Pressmeddelande

Minskat stöd för euron - Natosympatier ligger stilla

Senast uppdaterad: 2026-06-10

Två av tre svenska väljare är fortsatt positivt inställda till EU, men stödet för ett införande av euron minskar. Sympatierna för Nato ligger stilla jämfört med i fjol, visar SCB:s senaste partisympatiundersökning.

Förutom väljarnas stöd till de politiska partierna visar Partisympatiundersökningen även väljarnas inställning till EU, Nato och euron.

Över hälften av väljarna skulle rösta nej till ett införande av euron vid en folkomröstning i maj i år. Motståndet har ökat jämfört med i fjol.

Fler nej till euron

– Jämfört med maj 2025 har andelen som uppger att de skulle rösta ja till euron minskat, medan andelen som uppger att de skulle rösta nej har ökat, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

I årets mätning skulle sammanlagt 28,7 procent av väljarna rösta ja till ett införande av euron. Det är en minskning jämfört med i maj 2025, då 32 procent av väljarna skulle rösta ja till euron.

En majoritet av väljarna, 52,1 procent, skulle rösta nej till ett eurointräde. Det är en ökning från 49,5 procent i maj 2025. Totalt 19,2 procent av väljarna uppger i år att det inte vet hur de skulle rösta i eurofrågan.

Positiva till Nato

Nästan sju av tio väljare, 67,9 procent, är positivt inställda till Sveriges medlemskap i Nato. Samtidigt är 21 procent negativt inställda till Nato och 11,1 procent vet inte eller vill inte svara på frågan om sympatier för Nato.

– Det är ingen säkerställd förändring i andelen som uppger att de är positiva eller negativa till Nato om man jämför med svaren i maj 2025, säger Karolina Eriksson.

Sympatierna för Sveriges medlemskap i EU ligger också stilla i årets mätning jämfört med i fjol. Totalt 64,5 procent av väljarna är för Sveriges medlemskap i EU. Andelen som är emot ett medlemskap ligger på 11,4 procent. Andelen väljare som saknar uppfattning i frågan är 24,1 procent.

I Partisympatiundersökningen går det att följa väljarkårens stöd för EU, Nato och euro med koppling till partisympati och kön. Statistiken går också att bryta ner på civilstånd, sysselsättningsstatus, ålder, regioner, bostadstyp, om man har barn eller inte, utbildningsnivå, utländsk/svensk bakgrund, sektor bland sysselsatta med mera.

Den 4 juni publicerade SCB skattningar av valresultatet om det hade varit riksdagsval i maj 2026. Från samma undersökning redovisas nu förutom EU-, Nato- och eurosympatier även skattningar av partisympatier i väljarkåren. Partisympati avser det parti man anser sig stå närmast, vilket inte nödvändigtvis är det parti man skulle rösta på i ett riksdagsval.

Ta del av rapporten: Partisympatiundersökningen maj 2026

Fakta: Om Partisympatiundersökningen

Partisympatiundersökningen i maj 2026 genomfördes med ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande 9 260 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns.

Svar från dessa personer samlas in genom såväl webbenkät som telefonintervjuer. I likhet med tidigare undersökningar används alla tillgängliga telefonnummer, både till mobila och fasta telefoner, för att kontakta de utvalda personerna.

Av urvalet har 29,0 procent ej anträffats, 2,2 procent har varit förhindrade att medverka och 19,7 procent har inte velat delta i intervjun. Det totala individbortfallet uppgår till 51,0 procent. Det totala antalet svarande är 4 542, vilket motsvarar 49,0 procent. En mer utförlig bortfallsredovisning redovisas i undersökningens kvalitetsdeklaration.

Data samlades in under perioden 28 april till 28 maj.

Resultaten presenteras i form av punktskattningar ± osäkerhetsmarginaler. Det intervall som bildas av procentskattningen ± osäkerhetsmarginalen blir här ett 95-procentigt osäkerhetsintervall, dvs. ett intervall som med 95 procents säkerhet innehåller det riktiga populationsvärdet om inga systematiska fel förekommer.