Till innehåll på sidan

Ny källa för hushållens konsumtion

Senast uppdaterad: 2023-04-18

SCB har i ett projekt sett över källorna till beräkningarna av hushållens konsumtion. Via uppgifter från korttransaktioner och befintlig försäljningsstatistik har nya preliminära siffror tagits fram. Dessa visar på att hushållskonsumtionen i dagsläget är underskattad.

Under de senaste 10–15 åren har SCB arbetat med att genomlysa sina datakällor. I allt större utsträckning har direktinsamling från företag och hushåll ersatts med administrativa data som underlag för statistiken. Det har lett till att manuella moment delvis har arbetats bort och de automatiserade har vunnit alltmer mark. Ett exempel är skattningen av resevalutan i Utrikeshandeln med tjänster som numera förlitar sig på betalkortsdata. Ett annat exempel är Konsumentprisindex (KPI) som har ersatt traditionell prisinsamling med kassaregisterdata för mer än en tredjedel av varukorgen. Idag är exempelvis prisinsamlingen för livsmedelskonsumtionen helt baserad på kassaregisterdata. Att Sveriges ekonomi och mer specifikt betalningar är högt digitaliserade, öppnar upp för möjligheten att mäta även hushållens konsumtion med hjälp av sådana nya datakällor.

Nya statistiken ska förbättra kvaliteten

Dagens beräkningar av hushållskonsumtionen i Nationalräkenskaperna (NR) har inte setts över på flera år. De bygger på en mängd olika datakällor och det finns ett behov av att förbättra kvaliteten och öka detaljeringsgraden.

Denna artikel beskriver SCB:s arbete med att ta fram ny statistik som underlag till beräkningarna av hushållskonsumtionen i NR, samt vilka effekter övergången till de nya källorna preliminärt visar. Den nya statistiken är också tänkt att användas som underlag för vägningstalen i KPI. Projektet benämns ämnesdesignbordet för hushållens konsumtionsutgifter (ÄDB HUKO) och bedrivs brett där kompetenser från flera delar av SCB deltar.

FEK har uppgifter om all försäljning i Sverige

Den huvudsakliga källan för hushållens konsumtion är undersökningen Företagens ekonomi (FEK). FEK har information om försäljning från Sveriges samtliga företag. Statistiken finns uppdelad på både produkter och branscher. För ändamålet (utgiftsposten) livsmedel och drycker används data från undersökningen Livsmedelsförsäljningsstatistiken. Sammantaget ger dessa källor information om 100 av de 140 ändamål som NR räknar på och står för 70 procent av hushållskonsumtionens totala värde. År 2021 uppgick hushållskonsumtionen i NR till totalt 2 322 miljarder.

Sammantaget står dessa källor för 70 procent av hushållskonsumtionens totala värde

För de resterande 40 ändamålen används andra underlag. Vissa beräknas via modeller medan underlag till andra ändamål hämtas från andra källor. Modellberäkningar görs för bland annat boendekostnader, energiförbrukning, hälso- och sjukvård, omsorg, finansiella tjänster och illegal konsumtion.

För NR och KPI räcker inte informationen om de 140 ändamålen. För att uppfylla alla kraven NR och KPI har behöver konsumtionen dessutom fördelas på 650 produkter. För att lösa detta har ÄDB HUKO jobbat vidare med kassaregister från de stora företagen och kedjorna. Från ett privat företag har SCB köpt in detaljerade data med uppgifter om köp inom hemelektronik och vitvaror. Det har lett till att fler delar av hushållskonsumtionen kan redovisas på detaljerad nivå, men fortfarande saknas information för cirka 460 produktgrupper. För dessa arbetar projektet vidare med att hitta användbara datakällor.

Transaktionsdata ger information om vem som handlat

Målet med projektet är att den nya statistiken för hushållens konsumtion i allt högre grad ska baseras på nya administrativa datakällor såsom betalkortsdata från banker och kortinlösare.

För att klyva försäljningen från FEK i hushållskonsumtion respektive övrig konsumtion behövs information om vem som har gjort köpet. Här har projektet förlitat sig på transaktionsdata från banker och kortinlösare. I den statistiken kan man se om köpet är registrerat på ett privat kort eller företagskort. Denna information har använts för att dela upp försäljningen.

Flera aktörer inblandade vid kortbetalningstransaktioner

Korbetalningar.png

Källa: Björkholm, Bengt & Johnsson, Peter (1994). Betalning med kontokort. 

 

Bilden ovan illustrerar inblandade parter i en bank-/kreditkortsbetalning. Kortutgivaren (en bank) har tillgång till sina kunders inköp som görs via direkta kortbetalningar. Kreditkortsnätverket (VISA/Mastercard) har uppgifter om sina kunders köp som betalas med kreditkort oberoende av vem som är kortutgivare.

