvis på att stadsdelarna har en större andel utrikes född befolkning än Sverige som helhet. Men detta är inte hela förklaringen till resultaten i stadsdelarna jämfört med riket. Inrikes födda såväl som utrikes födda i stadsdelarna har lägre gymnasiebehörighet och förvärvsfrekvens än inrikes och utrikes födda i Sverige som helhet.

Definitioner och förklaringar

Inom det urbana utvecklingsarbetet kunde Sveriges kommuner ansöka om ett kunskapsstöd för stadsdelar som präglas av låg förvärvsfrekvens, högt uttag av försörjningsstöd och låg andel behöriga till gymnasieskolan. Av de stadsdelar som ansökt om kunskapsstöd 

  • Förvärvsfrekvens lägre än 52 procent
  • Långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent
  • Gymnasiebehörighet lägre än 70 procent
  • Folkmängd på minst 4 000 personer

Följande stadsdelar ingår i det urbana utvecklingsarbetet och har studerats i rapporten Integration – med fokus på 15 stadsdelar.

  • Rinkeby (Stockholm)
  • Tensta (Stockholm)
  • Hovsjö (Södertälje)
  • Ronna (Södertälje)
  • Araby (Växjö)
  • Herrgården (Malmö)
  • Södra Sofielund (Malmö)
  • Centrum och Öster (Landskrona)
  • Gamlegården (Kristianstad)
  • Bergsjön (Göteborg)
  • Gårdsten (Göteborg)
  • Hjällbo (Göteborg)
  • Norra Biskopsgården (Göteborg)
  • Kronogården (Trollhättan)
  • Hässleholmen (Borås)

Begreppet utländsk bakgrund omfattar de som är födda utanför Sverige eller födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands.

Statistikdatabasen

Indikatorerna som denna rapport bygger på finns tillgängliga i Statistikdatabasen under Ämnesövergripande statistik. Denna registerstatistik finns för att belysa tillståndet och utvecklingen av integrationen på nationell och lokal nivå. 

Publikation

Läs mer i rapporten Integration – med fokus på 15 stadsdelar

Logotyp

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet
Box 24300
104 51 Stockholm
08-506 947 72


Förfrågningar

Anna-Karin Nylin
08-506 942 32
anna-karin.nylin@scb.se

Linus Johansson
019-17 66 56
linus.johansson@scb.se





Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.