Vilka har blivit svenska medborgare?

År 2010 till 2013 invandrade totalt 315 000 utländska medborgare till Sverige, av dessa har totalt 58 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 27 procent utvandrat och en procent avlidit, några efter att de bytt medborgarskap.

Kvar i Sverige år 2025 är 227 000, det är 72 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 80 procent svenska medborgare och således är 20 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige.

Flyktingar och deras anhöriga blir svenska medborgare i störst utsträckning, medan EU/EES-medborgare blir det i minst utsträckning. Arbetskraftsinvandrare och studenter utvandrar i stor utsträckning, samtidigt som de som stannar i Sverige ofta blir svenska medborgare. Resultaten tyder därmed på att både orsaken till invandringen, hur länge personen stannar i Sverige, åldern vid invandringen och anknytningen till landet har betydelse för om personen så småningom blir svensk medborgare.

Den här rapporten följer utländska medborgare som flyttat till Sverige för första gången under åren 2010 till 2013 för att undersöka i vilken grad som de blivit svenska medborgare fram till och med år 2025. Perioden 2010 till 2013 har valts för att kunna följa personerna under en längre tid. Rapporten jämför också dem som blivit svenska medborgare och dem som var utländska medborgare, av dem som fanns kvar i Sverige år 2025.

Olika förutsättningar att bli svensk medborgare

Det finns flera omständigheter till varför och när ett medborgarskapsbyte sker och olika individer kan ha olika starka incitament att ansöka om svenskt medborgarskap. Några faktorer som kan ha betydelse för beslutet att ansöka om svenskt medborgarskap är vilket eller vilka medborgarskap en person har sedan tidigare. Beroende på medborgarskap ser möjligheterna att flytta eller resa mellan länder olika ut, och för EU/EES-medborgare är exempelvis rättigheterna i många avseenden liknande som för svenska medborgare. Det varierar också mellan länder om de tillåter dubbelt medborgarskap eller inte.

Förutom att incitamenten att ansöka om svenskt medborgarskap kan skilja sig åt mellan grupper finns också skillnader i hur lång tid en person ska ha bott i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap. Under den period som studeras i rapporten var huvudregeln att en person skulle ha bott i Sverige i minst 5 år. För vissa grupper gällde andra gränser:

• 2 år för nordiska medborgare
• 4 år för flyktingar
• 4 år för statslösa
• 3 år för gifta eller sambo med en svensk medborgare

Barn under 18 år kunde bli svenska medborgare genom att inkluderas i sin förälders ansökan.

Sedan juni 2026 gäller andra regler, där man som huvudregel ska ha bott i Sverige i minst 8 år.

Fyra grupper efter grund för bosättning

Personer flyttar till Sverige av olika anledningar. En del kommer som flyktingar, andra kommer hit för att studera eller arbeta och ytterligare andra kommer hit som anhöriga till de förstnämnda grupperna eller till andra boende i Sverige. En stor andel som kommer hit är medborgare i ett annat EU/EES-land. I rapporten är de indelade i fyra grupper efter deras grund för bosättning:

• Flyktingar och deras anhöriga
• Arbetskraftsinvandrare och studenter samt anhöriga till arbetstagare
• Övriga anhöriga
• EU/EES-medborgare samt personer som invandrat till Sverige med status som varaktigt bosatta i ett annat EU/EES-land

Under perioden 2010–2013 invandrade totalt 315 000 utländska medborgare. EU/EES-medborgare och varaktigt bosatta i annat EU/EES-land var den största gruppen, och utgjorde 35 procent av invandrarna. Arbetskraft och studenter var den minsta gruppen.

Rapportens disposition

Rapporten inleds med en beskrivning av de 315 000 utländska medborgare som invandrade åren 2010–2013. Dessa följs från invandringen till och med år 2025. Först beskrivs andelen som blivit svenska medborgare, andelen som finns kvar i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt (EU/EES-medborgare) samt andelen som utvandrat eller avlidit. Därefter fokuseras på dem som fanns kvar i Sverige år 2025 och jämförelser görs mellan dem som blivit svenska medborgare och dem som inte blivit det.

Motsvarande beskrivningar görs därefter för var och en av de fyra grupperna som beskrivits tidigare.

År 2010 till 2013 invandrade totalt 315 000 utländska medborgare till Sverige, av dessa har totalt 58 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 27 procent utvandrat och en procent avlidit, några efter att de bytt medborgarskap. Kvar i Sverige år 2025 är 227 000, det är 72 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 80 procent svenska medborgare och således är 20 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige.

Knappt 7 år för att bli medborgare

Av samtliga som invandrade till Sverige under 2010–2013 och som senare blev svenska medborgare så tog det i genomsnitt 6,6 år för kvinnor och 6,7 år för män att bli svenska medborgare.

