Till innehåll på sidan

Definitioner och källor för SCB:s Marknadsprofiler

Här finns information om de definitioner och källor som används för SCB:s Marknadsprofiler.

Definitioner

Här beskriver vi hur variablerna definieras i de olika registren som ligger till grund för statistiken i SCB:s Marknadsprofiler samt senaste aktualitet för statistiken.

Befolkning

Civilstånd

Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I ”gifta” ingår registrerad partner, i ”skilda” ingår separerad partner och i ”änkor änklingar” ingår efterlevande partner.

Hushåll

Då hushåll avgränsas i SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) gäller följande:

Hushåll består av samtliga personer som är folkbokförda i samma lägenhet.

Hushållsstorlek avser antal personer som tillhör ett hushåll. Ett hushåll består av minst en person.

Personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende.

Personer som har gemensamt barn, utan att vara gifta med varandra eller vara registrerade partner och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar.

Personer som saknar gemensamma barn och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar om:

  • personerna är minst 18 år
  • personerna är av olika kön
  • åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år
  • personerna inte är nära släkt
  • endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet.

En förälder-barn-relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller annan person till någon i hushållet.

En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och själv saknar barn och/eller partner i samma hushåll.

Födelseland

Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen. För personer som invandrat till Sverige registrerades uppgifter om födelseland vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen när det gäller beteckningen av födelseland.

Medborgarskap

Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning. För personer som har dubbelt medborgarskap avregistreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna först.

Utländsk och svensk bakgrund

Person som är född utomlands har utländsk bakgrund. Detsamma gäller för person född i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Person som är född i Sverige har svensk bakgrund om minst en av föräldrarna är född i Sverige.

Ålder

Avser uppnådd ålder vid årets slut.

Arbetsmarknad och utbildning

Arbetsställe 

Ett arbetsställe är varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där företaget bedriver verksamhet och har anställd personal.

Bransch (SNI2007)

Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda.

Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI)

Förvärvsarbetande

Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter.

I Kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året. Det finns också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser.

I SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) används samma definition av förvärvsarbetande som i novemberundersökningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU). Detta är möjligt genom en modellskattning som baseras på sambandet mellan enkätsvaren om sysselsättningsstatus i AKU samt registeruppgifter om bland annat löneinkomst.

AKU:s definition av förvärvsarbetande är att man ska ha arbetat minst en timme per vecka under november månad, tillfälligt frånvarande räknas också som förvärvsarbetande.

För personliga företagare där man inte kan utgå från kontrolluppgifter används istället inkomst av aktiv näringsverksamhet. Om inkomsten är större än noll över året räknas man alltid som förvärvsarbetande.

Från och med årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare.

Förvärvsarbetande dagbefolkning

Förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet.

Förvärvsarbetande nattbefolkning

Förvärvsarbetande som redovisas efter bostadens geografiska belägenhet.

Pendling

Inpendling redovisar personer som arbetar i regionen i fråga och har sin bostad i en annan region. Utpendling redovisar personer som bor i en region och arbetar i en annan region.

Sektor

Sektorindelningen bygger på den institutionella koden från SCB:s Företagsdatabas.

Offentlig sektor
  • Statlig förvaltning
  • Statliga affärsverk
  • Primärkommunal förvaltning
  • Landstingskommunal förvaltning
  • Övriga offentliga institutioner
Näringslivet
  • Aktiebolag (ej offentligt ägda)
  • Kommunalt ägda företag och organisationer
  • Statligt ägda företag och organisationer
  • Övriga organisationer inom näringslivet

Utbildningsnivå

Uppgiften om utbildningsnivå avser personens högsta utbildning. Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN).

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN)

Inkomster

Kvartiler

Inkomsttabellerna redovisas i fyra klasser, kvartiler. Klasserna har skapats genom att befolkningen eller hushållen har delats i fyra lika stora grupper, med lika många i varje grupp, för hela riket. Det går också att få statistiken redovisad för egna inkomstklasser.

Arbetsinkomst

Arbetsinkomst består av de delar av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Sjukpenning och ersättning vid föräldraledighet ingår då det är fråga om tillfällig frånvaro från arbetet. Däremot ingår inte arbetslöshetsersättning och pension. I den totalräknade inkomststatistiken finns inte någon uppgift om arbetstiden. Det är därför svårt att veta om en inkomstökning beror på att den avtalsenliga lönen ökat eller om arbetstiden utökats. Den totalräknade inkomststatistiken kan därför inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. 

Arbetsinkomst redovisas inte för hela befolkningen, utan enbart för inkomsttagare som har deklarerat arbetsinkomst.

Disponibel inkomst

Disponibel inkomst består av:

  • Faktorinkomst: löne-, närings-, kapitalinkomst, kapitalvinst/kapitalförlust.
  • Skattepliktiga transfereringar: pensioner, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd.
  • Skattefria transfereringar: barnbidrag, studiestöd inklusive studielån, bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd.
  • Skatt, betalt underhållstöd och återbetalt studielån.

Disponibel inkomst är den summa som återstår för konsumtion och sparande när man tagit summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. 

Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp i den totalräknade inkomststatistiken som tillsammans med begreppen Köpkraft och Nettoinkomst bäst speglar köpkraften och levnadsstandarden för olika grupper i samhället.

Ekonomisk standard

Ekonomisk standard  beräknas som disponibel inkomst per konsumtionsenhet och är ett mått som gör det möjligt att jämföra hushållens ekonomiska standard  och ta hänsyn till olika sammansättningar av hushåll. Ett hushåll kan bestå av olika antal personer vilket givetvis påverkar den ekonomiska standarden. Hushållens medlemmar ges olika konsumtionsvikt beroende på hur hushållet är sammansatt.

Konsumtionsvikt:

  • Ensamboende 1,0
  • Sammanboende par 1,51
  • Ytterligare vuxen 0,6
  • Första barnet 0 - 19 år 0,52
  • Andra och påföljande barn 0 - 19 år 0,42

Exempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på 490 000 kronor. Hushållet har en total konsumtionsvikt på
1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor/ 2,45 konsumtionsenheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet. Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensamboende
person med en disponibel inkomst på 200 000 kronor.

Nettoinkomst

Nettoinkomst består liksom disponibel inkomst av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst, medan disponibel inkomst visar hushållets sammanlagda inkomst. Det innebär att om ett hushåll består av personerna X och Y och Y saknar egen inkomst, så har Y en nettoinkomst som är 0 kronor. Däremot har hushållet som Y tillhör en disponibel inkomst.

Sammanräknad förvärvsinkomst

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Kapitalinkomster ingår inte. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomstbegreppet arbetsinkomst. Skillnaden är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men dessa två är de viktigaste. Eftersom kapitalinkomster ej ingår i sammanräknad förvärvsinkomst är detta inkomstbegrepp lämpligt att använda vid regionala jämförelser, speciellt då materialet bryts ned på små regionala områden. Kapitalinkomsterna är ofta snett fördelade och en person med extremt hög kapitalinkomst kan i hög grad påverka medelvärdet för till exempel ett område med litet befolkningsunderlag.

Summa sammanräknad förvärvsinkomst och kapitalinkomst

Detta inkomstbegrepp omfattar alla inkomster utom skattefria bidrag (till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) och ”svarta” inkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan användas om det är den totala inkomsten som är av intresse. Observera dock att medelinkomsten blir ganska låg beroende på att till exempel deltidsarbetande, feriearbetande ungdomar och barn med små kapitalinkomster ingår i beräkningarna. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan alltså inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst.

Fastigheter

Fastighetstyp

Avser fastigheter indelade efter beskattningskategori. Fastighet kan vara hel fastighet eller del av fastighet där delfastigheterna har olika ägare och/eller olika klassning av fastighetstyp.

Upplåtelseform

Upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.

Äganderätt avser småhus som ägs av fysiska personer eller dödsbon samt ägarlägenheter i flerbostadshus.

Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättföreningar eller bostadsföreningar (en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades 1930).

Hyresrätt avser småhus som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar och lägenheter i flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.

Uppgift saknas avser lägenheter med oklara ägarförhållanden där upplåtelseform saknas samt befolkning som inte har koppling till lägenhet.

Fordon

Årsmodell

Fram till 1998 fanns årsmodell angiven för alla bilar som nyregistrerades. Därefter var man inte tvungen att ange den uppgiften till Vägtrafikregistret. Detta har resulterat i att en bil antingen kan ha årsmodell eller tillverkningsår. I de fall årsmodell inte finns angivet används tillverkningsår som ersättning för årsmodell.

Källor

Här finns information om de källor som är grund för statistiken i SCB:s Marknadsprofiler.

Befolkning

Befolkningsstatistiken hämtas från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB) som baseras på uppgifter om folkbokförda personer hos Skatteverket. Registret avseende 2018-12-31 uppdateras i mars.

Arbetsmarknad och utbildning

Tabell A1-A8 hämtas från SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Registret avseende 2017 uppdateras i februari.

Tabell A9 hämtas från SCB:s Utbildningsregister. Registret avseende 2019-01-01 uppdateras i maj.

Inkomster

Inkomststatistik hämtas från SCB:s Inkomst- och taxeringsregister. Inkomstgränserna avser 2017 års inkomster. Registret avseende 2017 uppdateras i mars.

Fastigheter och lägenheter

Tabell FB1 hämtas från SCB:s Fastighetstaxeringsregister. Registret avseende 2018-01 uppdaterades i januari.

Tabell FB2, FB5 och FB7 hämtas från SCB:s Lägenhetsregister. Registret avseende 2018-12-31 uppdateras i april.

Fordon

Statistik om den svenska fordonsparken hämtas från Statistikregistret för fordon som SCB tar fram på uppdrag av Trafikanalys. Grunduppgifterna hämtas från Transportstyrelsens vägtrafikregister. Registret avseende 2018-12-31 uppdateras i april.

Kontakta oss