Könsfördelningen har blivit jämnare

Bland unga vuxna i åldrarna 18–29 år födda i Sverige är det vanligare att kvinnor utvandrar än att män gör det och kvinnorna är i majoritet under alla fem perioder. Över tid har benägenheten att utvandra minskat i denna grupp, och nedgången har varit större för kvinnor än för män. Det har lett till en något jämnare könsfördelning bland utvandrarna. Andelen kvinnor har minskat från 59 procent perioden 2000–2004 till kring 54–55 procent de tre senaste perioderna.

Minskad utvandring i åldrarna kring 20 år

Den minskade utvandringen bland unga vuxna märks i hela åldersspannet 18–29 år, men tydligast är nedgången i åldrarna kring 20 år. Jämfört med perioden då utvandringen var som högst, 2010–2014, har utvandringen de senaste två perioderna mer än halverats för 19-, 20- och 21-åringar.

Oavsett tidsperiod är benägenheten att utvandra lägst för 18-åringarna, som i de flesta fall då går på gymnasiet. För kvinnor, se diagram 6, var benägenheten att utvandra tidigare på ungefär samma nivå i alla åldrar från 19 till 29 år, men de två senaste perioderna ökar benägenheten att utvandra för i stort sett varje ålder till omkring 24–25 år. För män, se diagram 7, har mönstret över olika åldrar varit mer lika mellan perioderna, med en ökad benägenhet för varje äldre ålder.

Unga med någon förälder född utomlands utvandrar oftare än unga med föräldrar födda i Sverige

Det är vanligare att utvandra för unga vuxna med någon eller båda föräldrar födda utomlands jämfört med dem med två inrikes födda föräldrar. Det innebär att det bland utvandrarna är en högre andel med en eller två utrikes födda föräldrar jämfört med i befolkningen i stort. Under perioden 2020–2024 hade exempelvis 15 procent av de unga vuxna utvandrarna födda i Sverige två utrikes födda föräldrar, medan de utgjorde 10 procent av motsvarande grupp i befolkningen.

Under 2000-talet har en ökande andel av de unga vuxna utvandrarna någon utrikes född förälder. Förändringen hänger ihop med en ökande andel med en eller två utrikes födda föräldrar i befolkningen.

Nedgång i utvandring oavsett bakgrund

Benägenheten att utvandra har minskat i alla tre grupper av unga vuxna. Nedgången har varit större för unga vuxna med två utrikes födda föräldrar och skillnaden i benägenhet att utvandra har minskat mellan unga med olika bakgrund. Perioden 2020–2024 utvandrade omkring 6 av 1 000 i både gruppen med två utrikes födda föräldrar och med en utrikes född och en inrikes född förälder och drygt 3 av 1 000 i gruppen med två inrikes födda föräldrar.

Unga vuxna som utvandrar har ofta gymnasial utbildningsnivå

Under alla perioder är gymnasial utbildningsnivå vanligast bland de unga vuxna som utvandrar. Under perioden 2010–2014, då antalet utvandringar var högst i denna grupp hade en majoritet, 55 procent, gymnasial utbildningsnivå. Både de tidigare och de senare perioderna har andelen med gymnasial utbildning varit lägre, samtidigt som andelen med eftergymnasial utbildning varit högre.

Den förändrade fördelningen efter utbildningsnivå hänger samman med att benägenheten att utvandra har minskat mer i åldrarna kring 20 år än i högre åldrar.

Utbildningsnivån för unga kvinnor och unga män som utvandrar är ungefär densamma. I befolkningen har kvinnor i samma grupp högre utbildningsnivå, men att kvinnor som utvandrar i genomsnitt är yngre än män som utvandrar gör att denna skillnad är mycket mindre bland utvandrarna.

Vanligt att varken vara sysselsatt eller studerande året innan utvandring

Av utvandrarna i gruppen unga vuxna födda i Sverige var kring 35 procent sysselsatta och knappt 30 procent studerande året innan utvandringen. Andelen som var sysselsatta är högre bland män medan andelen studerande är högre bland kvinnor. Över tid har det blivit mindre vanligt att ha varit studerande året innan, något som kan hänga samman med att de unga vuxna utvandrarna blivit något äldre.

En relativt stor andel av de unga vuxna som utvandrat har haft statusen ”övrig” året innan utvandringen och andelen med denna status har ökat över tid. Omkring två av tre inom denna grupp har inte haft någon inkomst året innan de utvandrat och ungefär en tredjedel hade heller ingen inkomst under året dessförinnan. Dessa andelar är väldigt lika mellan perioderna. Att helt sakna inkomster kan vara ett tecken på att en person inte befunnit sig i landet, och det är möjligt att en del av dessa personer i praktiken kan ha lämnat Sverige tidigare än det år de registrerat sig som utvandrare.

Jämfört med befolkningen i samma grupp är det en lägre andel bland utvandrarna som varit sysselsatta och en betydligt högre andel med statusen ”övrig”. I befolkningen i samma grupp är omkring 65 procent sysselsatta och omkring 5 procent har statusen ”övrig”.

Sex av tio unga vuxna utvandrare bodde med föräldrar året innan

För dem som utvandrat år 2012 eller senare finns möjlighet att studera vem eller vilka de bodde med året innan utvandringen. Vanligast är att ha varit folkbokförd med föräldrar och det gäller ungefär 6 av 10 utvandrare, en något högre andel bland kvinnor än bland män. Att ha varit ensamboende är näst vanligast, följt av att ha bott med andra än en partner, exempelvis som kompisboende eller inneboende. Detta är vanligare bland män än bland kvinnor.

Det är små skillnader mellan perioderna, men det blivit något mindre vanligt över tid att ha bott med föräldrar. Det kan hänga ihop med att utvandrarna i genomsnitt har blivit något äldre.

Vanligare att sakna inkomst för utvandrarna som bott med föräldrar eller med andra

Det är vanligare att utvandrare har varit folkbokförda med föräldrar året innan utvandringen jämfört med samma grupp i befolkningen, där omkring 4 av 10 bor med föräldrar. Det är också vanligare bland utvandrarna att bo med andra, en ungefär dubbelt så stor andel jämfört med unga vuxna i befolkningen.

För de unga vuxna som bodde med föräldrar eller med andra året innan utvandringen är det vanligare att inte ha haft någon inkomst året innan utvandringen. Det gäller ungefär en fjärdedel i dessa två grupper, jämfört med runt 10 procent för dem som bodde ensam, med partner eller barn.

Vanligt att ha flyttat till ett land i Norden eller EU

Mer än hälften av de unga vuxna som utvandrar flyttar till ett land i Norden eller EU. Perioden 2010–2014, då utvandringen var som störst i denna grupp, var det allra vanligast att flytta till ett land i Norden eller EU, omkring 7 av 10 gjorde det. Övriga perioder har andelen varit mellan 5 och 6 av 10.

Det är något vanligare att män flyttar till ett land i Norden eller EU medan kvinnor i något högre grad flyttar till ett land utanför Norden eller EU.

För dem med en eller två utrikes födda föräldrar flyttar en del till förälderns födelseland, som kan vara ett land i Norden, EU eller utanför Norden och EU. För unga vuxna med två utrikes födda föräldrar har denna andel minskat från 50 till 21 procent mellan perioderna. För dem med en utrikes född förälder har andelen varit omkring 25 procent alla fem perioder.

För en mindre andel av utvandrarna saknas uppgift om vilket land de flyttat till. Andelen som flyttar till okänt land har ökat mellan perioderna, men andelen som flyttar till okänt land är under alla perioder lägst för gruppen unga vuxna födda i Sverige jämfört med de övriga sex grupperna som studeras här.

Norge har minskat i popularitet

Norge har de flesta perioder varit det vanligaste landet att flytta till för unga vuxna födda i Sverige. Särskilt vanligt var det perioden 2010–2014 då hälften av utvandringarna inom gruppen gick till Norge. Den senaste perioden är det fler som har flyttat till Danmark än till Norge, och nästan lika många som har flyttat till Storbritannien.

De som flyttar till Finland har ofta någon förälder född i landet

Vilka länder det är vanligt att flytta till är relativt lika för födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar och för dem med en utrikes och en inrikes född förälder. För unga vuxna med två utrikes födda föräldrar är Finland det vanligaste landet att flytta till de två första perioderna, men blir därefter mindre vanligt. De flesta av dem som flyttat till Finland har någon förälder född i landet. De första perioderna finns också Grekland med bland de vanligaste länderna att flytta till för unga vuxna med två utrikes födda föräldrar. Även här rör det sig till största del om unga som har någon förälder född i Grekland.

Något fler män än kvinnor bland utvandrarna

Bland utvandrarna med medborgarskap i ett land i Norden eller EU och som varit i Sverige mindre än 5 år är det något fler män än kvinnor. Könsfördelningen har varit i princip densamma alla perioder och andelen män har varierat mellan 54 och 56 procent.

Den minskade benägenheten att utvandra kan ses för både kvinnor och män, men den har minskat mer för män. De första perioderna hade män en högre benägenhet att utvandra än kvinnor, men denna skillnad har försvunnit och de två sista perioderna var benägenheten att utvandra densamma för kvinnor och män.

Minskad utvandring i alla åldrar

Även åldersfördelningen bland utvandrarna är väldigt lika mellan perioderna. Åldersgrupperna 18–29 år och 30–49 år står för knappt 40 procent vardera av utvandrarna. Omkring 15 procent av utvandrarna är barn under 18 år, 8 procent är i åldrarna 50–69 år medan 1 procent är 70 år eller äldre.

Benägenheten att utvandra har minskat i alla åldersgrupper, men förändringen är störst i åldrarna 18–49 år, särskilt bland män.

Minskad andel födda i Norden

De allra flesta utvandrare som är medborgare i Norden eller EU är också födda i någon av dessa regioner. Ett par procent är födda i Sverige och andelen födda utanför Norden och EU har de flesta perioder varit omkring 10 procent. Andelen födda i Norden har minskat tydligt medan andelen födda i EU har ökat över tid. Förändringen speglar en förändrad invandring från Norden och EU till Sverige.

Inom gruppen kortvariga migranter från Norden eller EU har födda i Norden en större benägenhet att utvandra än födda i EU. Att invandringen förändrats till en högre andel födda i EU har bidragit till att den totala benägenheten att utvandra har minskat för gruppen.

Längre tid i Sverige

De kortvariga migranterna från Norden eller EU som utvandrar har ofta invandrat ett eller två år tidigare. Detta gäller alla perioder och fördelningen efter antal år sedan invandringen är i stort sett identiskt för kvinnor och för män.

Över tid har andelen som utvandrar samma år eller året efter invandringen minskat, medan andelen som utvandrar efter längre tid har ökat. Förändringen hänger till stor del samman med en minskande andel från Norden och en ökande andel från EU. För födda i Norden är benägenheten att utvandra störst för dem som varit i Sverige ett år och sedan något lägre för varje ytterligare år i landet. För födda i EU är benägenheten att utvandra störst två år efter invandringen och det är små skillnader mellan de som varit ett, tre och fyra år i Sverige.

Vanligt att uppgift om utbildningsnivå saknas

För kortvariga migranter från Norden eller EU saknas ofta uppgift om utbildningsnivå. Det gäller för omkring 55 procent av utvandrarna 18–69 år under alla perioder. För dem där det finns uppgift om utbildningsnivå är eftergymnasial utbildning klart vanligast och andelen med eftergymnasial utbildningsnivå har ökat mellan perioderna.

Det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män, där andelen utan uppgift om utbildningsnivå är högre för män än för kvinnor samtidigt som andelen med eftergymnasial utbildning är högre för kvinnor än för män. Skillnaden är ungefär 10 procentenheter.

Ökad andel sysselsatta bland utvandrarna

De flesta perioder är den vanligaste arbetsmarknadsstatusen för kortvariga migranter från Norden och EU statusen ”övrig”, där personer som varken klassas som sysselsatta, arbetslösa, studerande, pensionärer eller sjuka ingår. Av dem med statusen ”övrig” saknade omkring 8 av 10 inkomst och ungefär 4 av 10 saknade inkomst även året dessförinnan. Detta kan tyda på att utvandringen i praktiken skett tidigare än den har registrerats.

Andelen som var sysselsatta året innan utvandringen är högre bland män än bland kvinnor och har för båda könen ökat de senaste perioderna, medan en minskande andel har statusen ”övrig”.

Även i befolkningen i Sverige i denna grupp är det en hög andel med statusen ”övrig”, närmare 30 procent.

De flesta återvänder till sitt födelseland

De allra flesta kortvariga migranter från Norden eller EU som utvandrar återvänder till sitt födelse- eller medborgarskapsland. Det gäller närmare 90 procent perioden 2000–2004 och omkring 80 procent de senaste perioderna. Andelen som flyttar till ett annat land i Norden eller EU har ökat något över tid.

För kortvariga migranter från Norden eller EU finns oftast uppgift om vilket land de flyttar till. Andelen som flyttar till okänt land har ökat mellan perioderna, något som hänger samman med en minskande andel födda i Norden och en ökande andel födda i EU.

Det är små skillnader mellan kvinnor och män vad gäller destinationsland. Det är något vanligare att kvinnor flyttar till ett land i Norden eller EU medan det är vanligare att män flyttar till ett okänt land.

De vanligaste länderna att flytta till speglar invandringen från Norden och EU

Eftersom de allra flesta i gruppen kortvariga migranter från Norden eller EU återvänder till sitt födelseland speglar de vanligaste destinationsländerna hur invandringen från Norden och EU har förändrats under 2000-talet.

Totalt sett är Danmark och Finland de vanligaste länderna att flytta till. Perioderna 2005–2009 och 2010–2014 utvandrade många till Danmark, vilket hänger samman med en ökad invandring från Danmark efter att Öresundsbron invigdes år 2000. Invandringen var som högst kring 2006–2007 för att därefter minska.

Polen blev ett vanligt land bland invandrare efter landets medlemskap i EU 2004 och utvandringen till Polen är på en högre nivå sedan dess. En liknande utveckling ses för Rumänien och Litauen.

Storbritannien vanlig destination för dem som inte återvänder till sitt födelseland

Eftersom dagens EU används för hela perioden ingår Storbritannien inte i EU och det är det enda land utanför Norden och EU bland de vanligaste länderna att flytta till. För dem som flyttar till ett annat land än där de är födda eller medborgare är Storbritannien det vanligaste landet att flytta till. Det gäller alla perioder.

Danmark, Tyskland och Norge är också vanliga länder att flytta till för dem som flyttar till ett annat land än sitt födelse- eller medborgarskapsland. Dessa tre länder finns med bland de fem vanligaste länderna under alla fem perioder. USA finns med bland de fem vanligaste länderna de fyra första perioderna, men perioden 2020–2024 delar Schweiz och Nederländerna på femteplatsen.

Män är i majoritet bland utvandrarna

Män är i majoritet bland utvandrarna som invandrat till Sverige som arbetskraft, anhöriga till arbetskraft, studenter eller som är barn till dessa grupper. Omkring 6 av 10 var män under de tre senaste perioderna. I början av 2000-talet var andelen män högre, omkring 7 av 10, något som hänger samman med att anhöriga till arbetstagare inte kan särskiljas från övriga anhöriga under de två första perioderna.

