Under de senaste 10–15 åren har SCB gjort ett större arbete med att genomlysa sina datakällor. I allt större utsträckning har direktinsamling från företag och hushåll ersatts med administrativa data som underlag för statistiken. Det har lett till att manuella moment delvis har arbetats bort och de automatiserade har vunnit mark. Att Sveriges ekonomi, och mer specifikt betalningar, är högt digitaliserade öppnar upp för möjligheten att mäta försäljning och konsumtion med hjälp av nya datakällor.

Nya möjligheter med transaktionsdata

I ett projekt om ny årlig hushållskonsumtionsstatistik har SCB samlat in transaktionsdata från banker, kortinlösare och andra betalningsaktörer. Mer om det finns att läsa i Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv, nummer 4 2023.

Transaktionsdata ny källa för konsumtionsstatistik på SCB

Då statistiken har stor täckning går den att bryta ner på bransch och sektor. I nationalräkenskaperna (NR) är det viktigt att göra uppdelning mellan hushåll och företag. Transaktionsdata kan särskilja om köpet är gjort med ett privat kort eller ett företagskort.

Följande bild illustrerar inblandade parter i en bank-/kreditkortsbetalning. Kreditkortsnätverket (VISA/Mastercard) har uppgifter om sina kunders köp som betalas med kreditkort oberoende av vem som är kortutgivare. Kortutgivaren (en bank) har tillgång till sina kunders inköp som görs via direkta kortbetalningar.

Flera aktörer inblandade vid kortbetalningstransaktioner

Källa: Björkholm, Bengt & Johnsson, Peter (1994). Betalning med kontokort

Via kortutgivarna fångades transaktioner för runt 1 100 miljarder kronor 2023. Merparten, 1 044 miljarder kronor, var köp med ett privat kort vilket motsvarar cirka 40 procent av den ändamålsfördelade konsumtionen i NR. Förutom att kunna särskilja köp gjorda av hushåll och andra aktörer så som företag inhämtas också information om var köpet är gjort. Den informationen kopplar SCB till bransch. I statistiken kan man även se hur mycket vi svenskar konsumerar utomlands. År 2023 uppgick kortköp i utlandet till 158 miljarder kronor.

Kortinlösarna fångar alla köp i butik

En annan användbar datakälla i sammanhanget är data från kortbetalningsterminaler (kortinlösare). De fångar alla betalningar, alltså köp i svenska butiker och hos företag i Sverige, som görs oavsett kortutgivare. Denna datakälla har också information om det är ett privatägt kort eller ett företagskort som använts samt i vilken bransch som produkten har köpts. Antalet kortinlösare är litet, vilket underlättar insamlingen. SCB har samlat in information från fyra kortinlösare. Denna statistik gör det möjligt att även se utländska besökares konsumtion i Sverige. År 2023 uppgick den utländska konsumtionen i Sverige till 96 miljarder kronor enligt insamlade transaktionsdata. Det totala transaktionsvärdet från kortinlösarna summerade till 1 317 miljarder kronor där 1 265 miljarder kronor gjorts med privata kort. Sedan hösten 2022 måste både kortutgivare, kortinlösare och andra betalningsaktörer lämna uppgifter årligen till SCB. Totalt har SCB elva uppgiftslämnare i den årliga statistiken.

Sedan pandemin samlar SCB in veckovis data från ett antal kortinlösare

Sedan pandemin samlar SCB även in veckovis data från ett antal kortinlösare. Denna data täcker 82 procent av det totala transaktionsvärdet från kortinlösare och innehåller uppgifter om både transaktionsdag och bransch. Det öppnar upp för analys och jämförelser av konsumtionen under årets alla dagar. I denna artikel kommer statistik från de årliga och veckovisa källorna att presenteras. 

Stor del av konsumtionen betalas med kort

Det totala värdet av det som köps med kort i Sverige kan bland annat skattas med hjälp av transaktionsdata från kortinlösare eller kortutgivare. År 2023 uppgick transaktionsvärdet från kortinlösarna som avser hushållskonsumtion till 1 265 miljarder. Det var nära hälften av den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen enligt NR. Fakturaköpen stod också för en betydande del av konsumtionen i Sverige medan kontantbetalningarna var desto mindre. Hur mycket av köpen som sker med kontanter fångas i en kontantskattning. Skattningen utgår från en tidigare bedömning för 2020 som indikerade att 5,4 procent av alla köp sker med kontanter.

Transaktionsdata från kortinlösare fångar nära hälften av hushållens konsumtion

Hushållskonsumtion enligt uppgifter från kortinlösare och NR. Löpande priser, miljarder kronor och utveckling i procent

Anm.: Värdet för fakturaköp har skattats utifrån SCB:s nationalräkenskaper. Ändamålsfördelade konsumtionen i NR publicerad i februari 2024

Källa: Nationalräkenskaper och egna beräkningar (SCB)

Enligt underlaget från rapportörerna ökade det totala konsumtionsvärdet med 4,4 procent 2023. Starkast utveckling mellan åren visade konsumtionen som betalades med kort som ökade med 5,8 procent. Enligt NR ökade den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen med 3,8 procent. 

Kortutgivarna har en lägre täckning än kortinlösarna 

Konsumtionsvärdet har en något lägre täckning utifrån kortutgivarnas uppgifter än kortinlösarna. Det lägre värdet, med dryga 200 miljarder, förklaras bland annat av att SCB saknar transaktionsdata från de stora detaljhandelskedjorna som ger ut egna kort. Konsumtionsutvecklingen baserad på uppgifter från kortutgivarna, fakturaköp och kontantskattning är dock snarlik NR:s utveckling. Enligt denna källa ökade konsumtionen i löpande priser med 4,0 procent 2023. 

Hushållskonsumtion via kort ökar

Hushållskonsumtion enligt uppgifter från kortutgivare och NR. Löpande priser, miljarder kronor och utveckling i procent

Anm.: Värdet för fakturaköp har skattats utifrån SCB:s nationalräkenskaper. Ändamålsfördelade konsumtionen i NR publicerad i februari 2024

Källa: Nationalräkenskaper och egna beräkningar (SCB)

Branschstatistik från kortutgivare

Transaktionsdata innehåller uppgifter som gör det möjligt att bryta ner konsumtionen på branschnivå. Indelningen som kommer till SCB är enligt Merchant Category Code (MCC). MCC är ett fyrsiffrigt nummer som betalningsaktörer använder för att klassificera enskilda köp efter typen av handlare. SCB har i sin bearbetning konverterat koderna till nomenklaturen Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för att dela in statistiken efter bransch.

Sällanköpsvaruhandeln är en stor aktör

Statistiken från kortutgivare och andra betalningsaktörer visar att de värdemässigt största branscherna är sällanköpsvaruhandeln, dagligvaruhandeln och restauranger. Av dessa visade dagligvaruhandeln den starkaste utvecklingen 2023.

Dagligvaruhandeln visade den starkaste utvecklingen 2023

Reslusten bland svenskarna tilltog också under året och köpen hos researrangörerna ökade med 25 procent. Det trängde antagligen undan det inhemska resandet då konsumtionen inom hotell och camping minskade i löpande priser. Även konsumtionen hos bensinstationerna var lägre 2023 än året innan. En effekt av lägre drivmedelspriser efter starka prisökningar under 2022.

Hälften av kortbetalningarna görs inom detaljhandeln

Privat konsumtion enligt kortutgivare uppdelat på bransch. Löpande priser, miljarder kronor och utveckling i procent

Källa: Egna beräkningar (SCB)

Veckostatistik från kortinlösare

SCB bedriver idag ett EU-finansierat projekt som ska ta fram snabbare statistik över konsumtionen. Redan idag samlar SCB in data från ett urval kortinlösare varje vecka, men förhoppningen är att fler betalningsaktörer ska börja lämna uppgifter på veckobasis. I dagsläget uppgår täckningen till 82 procent via kortinlösare. Projektet är inte avslutat ännu utan ligger fortfarande i ett utvärderande stadie. SCB publicerar för närvarande inte någon statistik från denna insamling, men använder det som ett stöd i avstämningsarbetet i NR. De första sammanställningarna av den nya veckostatistiken avslöjar intressant information. På sikt är förhoppningen att denna statistik även ska kunna användas i de kvartalsvisa beräkningarna av hushållskonsumtionen i NR. SCB ser även över möjligheterna att publicera en veckovis indikator för hushållskonsumtionen.

Högst försäljning två dagar innan julafton

Den veckovisa statistiken innehåller mycket information och tillåter analyser över enskilda dagar. Preliminära resultat visar en högre försäljning under påsken. Under påskveckan 2023 gick försäljningen upp med 10 procent jämfört med genomsnittet för de fyra föregående veckorna. Störst var skillnaden inom dagligvaruhandeln. Veckan efter påsk var försäljningen 8 procent lägre än veckan före påsk.

Veckan före julafton var försäljningen 22 procent högre än en genomsnittlig vecka 2023

Veckorna före jul är också en tid som gräver större hål i hushållens plånböcker. Enligt transaktionsdata från kortinlösarna var den genomsnittliga försäljningen fyra veckor före jul 6 procent högre än en genomsnittlig vecka under 2023. Veckan före julafton var försäljningen som allra högst. Försäljningen denna vecka var 22 procent högre än en genomsnittlig vecka 2023. Här kan man verkligen säga att svensk ekonomi går på högvarv.

Tvära kast i konsumtionen runt julafton

Försäljning per dag i december 2023 enligt kortinlösare. Löpande priser, miljarder kronor

Källa: Egna beräkningar (SCB)

Den dag då försäljningen nådde sin topp under 2023 var två dagar före julafton. År 2023 var försäljningen 58 procent högre denna dag än en genomsnittlig dag under 2023.

Det finns en dag till på året då försäljningen nästan är i nivå med två dagar innan julafton och det är dagen innan midsommarafton. Dagen med lägst försäljning 2023 var julafton tätt följt av nyårsdagen.

Veckostatistik över försäljningen är särskilt användbar vid tvära vändningar i ekonomin som vid exempelvis pandemin. Utifrån transaktionsdata kan man tydligt se hur konsumtionen vände ned i början av pandemin.

Läs mer:

Ny källa för hushållens konsumtion (scb.se)

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 05- 2024.

Ladda ner nummer 05 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv