Till innehåll på sidan

Mikrodata för Registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS)

RAKS är en sammanställning och vidareutveckling av variabler som redan finns i RAMS och LISA-databasen. Målsättningen är att beskriva en individs totala försörjning och anknytning till arbetsmarknaden med helåret som referensperiod.

Variablerna som beskriver anknytning till arbetsmarknaden finns från och med 2003, medan variablerna beskrivande försörjning finns från och med 1993.

Medan den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) mäter personers sysselsättningsstatus i november månad, omfattar RAKS hela året och alla aktiviteter som registerstatistik kan belysa. En effekt av att använda helåret som referensperiod är att man kan skapa bättre flödesstatistik.

Genom att kombinera variabler från RAKS med variabler från LISA-databasen ges nya möjligheter att studera etableringen på arbetsmarknaden även för personer som har en svag anknytning till arbetsmarknaden av olika skäl. Det kan till exempel handla om unga som är på väg in på arbetsmarknaden, äldre som är på väg att lämna arbetsmarknaden eller personer som kombinerar arbete med studier eller andra aktiviteter.

Datakällor och metod

De huvudsakliga datakällorna till RAKS är jobbregistret i RAMS samt LISA-databasen. För att kunna bestämma etableringsgrad måste först en huvudsaklig anknytning till arbetsmarknaden bestämmas. Det görs genom att alla arbetsgivaradeklarationer på individnivå (AGI) som arbetsgivare lämnar in till Skatteverket för sina anställda läggs samman.

Månaden då utbetalningen har skett enligt AGI används för att avgöra när individen har arbetat under året.

Man kan därigenom utläsa om en person är helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd. Dessutom finns information om personerna har deklarerat för näringsverksamhet.

Personer som är eller har varit anställda under året och bedrivit näringsverksamhet klassificeras som kombinatörer, medan de som enbart bedriver näringsverksamhet kallas företagare. Det finns två slags företagare i statistiken: i) företagare i fåmansaktiebolag (eget AB) och ii) egna företagare, det vill säga personer som har enskild firma eller handelsbolag.

Den sista huvudanknytningen är utan arbete, vilket innebär att varken uppgift om näringsverksamhet eller AGI från Skatteverket finns.

Etableringsgrad för anställda

Det är endast personer som är anställda (helårsanställd, nyanställd, avgången eller delårsanställd) som kan få en markering om etableringsgrad. Personer som är egna företagare eller har fåmansaktiebolag kan i viss mån välja hur mycket ersättning de skall ta ut ur företagen, det vill säga styra sin egen företagarinkomst. Detta gör det i praktiken omöjligt att beräkna etableringsgrader för denna grupp av personer på basis av inkomsten.

För att få fram gränsvärdet för svag etablering har medianinkomster beräknats för de individer som har förgymnasial utbildning 9 (10) år eller kortare för varje åldersgrupp och kön. Medianvärdena multipliceras sedan med 0,6 (60 procent) för att få fram gränsvärdet för respektive grupp. Har en person lägre inkomst av förvärvsarbete än denna gräns, klassas denne som svagt etablerad.

Det är viktigt att komma ihåg att en individ kan vara svagt etablerad på arbetsmarknaden ett visst år på grund av att han eller hon haft andra kompletterande inkomster under det året. Det kan till exempel vara inkomst från sjukskrivning eller föräldraledighet.

En individ kan klassificeras in under en huvudsaklig inkomstkälla under året utifrån nio inkomstkällor som även finns som enskilda variabler. Den variabel som står för den högsta andelen av det totala beloppet utgör en individs huvudsakliga inkomstkälla.

Ny källa i RAKS 2019

Från och med referensår 2019 används en ny datakälla i RAKS då AGI (Arbetsgivardeklarationer på individnivå) har ersatt KU (Kontrolluppgifter). Den nya källan påverkar hur antalet månader individerna har arbetat har bestämts (RAKS_SumMan). Tidigare årgångar användes information om antal arbetade månader som angivits av arbetsgivaren, nu används istället antal månader individen fått en utbetalning enligt AGI. Färre har nu enligt RAKS arbetat tolv månader.

Antalet månader påverkar i sin tur hur individens uppräknade inkomst bestäms, då en metod används där årsinkomsten multipliceras med tolv och divideras med antalet månader individen har arbetat. Medianlöner inom grupper baserade på kön och ålder räknas fram med hjälp av de uppräknade inkomsterna. Då färre enligt den nya källan arbetat tolv månader är också den uppräknade inkomsten i många fall högre, vilket generellt lett till högre etableringsgränser. Även etableringsgraden har påverkats av förändringarna.

På grund av de förändringar som skett bör jämförelser mellan år 2019 och tidigare årgångar göras med försiktighet.

Specialbearbetningar och mikrodata

SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av RAKS i form av tabeller och tidsserier med mera. Efter särskild prövning är det möjligt att få tillgång till avidentifierade mikrodata för egna bearbetningar. 

Mer information om att beställa mikrodata

Viktiga variabler

  • RAKS_EtablGrad (Om en person är etablerad på arbetsmarknaden eller inte)
  • RAKS_EtablGrans (Gränsvärdet för etableringsraden)
  • RAKS_Huvudanknytning (Huvudsaklig anknytning till arbetsmarknaden)

Kod - Benämning

  • 1 - Helårsanställd
  • 2 - Nyanställd
  • 3 - Avgången
  • 4 - Delårsanställd
  • 5 - Kombinatör
  • 6 - Företagare
  • 7 - Utan arbete 

RAKS_HuvInkKalla Huvudsaklig inkomstkälla

Kod - Klartext

  • 1 - Förvärvsarbete
  • 2 - Studerande
  • 3 - Vård av barn/anhörig
  • 4 - Sjuk
  • 5 - Arbetslös
  • 6 - Förtidspensionär
  • 7 - Ekonomiskt bistånd
  • 8 - Arbetsmarknadspolitisk åtgärd
  • 9 - Ålderspensionär
  • 99 - Saknar inkomst

Kontakt

Susanne Gullberg Brännström

Telefon
010-479 66 61
E-post
susanne.gullbergbrannstrom@scb.se