Yngre blir i högre grad svenska medborgare

Invandrare som kom hit som barn och ungdomar, 0–17 år gamla, blev svenska medborgare i högre grad än de som var äldre. Av dem som var kvar i Sverige år 2025 var över 80 procent av både flickorna och pojkarna i den yngre gruppen svenska medborgare. Oavsett ålder så var det vanligare för kvinnor att bli svensk medborgare. I åldersgrupperna 18–24 år och 25–49 år hade 80 respektive 82 procent av kvinnorna blivit svenska medborgare. Invandrare i den äldsta gruppen, 50 år eller äldre, hade blivit svenska medborgare i lägst utsträckning. 71 procent av kvinnorna och 66 procent av männen hade blivit svenska medborgare.

De som blivit svenska medborgare är gifta eller sambo i högre grad

För dem som fanns kvar i Sverige år 2025 efter invandringen jämförs deras hushållsställning, alltså om de exempelvis bodde med en partner eller var ensamboende. Här avgränsas till dem som var 20 år eller äldre när de invandrade till Sverige. De som blivit svenska medborgare är gifta eller sambo i högre grad än de som förblivit utländska medborgare. Av dem som blivit svenska medborgare var 7 av 10 gifta eller sambo och det gäller både för kvinnor och män. För utländska medborgare fanns i stället förhållandevis många i gruppen övrig person. Särskilt gäller det för männen där nästan en fjärdedel tillhörde denna grupp. Som övrig person räknas exempelvis personer som är inneboende hos andra, personer som har inneboende eller personer som bor tillsammans som kompisar.

Tidigare flyktingar största gruppen av svenska medborgare 

Av de 227 000 personer som fanns kvar i Sverige 2025 var 180 000 svenska medborgare och 47 000 utländska medborgare. Fördelningen efter grund för bosättning för svenska respektive utländska medborgare skiljer sig tydligt åt. Av dem som blivit svenska medborgare var flyktingar och deras anhöriga den största gruppen, 40 procent, följt av övriga anhöriga, 28 procent. Av de utländska medborgarna utgjorde i stället EU/EES-medborgare en majoritet, 55 procent. 

År 2010 till 2013 invandrade 84 000 utländska medborgare till Sverige som flyktingar. Av dessa har totalt 86 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 14 procent utvandrat eller avlidit, några efter att de bytt medborgarskap. Kvar i Sverige år 2025 är knappt 80 000, det är 95 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 90 procent svenska medborgare och således är 10 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige.

Medborgare efter sex och ett halvt år

För flyktingar som invandrade till Sverige 2010–2013 så tog det i genomsnitt ungefär 6,5 år för kvinnor och 6,4 år för män innan de blev svenska medborgare. Det är en förhållandevis kort tid jämfört med andra grupper av invandrare även om den inte är den kortaste tiden. Den kortare tiden kan bero på att kravet för hur länge man ska ha bott i Sverige innan man kan ansöka om svenskt medborgarskap var kortare än för de flesta andra grupper, 4 år i stället för normalfallet 5 år.

Kvinnor har en högre andel medborgarskapsbyten oavsett åldersklass

Av dem om fanns kvar i Sverige var 90 procent av kvinnorna svenska medborgare jämfört med 84 procent av männen. Av de som flyttade hit när de var 0–17 år gamla hade lite mer än 9 av 10 blivit svenska medborgare år 2025, något högre andel för flickor än för pojkar. Män i den här gruppen har genomgående en lägre grad av medborgarskapsbyten än kvinnor. I den äldsta gruppen, 50 år eller äldre det år som de invandrade, var 8 av 10 svenska medborgare år 2025. I denna grupp var skillnaden liten mellan kvinnor och män.

Flyktingar som blivit svenska medborgare är i hög grad gifta eller sambo

En jämförelse mellan flyktingar som blivit svenska medborgare och som fortfarande var utländska medborgare visar att de som blivit svenska medborgare är gifta/sambo i högre grad. Männen är gifta/sambo i högre grad än kvinnorna i den här gruppen medan en större andel kvinnor lever som ensamstående föräldrar. Män som inte har blivit svenska medborgare är gifta/sambo i lägre grad än dem som blivit svenska medborgare. Relativt många av dem är ensamboende eller tillhör gruppen övrig person. För kvinnor som inte blivit svenska medborgare är såväl andelen ensamstående föräldrar, andelen ensamboende och andelen i gruppen övrig person högre än för dem som blivit svenska medborgare.

