Miljöräkenskaper – Materialflödesräkenskaper 1998-2022
Minskad utvinning av naturresurser 2022
Statistiknyhet från SCB 2024-01-24 8.00
Efter flera år av uppåtgående trend så minskar den inhemska materialutvinningen under 2022. Under 2022 utvanns 262 miljoner ton naturresurser i Sverige, vilket utgör en minskning på 2 procent sedan 2021. Inhemsk materialkonsumtion låg på 24,5 ton per person år 2022 vilket är en minskning med ca 1 procent sedan 2021.
Inhemsk utvinning
Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. År 2022 utvanns 262 miljoner ton naturresurser vilket är en tydlig minskning jämfört med 2021. Den största orsaken är en minskad produktion av sand och grus.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 105 miljoner ton år 2022, varav 96 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 87 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (39 miljoner ton), kopparmalm (31 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (12 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 69 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (41 miljoner ton). Det är det högsta uppmätta värdet av biomassa sedan stormen Gudrun 2005.
Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Vidare ledde den svåra torkan sommaren 2018 till minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskade detta år.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen minskat med 1 procent jämfört med 2021 och ökat med 41 procent sedan 1998, till 258 miljoner ton 2022.
Den inhemska materialkonsumtionen av fossila bränslen låg på 18 miljoner ton år 2022. Detta är en ökning med 15 procent jämfört med 2021 och en minskning med 21 procent sedan 1998. Konsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 97 miljoner ton år 2022. Detta är en minskning med 5 procent jämfört med 2021, men en ökning med 39 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller uppgick år 2022 till 64 miljoner ton, vilket är en minskning med 2 procent sedan 2021 och en ökning med 92 procent jämfört med 1998.
Konsumtionen av biomassa var 61 miljoner ton 2022, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2021 och en ökning med 25 procent sedan 1998.
Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. År 2022 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 5 miljoner ton, och avfall 1 miljon ton.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Materialfotavtryck
Hösten 2022 tog SCB fram statistik om cirkulär ekonomi där bland annat materialfotavtryck ingår. En uppdatering av data gjordes 2023. Materialfotavtrycket beskriver hur mycket råvaror som går åt uppströms längs hela produktionskedjan i Sverige och globalt, till följd av den svenska konsumtionen (hushållskonsumtion, offentlig konsumtion och investeringar). Materialfotavtrycket benämns på engelska material footprint eller raw material consumption (RMC). För mer info se: Cirkulär ekonomi (scb.se)
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering sker 2025.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.