Av utvandrarna som fått uppehållstillstånd som arbetskraft är omkring 75 procent män, bland studenterna runt 65 procent. Bland de anhöriga var könsfördelningen i stort sett jämn de första två perioderna, då de anhöriga enbart var barn, medan omkring 60 procent var kvinnor de tre senare perioderna.

Den minskade benägenheten att utvandra kan ses för både kvinnor och män och benägenheten att utvandra är i princip densamma för kvinnor och män under alla fem perioder.

Minskad utvandring främst i åldrarna 30–49 år

Knappt 8 av 10 utvandrare i gruppen är i åldrarna 18–49 år, knappt 2 av 10 är barn under 18 år och omkring 5 procent är 50 år eller äldre. Över tid har andelen i åldrarna 18–29 år minskat, medan andelen i åldrarna 30–49 år har ökat. Förändringen kan förklaras av att antalet studenter minskat medan arbetskraftsinvandringen har ökat.

Samtidigt har benägenheten att utvandra minskat i åldersgruppen 30–49 år sedan perioden 2005–2009 då antalet utvandringar per 1 000 var som högst. I övriga åldrar är benägenheten att utvandra relativt oförändrad över tid.

Födda i Asien står för en ökande andel av utvandrarna

Under alla perioder är Asien den vanligaste födelseregionen och sedan perioden 2005–2009 är en majoritet av utvandrarna i gruppen arbetskraft och studenter med familj födda i Asien. Andelen födda i Nordamerika har minskat över tid, liksom andelen födda i övriga världen, där Oceanien är den största gruppen.

Benägenheten att utvandra är högre för födda i Nordamerika jämfört med övriga födelseregioner. Det är också för födda i Nordamerika som benägenheten att utvandra har minskat mest, men för de flesta födelseregioner har utvandringen minskat över tid.

Vanligt att utvandrarna har utgångna uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd för arbete eller studier är i regel upp till två år och för doktorandstudier upp till fyra år. Tillståndet kan sedan förlängas. För de som utvandrat 2010 eller har SCB uppgift om typ av uppehållstillstånd. Alla dessa tre perioder hade en stor andel av utvandrarna ett uppehållstillstånd som i början av utvandringsåret inte längre var giltigt. Andelen med utgångna uppehållstillstånd är högre för varje period, något som kan hänga samman med de utökade kontroller som genomförts 2015 och 2023–2024.

Över tid har också en ökande andel av utvandrarna i denna grupp svenskt medborgarskap, även om det alla perioder rör sig om mindre än 10 procent av utvandrarna.

Vanligast att utvandra inom fem år

De flesta perioder har omkring 7 av 10 utvandrare i gruppen arbetskraft och studenter med familj invandrat till Sverige högst fyra år tidigare. Perioden 2020–2024 var andelen lägre, särskilt för män, medan både andelen som invandrat 5–9 år tidigare och minst 10 år tidigare var högre. Förändringen kan även ses för antalet utvandringar i relation till befolkningen, med en ökad benägenhet att utvandra för dem som varit i Sverige fem år eller längre. Denna skillnad behöver inte vara en beteendeförändring utan kan bero på de kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd som Skatteverket har genomfört under 2023 och 2024. Av dem med längre tid sedan invandringen hade 4 av 5 ett utgånget uppehållstillstånd i början av utvandringsåret, medan det gällde 2 av 5 för dem som invandrat 0–4 år tidigare.

Vanligt att uppgift om utbildningsnivå saknas

Bland utvandrarna i gruppen arbetskraft och studenter med familj saknas ofta uppgift om utbildningsnivå, om uppgift om utbildningsnivå finns är det i de flesta fall en eftergymnasial utbildning. För studenter är täckningen betydligt bättre, för mindre än 2 av 10 av utvandrarna saknas uppgift om utbildningsnivå, medan det gäller 4 av 10 för arbetskraft och 5 av 10 för anhöriga.

Fördelningen efter utbildningsnivå är ungefär densamma för kvinnor som för män. Vissa perioder, främst 2005–2009, har andelen med eftergymnasial utbildning varit några procentenheter högre bland kvinnorna som utvandrar medan andelen utan uppgift om utbildningsnivå har varit högre bland män.

En majoritet av utvandrarna var varken sysselsatta eller studerande året innan utvandringen

Fördelningen efter arbetsmarknadsstatus är väldigt lika för kvinnor och män, det gäller för såväl arbetskraft, studenter som anhöriga. En majoritet av arbetskraft och studenter som utvandrar hade statusen ”övrig” året innan utvandringen. Det gäller omkring 55 procent av dem som invandrat med arbete som grund för bosättning och omkring 75 procent av dem som invandrat som studenter eller som anhöriga till arbetstagare.

Av dem med statusen ”övrig” saknade mer än 8 av 10 inkomst. Drygt 6 av 10 saknade inkomst även året dessförinnan och mer än 4 av 10 även året innan det. Andelen med statusen ”övrig” är väldigt lika mellan perioderna, men perioden 2020–2024 var andelen som saknade inkomst även tre år innan utvandringen högre jämfört med de föregående perioderna, drygt 50 procent av dem med statusen ”övrig”. Att en så stor andel saknar inkomst flera år tillbaka i tiden tyder på att utvandringen för en relativt stor andel av utvandrarna i praktiken kan ha skett flera år tidigare än den har registrerats.

Även i befolkningen i Sverige i denna grupp är det en förhållandevis hög andel med statusen ”övrig”, närmare 25 procent.

Vanligt att återvända till sitt födelseland

Arbetskraft och studenter som lämnar Sverige återvänder ofta till sitt födelse- eller medborgarskapsland. Det är också vanligt att uppgift om vilket land de flyttar till saknas. Särskilt den sista perioden är andelen som flyttar till okänt land hög, närmare 40 procent. De tidigare perioderna varierar andelen mellan 20 och 30 procent. Den höga andelen som flyttar till okänt land den sista perioden hänger samman med de kontroller som Skatteverket har gjort av personer med utgångna uppehållstillstånd. En majoritet av dem som flyttat till ett okänt land i denna grupp hade ett utgånget uppehållstillstånd i början av utvandringsåret.

Det är något vanligare att kvinnor flyttar sitt födelse- eller medborgarskapsland medan det är vanligare att män flyttar till ett okänt land. Den senaste perioden flyttade 34 procent av kvinnorna och 43 procent av männen till ett okänt land.

Eftersom det är en så stor andel för vilka destinationsland saknas är statistiken mer osäker för arbetskraft och studenter än för andra grupper, där det är bättre täckning.

Indien vanligaste destinationslandet nästan alla perioder

Vilka länder det är vanligast att flytta till har varierat en hel del för arbetskraft och studenter, och de vanligaste destinationsländerna speglar till stor del hur invandringen har förändrats. Perioden 2000–2004 var USA det klart vanligaste landet att utvandra till i gruppen arbetskraft och studenter med familj. Perioden 2005–2009 var det ungefär lika många som utvandrade till Indien och de senaste perioderna har Indien varit det vanligaste destinationslandet, följt av Kina. Så gott som alla i gruppen arbetskraft och studenter som utvandrar till Indien och Kina är födda eller medborgare i dessa länder.

Länder som Pakistan, Turkiet, Iran och Irak, varifrån det var väldigt liten arbetskraftsinvandring i början av 2000-talet, har de senare perioderna kommit med bland de tio vanligaste länderna att utvandra till.

Storbritannien och USA vanliga destinationsländer för dem som inte återvänder till sitt födelseland

För de som flyttat till ett annat land än de är födda eller medborgare är Storbritannien, USA, Tyskland och Danmark de vanligaste länderna att flytta till. Dessa fyra länder har alla perioder varit med bland de fem vanligaste länderna att flytta till. Förutom dessa fyra länder har Norge, Nederländerna och Kanada varit med bland de fem vanligaste länderna att flytta till minst en av perioderna.

Vilket land som varit allra vanligast har varierat mellan perioderna och den senaste perioden flyttade flest till Storbritannien följt av Tyskland, USA, Danmark och Nederländerna.

Kina och Indien vanligaste födelseländerna för dem som utvandrat till okänt land

Som nämnts tidigare flyttar en stor andel i gruppen arbetskraft och studenter med familj till ett okänt land. Kina är alla perioder det vanligaste födelselandet bland dem som flyttat till okänt land. Den senaste perioden utvandrade i genomsnitt drygt 700 födda i Kina årligen till okänt land, vilket är fler än antalet födda i Kina som utvandrat till ett känt land. Perioden 2015–2019 var antalet knappt 500 per år, medan det var betydligt färre tidigare perioder.

Indien har de flesta perioder varit det näst vanligaste födelselandet bland utvandrarna till okänt land. Den senaste perioden var antalet utvandringar kring 600 årligen och perioden 2015–2019 knappt 300 per år. Perioden 2000–2004, då USA var det vanligaste destinationslandet, var USA också det näst vanligaste födelselandet för utvandrarna till okänt land.

Vanligare att kvinnor än män utvandrar perioden 2020–2024

Det är något fler män än kvinnor bland utvandrarna med flyktingbakgrund. Könsfördelningen bland utvandrarna har varit ungefär densamma alla fem perioder och andelen män har varierat mellan 54 och 56 procent.

De första tre perioderna var benägenheten att utvandra större bland män än bland kvinnor. Perioden 2015–2019 utvandrade kvinnor och män i lika stor utsträckning och den sista perioden 2020–2024 hade kvinnor en något högre benägenhet att utvandra än män.

Ökad utvandring särskilt bland barn

De flesta perioder har 30–49 år varit den vanligaste åldersgruppen för utvandrarna med flyktingbakgrund, med mellan 35 och 40 procent av utvandrarna. Den sista perioden var en större andel i åldrarna 0–17 år, 42 procent. Övriga perioder har omkring 30 procent av utvandrarna med flyktingbakgrund varit barn under 18 år.

Den ökade benägenheten att utvandra den senaste perioden är särskilt tydlig bland barn, där det är två till tre gånger så vanligt att utvandra jämfört med tidigare perioder. Även för kvinnor i åldrarna 30–49 år är benägenheten att utvandra tydligt högre den senaste perioden. För kvinnor 18–29 år och för män 18–49 år märks en ökad benägenhet att utvandra jämfört med perioden 2015–2019, men antalet utvandringar per 1 000 är ungefär i nivå med före 2015. I de äldre åldrarna är utvandringen i nivå med, eller lägre än, under tidigare perioder.

Födda i Asien står för en ökande andel av utvandrarna

Under alla perioder är Asien den vanligaste födelseregionen bland utvandrarna med flyktingbakgrund och de senaste tre perioderna är närmare hälften födda i Asien. Alla perioder utom den sista är en ungefär lika stor andel av utvandrarna med flyktingbakgrund födda i Sverige som i Afrika, ungefär 20 procent vardera. Den senaste perioden är andelen födda i Sverige närmare 30 procent. Av utvandrarna med flyktingbakgrund som är födda i Sverige är så gott som alla under 18 år och det är den ökade utvandringen bland barn som kan ses här.

Den ökade benägenheten att utvandra mellan perioderna 2015–2019 och 2020–2024 kan ses för födda i Sverige, Afrika och Asien. För födda i Afrika är antalet utvandringar per 1 000 i befolkningen perioden 2020–2024 ändå på en betydligt lägre nivå än de första två perioderna.

Vanligast att utvandra för svenska medborgare

En majoritet av dem med flyktingbakgrund som utvandrar är svenska medborgare, och detta gäller i större utsträckning under senare perioder. Perioden 2000–2004 var 72 procent av utvandrarna svenska medborgare medan det gällde 83 procent perioden 2020–2024. För svenska medborgare studeras antalet år sedan de blev medborgare.

För personer med flyktingbakgrund är benägenheten att utvandra lägre för utländska medborgare än för svenska medborgare och den ökade benägenheten att utvandra mellan perioderna 2015–2019 och 2020–2024 ses oavsett medborgarskap och tid som svensk medborgare. Jämfört med de tidigare perioderna märks en betydligt högre nivå på utvandringen för dem som blivit svenska medborgare mindre än 10 år tidigare. För dem som varit svenska medborgare i 10 år eller mer, eller sedan födelsen, är utvandringen på en förhållandevis låg nivå jämfört med tidigare perioder.

Liten andel av utvandrarna med flyktingbakgrund har utgångna uppehållstillstånd

Personer som fått uppehållstillstånd som flykting eller anhörig till flykting har tidigare i regel fått permanent uppehållstillstånd. I samband med det höga antalet asylsökande 2015 infördes tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel. Perioden 2010–2014, som är den första perioden där uppgift om typ av uppehållstillstånd finns tillgängligt, hade omkring 90 procent av utvandrarna med utländskt medborgarskap ett permanent uppehållstillstånd. Perioden 2020–2024 gällde det ungefär hälften.

För utvandrarna med tidsbegränsade uppehållstillstånd är det vanligt att uppehållstillståndet inte längre var giltigt vid årsskiftet innan utvandringen. För denna grupp kan Skatteverkets kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd ha påverkat antalet utvandringar i statistiken. Eftersom de flesta som utvandrar är svenska medborgare stod utvandringarna av personer med utgångna uppehållstillstånd för en liten andel av utvandringarna under perioden, knappt 6 procent.

Ökande andel av utvandrarna har förgymnasial utbildningsnivå

För personer med flyktingbakgrund finns oftast uppgift om utbildningsnivå. En källa till utbildningsregistret är Arbetsförmedlingen, som exempelvis registrerar uppgift om utbildningsnivå för personer som deltar i etableringsprogrammet. De flesta perioder har gymnasial utbildningsnivå varit vanligast bland utvandrarna med flyktingbakgrund, men den senaste perioden är det en högre andel av utvandrarna som har förgymnasial utbildning.

Oavsett utbildningsnivå märks en lägre benägenhet att utvandra under perioden 2015–2019 och en högre benägenhet att utvandra perioden 2020–2024. Särskilt märks en ökad benägenhet att utvandra för personer med förgymnasial utbildningsnivå. Benägenheten att utvandra har tidigare perioder varit på ungefär samma nivå för personer med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå, men den senaste perioden är benägenheten att utvandra högre för personer med förgymnasial utbildning.

En majoritet av utvandrarna var varken sysselsatta eller studerande året innan utvandringen

Liksom för övriga grupper är det vanligt att ha haft arbetsmarknadsstatusen ”övrig” året innan utvandringen. Det gäller för drygt hälften av utvandrarna med flyktingbakgrund i åldrarna 18–69 år. Av dem med statusen ”övrig” saknade omkring 7 av 10 inkomst och omkring hälften saknade inkomst även året dessförinnan.

Andelen med statusen ”övrig” är något lägre den senaste perioden. Även andelen studerande har minskat, samtidigt som andelen av utvandrarna som var sysselsatta eller arbetslösa året innan har ökat.

För personer med flyktingbakgrund i befolkningen är det mindre vanligt att ha statusen ”övrig”, det gäller kring 10 procent i åldersgruppen 18–69 år.