Examensgraden inom yrkeshögskolan 2021–2024
Studerande inom yrkeshögskolan med höga gymnasiebetyg har större sannolikhet att ta examen
Statistiknyhet från SCB 2026-11-06 8.00
SCB har följt upp en tidigare studie om faktorer som kan spela roll för om den studerande på ett yrkeshögskoleprogram tar examen eller inte. Liksom i den tidigare studien visar resultaten att studerande med höga betyg från gymnasieskolan tar examen i större utsträckning än personer med lägre gymnasiebetyg. Även utbildningsområde och studieform har betydelse för sannolikheten att ta examen.
Utbildningar inom yrkeshögskolan (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som har expanderat kraftigt under de senaste åren och år 2024 fanns 23 000 examinerade. Samtidigt som allt fler studerar på ett YH-program har examensgraden minskat över tid. Den här statistiken handlar om faktorer som har samband med examensgraden. Dels görs en deskriptiv analys, dels studeras olika variablers samband med examensgraden i en regressionsanalys. Studien avser studerande avslutsåren 2021–2024.
De med bäst gymnasiebetyg tar examen i högre grad
Gymnasiebetygen har delats in i fem grupper. Enligt den statistiska analysen ökar sannolikheten att ta examen ju högre betyg de studerande hade från gymnasiet. Skillnaden är störst mellan gruppen med de lägsta betygen och de två grupperna med högst betyg, beroende på vilket år som jämförs. Åtta av tio personer i de två högsta gymnasiebetygsgrupperna avslutade en yrkeshögskoleutbildning 2021–2024 med examen. Bland studerande i den lägsta gymnasiebetygsgruppen avslutade sex av tio personer med examen.
Högre examensgrad bland personer med höga gymnasiebetyg
Mer sannolikt att ta examen från Ekonomi, administration och försäljning
De fem största utbildningsområdena svarar för ungefär 80 procent av de studerande. Variationen i examensgrad är stor. Högst examensgrad 2024 hade Ekonomi, administration och försäljning medan examensgraden var lägst inom Teknik och tillverkning. Studien visar att det är en lägre sannolikhet att ta examen från utbildningar inom Teknik och tillverkning jämfört med andra utbildningsområden.
Examensgraden inom Data/it har ökat
Andra faktorer som har samband med examensgraden är om utbildningen genomförs på distans eller om det är en platsförlagd utbildning. Det är större sannolikhet att ta examen från en platsförlagd utbildning. Även kön och nationell bakgrund visar på samband. Det är till exempel mer sannolikt att ta examen om du är kvinna och om du är född i Sverige.
Definitioner och förklaringar
Officiell statistik om yrkeshögskolan
SCB har sedan 2018 ansvar för officiell statistik om yrkeshögskolan. Statistiken om examinerade från yrkeshögskolan bygger på uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan som i sin tur fått uppgifterna inrapporterade från utbildningsanordnarna.
Examinerade
Examinerade avser alla som examinerats från en utbildningsomgång. Examinerade redovisas efter utbildningens avslutsår.
Examensgrad
Andel examinerade i procent av antagna som bedrivit studier vid utbildningar som ger examen. Sena kompletteringar kan öka examensgraden något.
Utbildningsområde
Utbildningsområden avser den indelning av utbildningar i utbildningsområden som Myndigheten för yrkeshögskolan använder. Utbildningsområdena bygger på standarden SUN 2020.
Gymnasiebetyg
Gymnasiebetygen har räknats om till betygspoäng på följande sätt:
- Betyg till och med 2012/13 (Lpf 94): IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20
- Betyg från och med 2013/14: F=0, E=10, D=12,5 C=15, B=17,5 och A=20
Den statistiska analysmodellen
Att undersöka hur examensgraden varierar mellan olika typer av utbildningar eller olika grupper av studerande ger värdefull kunskap. Då kan man till exempel se att kvinnor i genomsnitt har högre examensgrad än män och att de med högre betyg från gymnasiet i genomsnitt har högre examensgrad än de med lägre betyg från gymnasiet. Det finns dock en risk att vi drar felaktiga slutsatser om vi enbart använder beskrivande statistik. Det skulle kunna vara så att kvinnor och män skiljer sig mycket i vilka betyg de har från gymnasiet och att kön inte spelar någon roll, men att betyg gör det. För att undersöka detta använder vi en analysmodell där vi kan jämföra examensgraden för studerande som gått liknande utbildningar och som har liknande egenskaper. Det innebär att en variabels samband med examensgraden undersöks givet att alla andra variabler i modellen hålls konstanta.
Metoden som används för analysen är multipel logistisk regressionsanalys. Syftet med analysmodellen är att identifiera vilka variabler som enligt den statistiska modellen har ett samband med examensgraden. En del i analysen är att undersöka hur variablerna samvarierar med varandra och hur säkra vi kan vara att variablerna faktiskt spelar roll.