Statistik över vad och hur mycket som tillverkas i Sverige har gjorts sedan 1820-talet. 1959 infördes en systematik för varuklassificering som grundades på den internationella CCC‑nomenklaturen (Customs Cooperation Council Nomenclature). Från och med årgång 1996 görs statistiken, på grund av EU‑krav, i en egen undersökning frikopplad från den branschvisa industristatistiken. Statistiken ingår i en EU‑samordnad under­sökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen).

Uppgifter från 1996 finns i Statistikdatabasen och redovisas i form av totala leveranser i tusentals kronor, totalt producerad kvantitet och totalt levererad kvantitet per varunummer. I och med att slutliga uppgifter publiceras utkommer även ett Statistiskt meddelande i serien NV 19.

Datakällor

Företag med 20 eller fler anställda inom branschkod 05–33 enligt SNI 2007 blankettundersöks. I branscherna 08, 20.150, 23.5, 23.6, 23.7 samt 23.9 blankettundersöks alla företag med 10 eller fler anställda. Sedan 2006 ingår även industriföretag som har en hög omsättning enligt momsuppgifter, oavsett antal anställda. 2006 - 2016 var gränsen för att ingå i blankettundersökningen 50 miljoner kronor. Från 2017 är gränsen 75 miljoner kronor. Industriarbetsställen med sammanlagt 20 anställda eller fler inom tjänsteföretag ingår också i undersökningen.

Rapporteringen görs med ett internt kontrollnummer som kan bestå av ett eller flera arbetsställen.

För industriföretag som inte blankettundersöks hämtas uppgifter från Skatteverkets standardiserade räkenskapssammandrag (SRU). Från och med undersökningsår 2003 ingår alla företag, det vill säga uppgifter hämtas från 0 anställda (tidigare från 10 anställda). Med hjälp av olika modeller kan sedan varuproduktionen skattas för att ingå i den totala redovisningen av Industrins varuproduktion.

Variabler

De variabler som efterfrågas är försäljningsvärde och i många fall kvantitet (totalt producerad respektive levererad) per varuslag. För redovisning på detaljerad varunivå rapporterar företagen enligt KN (Kombinerade nomenklaturen). Nomenklaturen är handelsinriktad och används för att möjliggöra jämförelser med utrikeshandelsstatistiken. De flesta EU‑länder använder den mera produktionsinriktade nomenklaturen som EU årligen tar fram, PRODCOM. Samtliga KN‑koder kan kopplas till PRODCOM:s varu­förteckning, PRODCOM‑listan.

För att kunna koppla KN‑koder till PRODCOM‑koder har för vissa KN‑nummer underindelningar gjorts. De industriella tjänsterna rapporteras på egna koder, vilka baseras på SNI 2007.

Specialbearbetningar och mikrodata

SCB kan göra specialbearbetningar i form av tabeller, tidsserier, urval med mera. Det är också möjligt att efter särskild sekretessprövning få avidentifierat mikromaterial för egna bearbetningar. 

Mer information om att beställa mikrodata