Kort analys
Så har kommunernas folkmängd förändrats under 70 år
Senast uppdaterad: 2023-01-19
Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Sedan 1951 har några kommuner klättrat drygt 200 placeringar utifrån en befolkningsmässig rangordning, medan andra har dalat runt 100 placeringar. Tyresö utanför Stockholm har procentuellt sett ökat mest i landet – där har befolkningen blivit femton gånger större mellan 1951 och 2021.
Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner under 70 år, mellan 1951 och 2021, kan härledas till flera olika händelser. Till exempel hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden.
Pendlingskommuner i topp
Tyresö i Stockholms län är den kommun i landet som procentuellt sett har ökat sin befolkning allra mest under de senaste 70 åren. Mönstret delas av många andra kranskommuner till våra storstäder, men Tyresö ligger i topp med sin befolkningsutveckling från 1951 års dryga 3 000 invånare, till dagens 49 000.
– Tyresö kommun har klättrat 237 placeringar utifrån en befolkningsmässig rangordning sedan 1951. Ett annat sätt att uttrycka det är att kommunen har ökat sin befolkning med 1 389 procent under de här åren, säger Ellen Khan, nationalekonom på SCB.
Det är alltså pendlingskommunerna i storstadslänen som procentuellt sett har ökat mest i folkmängd sedan 1951. De tio kommuner som har stått för den största klättringen i rangordning ligger alla i Stockholms län, därefter följer ett antal kommuner i Västra Götalands, Uppsala och Skåne län.
Att det är pendlingskommuner som klättrat mest beror dels på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.
– Arbetsmarknaden har utvecklats mot mer kunskapsintensiva jobb som många gånger har vuxit fram i storstäderna. Utbyggnaden av infrastrukturen gjorde det möjligt för människor att flytta till förortskommuner där större bostadsprojekt genomförts, inte minst under perioden för det så kallade miljonprogrammet, säger Stefan Svanström, GIS-expert på SCB.
Tio i topp-kommuner som har klättrat flest placeringar i rangordning samt folkmängdens procentuella förändring
Kommun | Förändrad rangordning 1951 till 2021 | Rangordning 1951 | Rangordning 2021 | Befolkning 1951 | Procentuell förändring 1951 till 2021 |
---|---|---|---|---|---|
Tyresö | 237 | 287 | 50 | 3 294 | 1 389 |
Österåker | 218 | 270 | 52 | 5 870 | 722 |
Järfälla | 216 | 244 | 28 | 7 776 | 970 |
Upplands Väsby | 206 | 260 | 54 | 6 467 | 639 |
Upplands-Bro | 199 | 285 | 86 | 3 645 | 753 |
Botkyrka | 196 | 220 | 24 | 9 183 | 938 |
Sigtuna | 194 | 243 | 49 | 7 880 | 538 |
Haninge | 192 | 214 | 22 | 9 554 | 901 |
Vallentuna | 190 | 268 | 78 | 5 896 | 481 |
Värmdö | 180 | 238 | 58 | 8 179 | 465 |
Tio i topp i landet
Listan över de befolkningsmässigt tio största kommunerna i landet 1951 är i många avseenden lik tio i topp-listan för 2021. De kommuner som klättrat i rangordning på 70 år är universitetsstäderna Uppsala och Linköping, medan kommunerna som dalat är Norrköping, Örebro och Jönköping.
– De kommuner som har haft minst befolkningsökning i tio i topp-listan från 1951 fram till 2021 är Norrköping och Stockholm. Deras 30-procentiga ökning räcker inte för att matcha rikets befolkningsutveckling, som under dessa år varit 47 procent, säger Stefan Svanström.
En nykomling på tio i topp-listan är Västerås kommun. År 1951 låg kommunen på plats 13. I dag befinner sig Västerås på plats 7. En kommun som däremot fallit bort helt från samma lista är textilstaden Borås. År 1951 låg kommunen på plats 9, för att 2021 ligga på plats 13.
Tio i topp-kommuner i landet utifrån en befolkningsmässig rangordning, 1951 och 2021
Kommun | Rangordning 1951 | Rangordning 2021 |
---|---|---|
Stockholm | 1 | 1 |
Göteborg | 2 | 2 |
Malmö | 3 | 3 |
Norrköping | 4 | 9 |
Örebro | 5 | 6 |
Uppsala | 6 | 4 |
Jönköping | 7 | 10 |
Helsingborg | 8 | 8 |
Borås | 9 | 13 |
Linköping | 10 | 5 |
Textilkommuner som dalat
Norrköping är en av de kommuner som har dalat i rang när det gäller folkmängd, vilket till stor del beror på den industriella utvecklingen.