År 2010 till 2013 invandrade 51 000 utländska medborgare till Sverige som arbetskraftsinvandrare och studenter och anhöriga till arbetstagare. Av dessa har totalt 43 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 57 procent utvandrat eller avlidit, några efter att de bytt medborgarskap. Kvar i Sverige år 2025 är knappt 27 000, det är 53 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 79 procent svenska medborgare och således är 21 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige.

Det tog längre tid för männen att bli medborgare

Det tog i genomsnitt 7,6 år för männen att bli svenska medborgare och 7,2 år för kvinnorna. Det är den grupp av invandrare som det tar näst längst tid för att bli svenska medborgare. Hemvisttiden kan påverka den genomsnittliga tiden att bli svensk medborgare då den var 5 år för den här gruppen och många andra grupper hade en hemvisttid som var 4 år eller kortare. Hemvisttiden är den tid som man måste ha bott i Sverige innan man kan ansöka om svenskt medborgarskap.

Barn och ungdomar har blivit svenska medborgare i högre grad

Den yngsta gruppen, 0–17 år, bytte till svenskt medborgarskap i högre utsträckning än de som kom till Sverige vid senare åldrar. I den yngsta gruppen var andelen svenska medborgare 87 procent för kvinnorna/flickorna och 83 procent för männen/pojkarna som fanns kvar i Sverige år 2025 svenska medborgare år 2025. Det ska jämföras med alla andra åldersklasser i den här gruppen som har frekvenser under 80 procent. Lägst andel har kvinnor 50 år eller äldre, där var 74 procent svenska medborgare år 2025.

Högre andel gifta eller sambo bland svenska medborgare

Fördelningen efter hushållsställning år 2025 ser olika ut för dem som blivit svenska medborgare och för dem som inte blivit det. Utländska medborgare är i relativt låg grad gifta eller sambo, medan en förhållandevis hög andel tillhör gruppen övrig person. Det här gäller särskilt för män.

År 2010 till 2013 invandrade 71 000 utländska medborgare till Sverige som övriga anhöriga. Av dessa har totalt 73 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 27 procent utvandrat eller avlidit, några efter att de bytt medborgarskap. Kvar i Sverige år 2025 är knappt 59 000, det är 83 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 87 procent svenska medborgare och således är 13 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige. Den relativt höga graden av medborgarskapsbyten tyder på att det här är en grupp med hög anknytningsgrad till Sverige till följd av att de har en familj i Sverige.

Kortast genomsnittlig tid för att bli svensk medborgare

I genomsnitt tog det 5,7 år för både kvinnor och män i den här gruppen att bli svenska medborgare, vilket är den kortaste genomsnittliga tiden bland samtliga invandringsgrupper. Att tiden att bli svensk medborgare är kortast i denna grupp hänger samman med att många omfattas av en kortare hemvisttid än huvudregeln på 5 år. Av dem som invandrade till en partner har omkring åtta av tio invandrat till en partner som är svensk medborgare, och har då kunnat ansöka om svenskt medborgarskap efter 3 år. För eventuella barn gällede att de kunde inkluderas i sin förälders ansökan, och då omfattas av samma regler som föräldern.

Större andel svenska medborgare i yngre åldrar

En större andel i gruppen övriga anhöriga har blivit svenska medborgare i yngre åldrar än i åldrarna 50 år och över. I åldrar under 50 år så har över 80 procent blivit svenska medborgare och ibland över och närmare 90 procent, 18–24-åriga och 25–49 åriga kvinnor. Det gäller av dem som fanns kvar i Sverige år 2025. I åldrarna 50 år och över är det bara kvinnor som nästan når nivån 80 procent. Av männen i den här åldersgruppen har 72 procent blivit svenska medborgare år 2025 eller tidigare. Genomgående har männen i samtliga åldersklasser blivit svenska medborgare i lägre grad än kvinnorna. Den äldsta gruppen är dock förhållandevis liten jämfört med de andra åldersgrupperna, cirka 3000 personer, vilket utgör 5 procent av samtliga.

En hög andel kvinnor är gifta eller sambo

En hög andel av kvinnor som kommit hit som övriga anhöriga var gifta eller sambo år 2025. Av dem som blivit svenska medborgare var andelen något högre än för dem som förblivit utländska medborgare, 70 procent jämfört med 66 procent. För männen var skillnaden stor. Av dem som blivit svenska medborgare var 68 procent gifta eller sambo jämfört med 52 procent för utländska medborgare. De utländska medborgarna är i stället i högre grad klassade som övrig person.

År 2010 till 2013 invandrade 109 000 utländska medborgare till Sverige som EU/EES-medborgare. Av dessa har totalt 34 procent blivit svenska medborgare. Sedan invandringen har 43 procent utvandrat eller avlidit, några efter att de bytt medborgarskap. Kvar i Sverige år 2025 är drygt 62 000, det är 57 procent av de som invandrade. Av de som är kvar är 58 procent svenska medborgare och således är 42 procent inte svenska medborgare efter mer än tio år i Sverige.

