I 2022 års riksdagsval var valdeltagandet 84 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med valet 2018. Generellt sett minskade valdeltagandet 2022 mer i grupper som redan hade ett lägre valdeltagande 2018. Men många av väljargrupperna är i sig föränderliga. Nya personer blir röstberättigade, redan röstberättigade blir äldre, personer vistas längre i landet, de utbildar sig, gifter sig och skaffar barn. Även inkomster brukar förändras med stigande ålder.

– Att samma indelningar används i två val när vi studerar valdeltagandet innebär alltså inte att vi studerar exakt samma individer, säger Jonas Olofsson, utredare inom demokratistatistik på SCB. 

Olika orsaker till minskat valdeltagande

När valdeltagandet minskar i en grupp kan det alltså bero på olika saker. Till exempel att färre väljer att rösta, men även att gruppens sammansättning har förändrats. Ett exempel på detta är valdeltagandet i 2022 års val, som minskade mer bland utrikes födda, med sju procentenheter, än det gjorde bland väljarna totalt. Minskningen i valdeltagandet 2022 var dock mindre bland de utrikes födda som även hade haft möjlighet att rösta i 2018 års riksdagsval – bland dem var minskningen fem procentenheter.

– Utlandsfödda som bott en längre tid i Sverige röstade i högre utsträckning än de som bott här kortare tid. Det är ingen spikrak kurva men tendensen är ändå tydlig, säger Jonas Olofsson.

Valdeltagande 2022 bland utrikes födda svenska medborgare efter vistelsetid. Procent

Totalt sett var valdeltagandet 15 procentenheter högre bland dem som bott i Sverige i mer än 30 år, jämfört med dem som bott här kortare tid än 15 år. En förutsättning för ett högre valdeltagande bland utrikes födda tycks vara att det sker en allmän etablering i samhället avseende familjesituation, utbildnings- och inkomstnivå. 

Bostadsområdens sammansättning förändras 

Även bostadsområden förändras mellan två val avseende vilka som bor där. Delar vi in Sverige i områden på en skala från dem med mycket goda socioekonomiska förutsättningar till dem med stora utmaningar, var valdeltagandet ungefär 35 procentenheter högre i den förra områdestypen än i den senare. Dessa siffror inkluderar även valdeltagandet bland utländska medborgare, som enbart är röstberättigade i kommun- och regionfullmäktige. Nedgången i valdeltagandet 2022 var också störst i områden med stora socioekonomiska utmaningar, nio procentenheter, och minst i områden med mycket goda förutsättningar, två procentenheter. 

– Tittar man på valdeltagandet så var det genomgående högre bland dem som bodde kvar i ett område än bland dem som hade flyttat in. Det gäller oavsett områdestyp, säger Jonas Olofsson. 

Störst befolkningsomsättning var det i områden med stora socioekonomiska utmaningar, där 57 procent av de röstberättigade 2018 bodde kvar i samma område även vid 2022 års val. Det kan jämföras med att 73 procent av befolkningen bodde kvar i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Valdeltagandet minskade även bland dem som bodde kvar, oavsett områdestyp, men fortfarande i mindre utsträckning än i områdestyperna totalt sett.

Bland de utrikes födda som hade möjlighet att rösta för första gången i 2022 års val var valdeltagandet relativt lågt. Många av dem var utländska medborgare som enbart fick rösta i kommun- och regionfullmäktigevalen. De utgjorde också en betydligt större andel av de röstberättigade i områden med stora socioekonomiska utmaningar, 13 procent, än motsvarande grupp som bodde i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, 2 procent. Valdeltagandet i 2022 års val bland nya röstberättigade i områden med stora socioekonomiska utmaningar var 37 procent, medan det bland motsvarande grupp i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, var 49 procent.

Trend i Europaparlamentsval kan brytas

Den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet i Sverige. Antalet röstberättigade ser ut att bli nästan 300 000 fler än i det senaste Europaparlamentsvalet 2019. Det svenska valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är historiskt betydligt lägre än i våra riksdagsval. Däremot har valdeltagandet ökat över tid i Sverige och i de senaste valen har det svenska valdeltagandet legat över EU-snittet.

– Det återstår att se om trenden med ett högre valdeltagande i svenska Europaparlamentsval består efter att trenden med ett stigande valdeltagande bröts i samband med 2022 års val, säger Jonas Olofsson. 

Valdeltagande i Europaparlamentsvalet i Sverige och EU 1994 och 1995–2019. Procent

 

Länkar

För vidare läsning om valdeltagande i 2022 års allmänna val:

Delat deltagande En studie av integration och segregation baserat på valdeltagande i 2022 års allmänna val

Deltagandet i de allmänna valen 2022

Mer om Europaparlamentsval:

Drygt 7,6 miljoner får rösta i det svenska Europaparlamentsvalet

Deltagandet i Europaparlamentsvalet 2019

Valforskningsprogrammet, Faktablad 2024:4, Valdeltagande i Europaparlamentsval 

 

Fakta om områdestyper

Demografiska statistikområden (DeSO) har utifrån ett socioekonomiskt index klassats i fem olika områdestyper. Det socioekonomiska indexet som de fem olika områdestyperna baseras på bygger på andel personer med låg ekonomisk standard (V1), andel personer med förgymnasial utbildning (V2) och andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader (V3). Indexet beräknas sedan enligt (V1+V2+V3)/3. Notera att V1, V2 och V3 alla är kvoter omräknade till procent. Det innebär att de antar värden mellan 0 och 100 procent. Följaktligen kan indexet enbart anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde på indexet, desto sämre är de socioekonomiska förutsättningarna i ett DeSO.
•    Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
•    Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
•    Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
•    Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
•    Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar

Beräkningarna av gränsvärden för områdestyperna har gjorts utifrån Regionala Statistikområden (RegSO) och baseras på hur många standardavvikelser från indexets medelvärde ett RegSO ligger. Gränsvärdena avseende det socioekonomiska indexet har därefter tillämpats på DeSO.