2024

Barn till föräldrar med insatser relaterat till funktionsnedsättning har sämre ekonomiska levnadsförhållanden

Statistiknyhet från SCB 2026-11-12 8.00

Ekonomiska levnadsförhållanden för barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning skiljer sig inte från ekonomiska levnadsförhållanden för övriga barn i så stor utsträckning. Däremot är ekonomiska skillnader större mellan barn som har minst en förälder med sådana insatser och barn till föräldrar som inte har sådana insatser. Resultaten bygger på en analys av statistik från 2019–2024 om barns ekonomiska levnadsförhållanden utifrån egna eller föräldrars insatser från samhället relaterade till funktionsnedsättning.

Som mått på ekonomiska levnadsförhållanden har låg ekonomisk standard och låg inkomststandard använts. Låg ekonomisk standard är ett relativt mått som jämför hushållets disponibla inkomst med medianinkomsten i hela befolkningen, medan låg inkomststandard är ett absolut mått som visar att hushållets disponibla inkomst inte räcker för att betala nödvändiga levnadsomkostnader. 

- Vi ser att en något högre andel barn med funktionsnedsättning lever i familjer med låg ekonomisk standard 2024, men skillnaderna är relativt små. Dock har gapet mellan grupperna ökat sedan 2019 då det inte fanns någon skillnad alls, säger Maria Larsson, utredare på SCB.

Barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning som har låg ekonomisk standard ökar något

Hemmaboende barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning och övriga hemmaboende barn i åldern 0–17 år med låg ekonomisk standard, 2019–2024, andel (%)

Ökningen i andel barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning som lever i en familj med låg ekonomisk standard är större bland pojkar än bland flickor. 2019 var andelen 19 procent för pojkar och 2024 hade den ökat till 21 procent. För flickor ökade andelen med en halv procentenhet, från 19 till 19,5 procent.

Barn med insatser lever i lägre grad i familjer där inkomsten inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader

För barn vars familjers disponibla inkomst inte täcker nödvändiga levnadsomkostnader är förhållandet det omvända, en lägre andel barn med insatser för funktionsnedsättning lever i familjer med låg inkomststandard jämfört med övriga barn. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar inom respektive grupp.

Lägre andel barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning lever i familjer med låg inkomststandard jämfört med övriga barn

Hemmaboende barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning och övriga hemmaboende barn i åldern 0–17 år med låg inkomststandard, 2019–2024, andel (%)

Att resultaten skiljer sig beroende på mått hänger samman med att de mäter olika aspekter av ekonomiska villkor. Låg ekonomisk standard är ett relativt mått som här visar hur stor andel av barnen med insatser relaterat till funktionsnedsättning som bor i familjer vars disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten i befolkningen. Låg inkomststandard är däremot ett absolut mått som visar hur stor andel av barnen som lever i familjer vars inkomster inte räcker för nödvändiga levnadsomkostnader.

Att barn med funktionsnedsättningsrelaterade insatser i lägre grad lever i familjer med låg inkomststandard kan delvis förklaras av de ekonomiska ersättningar som finns för familjer där funktionsnedsättningen påverkar levnadsförhållandena. Dessa ersättningar kan bidra till att hushållets inkomster hamnar över gränsen för låg inkomststandard.

Att en förälder har insatser relaterat till funktionsnedsättning har stor betydelse för barns ekonomiska levnadsförhållanden

Andelen barn med låg ekonomisk standard och låg inkomststandard är markant högre om en förälder har insatser relaterat till funktionsnedsättning jämfört med om enbart barnet har sådana insatser. Att minst en av föräldrarna har insatser för funktionsnedsättning påverkar alltså barns ekonomiska levnadsförhållanden mer än om enbart barnet har insatser. Andelen är dock något mindre om både barn och förälder har insatser relaterat till funktionsnedsättning jämfört med om endast föräldern har det.

- De ekonomiska levnadsvillkoren för barn i familjer med insatser relaterade till funktionsnedsättning påverkas mest om en förälder har insatser, men verkar påverkas i mindre utsträckning i familjer där barnet också har en funktionsnedsättning, säger Maria Larsson, utredare på SCB.

Markant högre andel barn som har minst en förälder med insatser relaterat till funktionsnedsättning har låg ekonomisk standard

Hemmaboende barn med insatser relaterat till funktionsnedsättning och övriga hemmaboende barn i åldern 0–17 år med låg ekonomisk standard uppdelat på om förälder har insatser eller inte, 2019–2024, andel (%)

Statistik från undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning visar att gruppen personer med funktionsnedsättning i högre grad står utanför arbetsmarknaden eller arbetar deltid jämfört med övriga befolkningen. Det kan var en förklaring till att en högre andel barn som har föräldrar med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska levnadsförhållanden. En möjlig förklaring till den lägre andelen barn med låg ekonomisk standard respektive låg inkomststandard om även barnet har funktionsnedsättning kan återigen vara olika insatser från välfärden som till viss del jämnar ut skillnader.

Statistiken bygger på en rapport som har tagits fram inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag till SCB, inom vilket en registerbaserad variabel för personer med funktionsnedsättning utvecklas. Analysen är ett led i utvecklingsarbetet. Mer information och resultat finns i rapporten där även statistik på länsnivå presenteras.

Länk till rapport

Definitioner och förklaringar

Den här rapporten baseras på SCB:s barnregister och registervariabeln Personer med insatser relaterade till funktionsnedsättning (PIF). Registervariabeln används för att skapa redovisningsgrupperna barn med funktionsnedsättning, övriga barn och barn med föräldrar som har funktionsnedsättning.

Personer med insatser relaterat till funktionsnedsättning (PIF) är en befolkningstäckande variabel som konstrueras utifrån administrativa uppgifter om beviljade rättighetsbaserade insatser relaterade till funktionsnedsättning från kommuner, Arbetsförmedlingen, socialförsäkringssystemet och utbildningssystemet. Variabeln finns framtagen från och med år 2019 och anger endast om en individ har någon eller några av dessa insatser eller inte.

Läs mer om registervariabeln PIF under Statistik om personer med funktionsnedsättning - Delredovisning av regeringsuppdrag.

Ekonomisk standard används för individer, men inkomstnivån har justerats med uppgifter om hela hushållets inkomst och sammansättning av vuxna och barn. Utifrån ekonomisk standard konstrueras måttet låg ekonomisk standard som innebär att ha en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för hushåll i hela landet.

Inkomststandard (även kallat disponibel inkomst per hushåll) är summan av hela hushållets inkomster efter skatt och negativa transfereringar. Måttet låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått där summan av hushållets inkomster jämförs med nödvändiga omkostnader som mat, boende, barnomsorg och lokala resor.

Läs mer om måtten i Att mäta fattigdom