Via kortutgivarna (bankerna) kommer SCB att årligen kunna fånga transaktioner för runt 1 000 miljarder kronor. Förutom att kunna särskilja köp gjorda av hushåll och andra aktörer så som företag inhämtas också information om i vilken bransch som köpet har gjorts.

Transaktionsdata har använts för att dela upp försäljningen i hushållskonsumtion och övrig konsumtion

En annan användbar datakälla är data från kortbetalningsterminaler (kortinlösare). De fångar alla betalningar, alltså köp i svenska butiker och företag, som görs oavsett kortutgivare. Denna datakälla har också information om det är ett privatägt kort eller ett företagskort som använts samt i vilken bransch som produkten har köpts. Antalet terminalleverantörer är också litet vilket underlättar insamlingen. SCB har samlat in information från fyra kortinlösare. Statistiken som visar svenskars och utlänningars köp i svenska företag gör det även möjligt att särredovisa utländska besökares konsumtion i Sverige. År 2021 uppgick den utländska konsumtionen i Sverige till 70 miljarder kronor. Det totala transaktionsvärdet från kortinlösarna summerade till 1 064 miljarder kronor.

Sedan hösten 2022 råder uppgiftslämnarplikt för både kortutgivare och kortinlösare och de nya datakällorna ger därmed bra täckning i de flesta branscherna.  

De kontanta betalningarna är små

Klyvningen av försäljningen i hushålls- respektive övrig konsumtion görs med transaktionsdata. Alla inköp görs dock inte med kort. Även kontanter används. Därför har en uppskattning över kontanters användning som betalmedel gjorts. Kontanta betalningar fångas i FEK men inte i transaktionsdata.

Enligt Riksbankens undersökning "Så här betalar svenskarna 2019" minskade kontantanvändningen från 39 procent 2010 till 13 procent 2018 av alla transaktioner (Riksbank 2019). Andelen beräknas ha sjunkit ytterligare fram till idag.

65 miljoner uttag gjordes från svenska bankomater under 2020

En god skattning för att bedöma omfattningen av kontantbetalningar inom detaljhandeln och andra branscher är uttag från bankomater. 65 miljoner uttag gjordes från svenska bankomater under 2020 till ett värde av 84 miljarder kronor. Det utestående antalet sedlar och mynt var cirka 63 miljarder kronor 2020. Omsättningshastigheten på kontantbeloppet kan här uppskattas till 84/63 = 1,35. På grund av osäkerheter i omsättningshastigheten har det avrundats uppåt till 2. En omsättningshastighet på 2 ger en årlig omsättning med kontanta betalningar på 126 miljarder kronor.

Utifrån dessa beräkningar kan hushållens köp med kontanter bedömas som små i förhållande till hushållens totala konsumtion på totalt 2 322 miljarder kronor 2021. Det borde därför vara ett starkt antagande att bara använda transaktionsdata för att klyva försäljningen i hushålls- respektive övrig konsumtion.

Högre hushållskonsumtion enligt ÄDB

Projektet har tagit fram nya skattningar av hushållskonsumtionen för referensåren 2020 och 2021. Statistiken är årlig och påverkar inte kvartalsberäkningarna av hushållens konsumtion. Tabellen nedan visar preliminära resultat för beräkningarna av hushållens konsumtion i BNP med det nya (ÄDB) respektive det gamla (NR) statistikunderlaget för år 2021. De preliminära resultaten visar på en högre hushållskonsumtion än SCB tidigare publicerat. De poster som ökar mest i kronor räknat är boendeposten samt ändamålet transporter.

De poster som ökar mest i kronor räknat är boendeposten samt ändamålet transporter

För ett antal ändamål såsom järn-, bygg- och VVS-varor hamnar de preliminära ÄDB-beräkningarna troligen för högt. Detta beror på att viss konsumtion av järn-, bygg- och VVS-varor ska klassas som förbrukning eller investering om konsumtionen avser inköp till hemmet. Fördelningen mellan konsumtion, investeringar och förbrukning är svår att bedöma utifrån enbart försäljnings- och transaktionsdata. Därför blir skattningarna i ÄDB för höga just nu, men kommer att ses över.

Hushållens konsumtion blir högre enligt den nya statistiken

SEK, miljarder kronor

  ÄDB 2021 NR 2021
Livsmedel och drycker 284 294
Alkohol och tobak 103 79
Kläder och skor 94 91
Boende 643 605
Möbler, hushållsvaror 145 152
Hälso- och sjukvård 73 73
Transporter, fordon 349 281
Post och telekommunikation 65 64
Rekreation och kultur 267 267
Utbildning, fritidsavgifter 7 7
Restaurang och hotell 160 147
Övriga varor och tjänster 239 260
Ändamålsfördelad konsumtion 2 430 2 322
Svensk konsumtion i utlandet   104
Utländska besökares konsumtion i Sverige   -86
Totalt   2 339
Källa: Nationalräkenskaperna och ÄDB HUKO (SCB)

För transporter är konsumtionen av bilar högre i den nya statistiken. Här är det svårare att bedöma vilken källa som är närmast det sanna värdet. Den modell som används i NR idag baseras på totalundersökt statistik avseende nyregistrerade bilar och listpriser.