– Norrköping var tidigare en industri- och textiltung kommun, men påverkades starkt av den internationella konkurrensen under 1970-talet. Det ledde till att textilindustrin i stort lades ner, säger Ellen Khan.
Även Borås fall i rankingen kan härledas till detta, eftersom textilindustrin varit stor även där.
Efter Norrköpings befolkningsmässiga lågvattenmärke i slutet av 1970-talet har befolkningen återigen ökat, bland annat tack vare att kommunen under en period fick regionalpolitiskt stöd.
– Även lokaliseringspolitiken har bidragit till att Norrköping har fortsatt växa, eftersom den innebar att flera statliga verk flyttades till kommunen under samma period. På senare år har även högskoleetableringen bidragit till befolkningstillväxten där, säger Ellen Khan.
Landsbygdskommuner har tappat i rang
De kommuner som har haft de största befolkningstappen mellan 1951 och 2021 är till stor del landsbygdskommuner i norra Sverige samt i Värmlands län. Den kommun som har dalat mest i rangordning är Pajala i Norrbottens län. Där har befolkningen minskat med 61 procent på 70 år.
– Pajala kommun har dalat mest, hela 133 placeringar sedan 1951. Kommunen har gått från att ha en befolkning på 15 000 invånare till dagens knappt 6 000, säger Stefan Svanström.
Avbefolkningen av landsbygdskommunerna gick allt snabbare, bland annat på grund av den urbanisering som skedde i Sverige fram till 1970-talet. Den så kallade flyttlasspolitiken under 1960- och 70-talen bidrog till utflyttningen. Åtgärden gjordes för att minska arbetslösheten på landsbygden och i mindre tätorter, och för att öka den geografiska rörligheten.
– Detta bidrog också till att storstadskommunerna klättrade i rangordning samtidigt som landsbygdskommunerna dalade. Befolkningen i många landsbygdskommuner minskande i och med att allt fler äldre bodde kvar och att barnafödandet var lågt, säger Ellen Khan.
Tio i botten-kommuner som har dalat flest placeringar i rangordning samt folkmängdens procentuella förändring
Kommun | Förändrad rangordning 1951 till 2021 | Rangordning 1951 | Rangordning 2021 | Befolkning 1951 | Procentuell förändring 1951 till 2021 |
---|---|---|---|---|---|
Pajala | ‑133 | 129 | 262 | 15 232 | ‑61 |
Strömsund | ‑128 | 71 | 199 | 25 287 | ‑55 |
Ånge | ‑125 | 107 | 232 | 19 007 | ‑51 |
Torsby | ‑114 | 86 | 200 | 22 067 | ‑48 |
Filipstad | ‑101 | 112 | 213 | 18 291 | ‑43 |
Kramfors | ‑97 | 35 | 132 | 38 309 | ‑53 |
Hagfors | ‑96 | 99 | 195 | 19 958 | ‑42 |
Ragunda | ‑96 | 177 | 273 | 11 665 | ‑55 |
Sollefteå | ‑95 | 34 | 129 | 38 358 | ‑51 |
Härjedalen | ‑93 | 123 | 216 | 16 106 | ‑37 |
Tappat i rang trots befolkningsökning
Landets kommuner har olika förutsättningar för befolkningsförändringar och tillväxttakten ser olika ut beroende på var vi befinner oss geografiskt. Drygt femtio kommuner har dalat minst fem placeringar i rangordning, trots att befolkningen i kommunerna har ökat mellan 1951 och 2021.
– Flera av de kommuner som dalat i rang trots befolkningsökningar utgör regionala centrum, som till exempel Kalmar, Östersund och Falun, som alla har relativt stora omland. Trots att de ökat sin befolkning med mellan 40 och knappt 60 procent, har de inte ökat proportionerligt mot sin rangordning på 1950-talet, utan i stället blivit omsprungna av kommuner i storstädernas närhet, säger Stefan Svanström.
I SCB:s informationspanel kan du själv studera kommunernas förändrade befolkningsrangordning över tid. Du kan själv filtrera på vilka som klättrat eller dalat mest i landet, eller studera förändringen för ett län. Du kan också jämföra kommuner med varandra över tid.
Informationspanel – Kommunernas förändrade rangordning utifrån befolkning
Länkar
Samtliga kommuners rangordning 1951 och 2021 (xlsx)
När Sveriges sockenkommuner blev stora
Fakta om statistiken
Uppgifterna om kommunernas rangordning för befolkningen har hämtats från Registret över totalbefolkningen (RTB) och bygger på uppgifter från Skatteverkets folkbokföring. Uppgifterna avser befolkningen den 31 december årligen.
För att kunna jämföra olika år har kommungränserna justerats enligt gällande indelning den 1 januari 2022.