Till innehåll på sidan

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 4:e kvartalet 2017:

Bra fart i Sveriges ekonomi

Statistiknyhet från SCB 2018-03-15 9.30

BNP-tillväxten tilltog något fjärde kvartalet då ekonomin växte i en något snabbare takt än genomsnittet de senaste fem åren. Tillväxten lyftes framförallt av exporten. De fasta bruttoinvesteringarna, som tidigare dragit upp tillväxten, sjönk däremot under kvartalet. Hushållens konsumtion fortsatte att stiga och är den enda del av försörjningsbalansen som bidragit positivt till tillväxten varje kvartal det senaste året.

Fjärde kvartalet växte Sveriges ekonomi med 0,9 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Tillväxten var därmed något högre än kvartalet innan och betydligt högre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Den svenska tillväxten står sig väl internationellt. Fjärde kvartalet steg BNP med 0,6 procent i euroländerna (EU 19) och samma utveckling noterades även i USA.

De fasta bruttoinvesteringarna som i princip har vuxit oavbrutet sedan början av 2013 och under senare år bidragit mest till tillväxten sjönk fjärde kvartalet. Istället tog exporten ny fart och var den främsta drivkraften bakom BNP-uppgången. Framförallt varuexporten agerade draglok och steg på bred front. Även tjänsteexporten steg något till följd av ökad export av Forskning och Utveckling (FoU) och utländska besökares konsumtion i Sverige.

Fjärde kvartalet ökade hushållskonsumtionen i ungefär samma takt som de senaste fem åren och fortsatte därmed att bidra positivt till BNP-utvecklingen. Konsumtionen av de flesta konsumtionstyper steg och allra mest ökade den svenska konsumtionen utomlands. Hushållens sparkvot är fortsatt hög och visar att det finns utrymme att öka konsumtionsnivån. Tillsammans med lagerinvesteringar stod hushållens konsumtion för det näst största bidraget till BNP-utvecklingen.

Bidrag till BNP-tillväxten

Tillväxt i procent och bidrag i procentenheter

Diagram

Källa: Nationalräkenskaperna

Läs mer om BNP-utvecklingen och fördjupande artiklar i detta nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv. Detta nummer innehåller tre fördjupningsartiklar:

Profilering i den ekonomiska statistiken

I dagens ekonomi tenderar företagens juridiska strukturer att bli mer komplexa och svårfångade, vilket kan göra det svårt att mäta och jämföra företag. Ett omfattande arbete pågår för närvarande inom SCB för att företagsstatistiken ska bli så lik verkligheten som möjligt och på ett konsekvent sätt kunna fånga den ekonomiska aktiviteten i ekonomin.

Mot minskade skillnader mellan finansräkenskaperna och betalningsbalansen

Betalningsbalansen och nationalräkenskaperna redovisar uppgifter för reala och finansiella transaktioner mellan Sverige och utlandet. Dessa två statistikprodukter borde ge samma resultat, men i praktiken finns skillnader. Artikeln belyser olika orsaker till diskrepansen mellan de två statistikprodukterna.

Digitalisering och makroekonomiska mått

Digitalisering tar allt mer plats i dagens samhälle. En del aktörer ställer därför frågan hur värdet av dessa nya fenomen syns i tillväxtsiffrorna. Artikeln belyser bland annat de nya utmaningar som uppstått för statistiken till följd av den ökade digitaliseringen samt det internationella arbete som pågår inom området.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

2018-06-13 klockan 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Sofia Nilsson

Telefon
010-479 41 16
E-post
sofia.nilsson@scb.se