EU/EES-medborgare har i många avseenden liknande rättigheter som svenska medborgare, vilket kan påverka incitamenten att bli svensk medborgare. Några av nackdelarna med att inte vara svensk medborgare är att inte kunna rösta i svenska riksdagsval, väljas till riksdagsledamot eller inneha vissa säkerhetsklassade arbeten. Några länder inom EU tillåter inte eller är restriktiva med att tillåta dubbelt medborgarskap, vilket också kan påverka beslutet att ansöka om svenskt medborgarskap.

Svenska medborgare efter cirka 8 år

Männen blev medborgare efter i genomsnitt 8,2 år och kvinnorna efter 8,3 år. Det är den längsta genomsnittliga tiden för att bli svensk medborgare jämfört med alla andra invandrargrupper. Detta kan bero på att incitamenten att bli svensk medborgare är svagare i den här gruppen.  

Yngre blir medborgare i högre grad än äldre

De som var barn/ungdomar när de invandrade, 0–17 år, bytte till svenskt medborgarskap i högre utsträckning än de som kom till Sverige vid senare åldrar, 18 år eller äldre. I den yngsta gruppen, 0–17 år, var 86 procent av kvinnorna/flickorna och 83 procent av männen/pojkarna svenska medborgare, av dem som kvar i Sverige 2025. Det kan jämföras med 71 procent av kvinnorna och 66 procent av männen i den äldsta gruppen som invandrade när de var 50 år eller äldre. 

Gifta eller sambo i hög grad

EU/EES-medborgare som blivit svenska medborgare var gifta eller sambo i hög grad år 2025, över 70 procent av både kvinnorna och männen var gifta/sambo. En betydligt lägre andel av de som var utländska medborgare var gifta/sambo. En relativt stor andel tillhör i stället gruppen övrig person.

Statistiken har hämtats från olika årgångar av Registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB finns uppgift om ett medborgarskap. För personer med medborgarskap i mer än ett land räknas alltså endast ett, och svenskt medborgarskap prioriteras högst. I registret finns också information om när en person har fått svenskt medborgarskap.

Den undersökta populationen består av individer som invandrat till Sverige 2010–2013 och som vid invandringsåret var utländska medborgare. De ska inte ha invandrat tidigare till Sverige, men ett fåtal av dem, 3 500 personer, är födda i Sverige.

Ett fåtal, cirka 2 300 personer, blev svenska medborgare under den undersökta perioden för att senare utvandra. Likaså har 1 200 personer avlidit efter att de blivit svenska medborgare. Dessa personer räknas därför både som att de har bytt medborgarskap och utvandrat eller avlidit. Eftersom de är så få påverkar inte detta vare sig slutsatser eller resultat.

Populationen delas in i fyra grupper efter deras grund för bosättning och medborgarskap. Följande grupper används i rapporten:

• Flyktingar och deras anhöriga
• Arbetskraftsinvandrare och studenter samt anhöriga till arbetstagare[1]
• Övriga anhöriga
• EU/EES-medborgare samt personer som invandrat till Sverige med status som varaktigt bosatta i ett annat EU/EES-land

I den sistnämnda gruppen ingår även personer för vilka uppgift om grund för bosättning saknas. De utgörs till övervägande del av medborgare i EU/EES.

För dem som var folkbokförda i Sverige år 2025 jämförs svenska och utländska medborgare med avseende på hushållsställning. I dessa jämförelser har populationen avgränsats ytterligare. För att hushållsställningen i de olika grupperna för grund för bosättning ska kunna redovisas på ett mer rättvisande och jämförbart sätt så ingår endast individer som var 20 år eller äldre det år som de invandrade, och alltså 32 år eller äldre vid uppföljningen. Detta får till följd att de som bodde med sina föräldrar när de invandrade till stor del faller bort. Ett fåtal klassas fortfarande som barn över 24 år, men har plockats bort och redovisas inte i de frekvenser som redovisas. Dessa uppgick till drygt 300 personer. Inte heller redovisas uppgift saknas, cirka 1000 personer, utan de grupper som redovisas är:

• Gift/sambo
• Ensamstående förälder
• Ensamboende
• Övrig person

Person i ett gift par, person i ett registrerat partnerskap och person i ett samboförhållande har grupperats till gift/sambo. Givet den begränsade populationen där bara individer som är 20 år eller äldre vid invandringsåret så avser övrig person här övrig person över 24 år.  

[1] SCB saknar uppgifter om anhöriga till studenter.