Det finns även poster där hushållens konsumtion enligt de nya källorna tidigare kan ha varit överskattade. Detta är fallet för exempelvis hår- och skönhetsvård. Den nya skattningen av hår- och skönhetsvård stämmer väl överens med FEK och transaktionsdata. 

18 mdkr

Så mycket högre är hushållskonsumtionen enligt de nya skattningarna

Om man justerar de nya uppgifterna för konsumtionen av bilar och järn-, bygg- och VVS-varor hamnar de nya beräkningarna av hushållens konsumtion 18 miljarder över NR:s nuvarande nivå. Det är svårt att uttala sig om vilken av källorna som är närmast det sanna värdet. Annan statistik från exempelvis momsinbetalningar har dock indikerat att hushållskonsumtionen i NR är underskattad.

Konsumtionsmönstret består


Vägningstal är viktiga och används i KPI:s varukorg. I tabellen nedan återfinns konsumtionsandelar per ändamål (vägningstal). I stora drag är vägningstalen väldigt lika mellan den nya statistiken och NR:s nuvarande beräkningar. För alkohol och tobak är vägningstalen högre enligt den nya designen. Detta beror på en högre skattning av tobakskonsumtionen. Det är även här svårt att uttala sig om vilken av källorna som är närmast det sanna värdet. För övriga varor och tjänster är vägningstalen lägre och det beror i stora drag på lägre konsumtion av hår- och skönhetsvård.

Små förändringar i vägningstalen

Andelar i procent

  ÄDB 2021 NR 2021
Livsmedel och drycker 11,7 12,6
Alkohol och tobak 4,2 3,4
Kläder och skor 3,9 3,9
Boende 26,4 26,1
Möbler, hushållsvaror 6,0 6,6
Hälso- och sjukvård 3,0 3,2
Transporter, fordon 14,4 12,1
Post och telekommunikation 2,7 2,7
Rekreation och kultur 11,0 11,5
Utbildning, fritidsavgifter 0,3 0,3
Restaurang och hotell 6,6 6,3
Övriga varor och tjänster 9,8 11,2
Totalt 100,0 100,0
Källa: Nationalräkenskaperna och ÄDB HUKO (SCB)

Projektet har nu levererat de första resultaten. Arbetet kommer att fortgå under 2023. Nästa steg är att NR ska analysera de nya resultaten och besluta om vad som ska användas som underlag i årsberäkningarna av 2021. Detta kommer säkert också leda till en del finjusteringar av projektets modell. Vidare kommer projektet arbeta med att ta fram statistik på en mer detaljerad produktgruppsnivå.

Fakta: Beräkningsprocessen för den nya designen för hushållens konsumtionsutgifter

ÄDB HUKO har utifrån de nya datakällorna tagit fram en ny beräkningsprocess för att beräkna hushållens konsumtion. Beräkningen görs i fem steg:

Steg 1: Försäljning efter bransch och aggregerad produktgrupp

Denna statistik finns redan på plats idag via sortimentsundersökningen och FEK. Sortimentsundersökningen inkluderar livsmedelsstatistiken och täcker 39 branscher. Företagens ekonomi täcker ytterligare 42 branscher. Med hjälp av denna statistik skapas en försäljningsmatris fördelad på 81 branscher och 100 ändamål. Med de modellberäknade ändamålen innehåller matrisen 140 ändamål.

Steg 2: Försäljning uppdelat på privat- och företagskonsumtion efter bransch

Utifrån transaktionsdata från kortutgivare, kortinlösare och andra betalningsinstitut fördelas försäljningen i FEK mellan hushållen och annan konsumtion. Detta görs eftersom KPI och NR bara är intresserad av den del av försäljningen som går till hushållens konsumtion.

Steg 3: Detaljerad försäljningsstatistik efter detaljerad produkt

Med hjälp av kassaregisterdata fördelas de 140 ändamålen från steg 1 ner på detaljerade produktgrupper. Det ger SCB information om 186 av de 650 produktgrupperna som NR och KPI kräver.

Steg 4: Skattning av hushållens konsumtion på grov produktgruppsnivå

Andelen hushållskonsumtion från steg 2 multipliceras med försäljning på bransch och produkt från steg 1. I en bransch får samtliga produkter samma andel hushållskonsumtion.

Steg 5: Skattning av hushållens konsumtion på detaljerad produktgruppsnivå

Den detaljerade produktgruppens andel av den mer aggregerade produktgruppens försäljning (steg 3) används för att fördela ned hushållens konsumtion enligt steg 4 från grov till detaljerad produktgrupp. Detta steg har ännu inte slutförts i projektet.

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2023.

Ladda ner nummer 4 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv