Den grundläggande tanken med att använda index för reglering av avtal, är att fördela risken för prisförändringar mellan köpare och säljare. Med rätt valt index samt en tydligt utformad klausul för prisjustering, finns goda förutsättningar att underlätta avtalsuppgörelsen.

På denna sida

Vad är ett index?
Vad menas med en indexreglering?
Syfte med indexreglering
Vad ska indexregleras?
Prisindex eller kostnadsindex?
Utformning av en prisjusteringsklausul
Så här räknar du med index
Vill du veta mer? 

Vad är ett index?

Index är ursprungligen latin och betyder pekfinger, angivare.

Det är en serie tal som visar en relativ förändring över tid i förhållande till en bestämd referenspunkt för till exempel priser, kostnader eller annat mätvärde.

En indexserie består alltid av en bas där Index=100, där basen kan avse till exempel en enskild månad eller ett helår. 

Fördjupad information om index (pdf)

Vad menas med en indexreglering?

Indexreglering är en uppräkning, alternativt nedräkning, av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset (kostnaden) blir då bestämt dels av prisnivån vid bastidpunkten, dels av hur index förändras.

Indexreglering är således en del av en prissättningsform, som vi kan kalla för indexreglerat pris.

Motsatsen är fast pris, som består av ett grundpris och ett påslag därutöver, som måste bygga på en skattning av pris- eller kostnadsutvecklingen framöver. Eftersom denna kan vara svår att bedöma, uttrycker påslaget snarare den risk för kostnadsstegringar som säljaren känner. Det kan således ses som ett riskpålägg.

Ett alternativ till indexreglerat pris är löpande räkning, som innebär att säljaren får betalt för samtliga verifierade kostnader. Denne får alltså full täckning för sina kostnader. 

Fördjupad information om indexreglering

Syfte med indexreglering

De här syftena anges ofta då man vill använda indexreglering i ett avtal:

• Bibehålla köpkraften.
• Fördela risken mellan parterna.
• Underlättar avtalsuppgörelsen.

Vad ska indexregleras?

Indexreglering kan ske utifrån kostnadssidan eller utifrån priser på färdiga produkter.

I affärsavtal kan man tänka sig att kompensationen skall bestämmas av endera:

• Prisförändringen på aktuell produkt eller tjänst.
• Prisförändringen i allmän mening.
• Utvecklingen av leverantörens samtliga kostnader för att tillverka produkten ifråga.
• Utvecklingen av de tillverkningskostnader som leverantören inte kan påverka eller kompensera sig för genom höjning av produktiviteten.

Om man funderar på att skriva en indexreglering i ett avtal, bör man alltså först fundera på vad verksamheten avser. Nästa steg blir att fundera på vilket/vilka index som kan vara tillämpliga. SCB producerar löpande ett stort antal sådana enligt nedanstående redovisning.

Prisindex eller kostnadsindex?

Här finns index från SCB som är vanliga att använda i avtalssammanhang.

Prisindex från SCB

Kostnadsindex från SCB

Utformning av en prisjusteringsklausul 

Vid affärsavtal är tanken med en prisjusteringsklausul att med index justera anbudspriset helt eller delvis, som en kompensation för leverantörens kommande pris- eller kostnadsförändringar. En väl utformad prisjusteringsklausul skapar tydlighet i avtalet och ger trygghet åt båda parter. 

Begrepp i en prisjusteringsklausul 

I en prisjusteringsklausul används följande begrepp: 

• Grundpris - Det pris som indexpåslaget räknas på (anbudspriset). 
• Slutligt pris - Grundpris plus indexpåslag i kronor. 
• Bastidpunkt - Den tidpunkt (vanligen anbudstidpunkt) som motsvarar grundprisets prisnivå. 
• Avräkningstidpunkt - Den tidpunkt (kan vara flera) som påslaget skall beräknas till. 
• Regleringsperiod - Perioden från bastidpunkt till avräkningspunkt. 

Viktigt att tänka på

Följande saker är viktiga att tänka på när man ska använda en prisjusteringsklausul i avtal:

• Precisera tydligt vilket index ni väljer.
• Tänk på att index alltid är en schablon.
• Index publiceras med viss eftersläpning: välj tidpunkter som finns tillgängliga då regleringen ska ske.

I avtal som bygger på index behöver åtminstone följande anges:

• Fullständigt namn eller fullständig förkortning.
• Preliminärt eller definitivt indextal (AKI, LCI).
• Indextalets näringsgren eller motsvarande beteckning/kod.
• Indexseriens basår.
• Bastidpunkt för indexjusteringen.
• Avräkningstidpunkt för indexjusteringen.

Exempel på en prisjusteringsklausul 

Observera att det här enbart är ett generellt exempel på hur den kan utformas, och vad som är viktigt att den innehåller. 

Företag A och Företag B har möjlighet att justera avtalade priser enligt följande:

• Priset justeras med Labour Cost Index som publiceras av SCB kvartalsvis.
  
  Priset justeras med LCI för tjänstemän, privat sektor (LCI tjm), SNI 2007, Bransch B-S exkl. O, preliminära indextal med basår 2008=100.
  
  Priset kommer årligen i oktober månad, (från och med 2019), att justeras med indextal för kvartal 2 som avräkningstidpunkt, jämfört med kvartal 2 2018 som utgör baskvartal i avtalet.

Så här räknar du med index

Index är ett jämförelsetal. För att kunna räkna om ett grundpris med hänsyn till indexutvecklingen mellan två tidpunkter, krävs att indextalen omräknas till indexpåslag eller procenttal.

Man kan vid indexregleringen räkna fram antingen indexpåslag (A) separat eller slutligt pris inklusive indexpåslag (B).

A. Indexpåslag
Indexpåslag = (i₂-i₁₎ / i₁ x grundpris

B. Slutligt pris inklusive indexpåslag
Slutligt pris inklusive indexpåslag = i₂ / i₁ x grundpris

i ₁ = Indextal vid bastidpunkten (tidpunkt 1)
i ₂ = Indextal vid avräkningstidpunkten (tidpunkt 2)

Exempel

Ett grundpris om 10 500 kr skall regleras med index.

Bastidpunktens indextal (i₁) uppgår till 170.

Indextalet vid avräkningstidpunkten (i₂) uppgår till 173.

Indexpåslag enligt (A)

(173-170)/170 x 10 500 kr = 185,29 kr

Slutligt pris inklusive indexpåslag enligt (B)

(173 / 170) x 10 500 kr = 10 685,29 kr

I vissa avtal träffar man överenskommelse om en klausul som innebär att priset inte får räknas om fullt ut. Exempelvis att endast 80 procent eller 90 procent av kontraktsumman ska slå igenom på förändringen i priset. Denna procent uttryckt i decimalform (till exempel 0,80 eller 0,90) kallar vi för konstanten.

Exempel

(173-170)/170 x 0,9 x 10 500 kr = 166,76 kr

Konstanten anger att endast 90 % av kontraktssumman omräknas.

Följer man ovanstående beräkningar erhålls en korrekt omräkning. Vi vill i detta sammanhang varna för ett ibland förekommande beräkningsmisstag. Det innebär helt enkelt att man drar ifrån indextalet för tidsperiod ett från tidsperiod två, och tänker att mellanskillnaden är den procentuella ökningen, vilket blir fel.

Beräkningshjälp

Med hjälp av funktionerna i Excelfilen nedan kan du:

• Räkna fram det procentuella förändringstalet för indexet.
• Räkna fram nytt pris med hjälp av förändring i indexet från föregående period.

Beräkningshjälp (xslx)

Vill du veta mer?

SCB finns till hands om det dyker upp frågeställningar. Vi erbjuder vid behov även avgiftsbelagda kurser.