Folkökningens storlek påverkas av hur många som föds och dör, och hur många som invandrar och utvandrar. Folkökningen under 2023 förklaras till 19 procent av att antalet födda var fler än antalet döda medan 70 procent förklaras av att fler invandrat än utvandrat. Resterande 11 procent förklaras främst av att det under 2023 har inrapporterats många invandringar från före årsskiftet 2022/2023.

Dessa ingår inte som invandringar under 2023 utan redovisas i en justeringspost.

Lägsta antalet födda på 20 år

Det föddes 100 100 barn i Sverige under 2023, av dessa var 51,2 procent pojkar och 48,8 procent flickor. Antalet födda barn har minskat under 2022 och 2023. Antalet födda var 4 700 färre än 2022, och jämfört med 2021 var det 14 200 färre. Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige.

Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar. Den summerade fruktsamheten minskade under 2023 till 1 449 barn per 1 000 kvinnor. Barnafödandet har haft en nedåtgående trend sedan 2010 och 2023 var den summerade fruktsamheten den lägsta sedan vi började mäta måttet, 1749.  

Summerad fruktsamhet, 2000–2023

Antalet döda minskade marginellt jämfört med föregående år

Under 2023 avled 94 400 personer i Sverige, av dessa var 46 900 kvinnor och 47 500 män. Antalet dödsfall var 352 färre än 2022, och jämfört med 2021 var det 2 500 fler. Av de som avled under 2023 var 89 procent äldre än 65 år.  

Antal döda i Sverige per kön, 2000–2023

Till följd av en marginell minskning av dödsfall och färre födda nästan halverades födelseöverskottet från 10 000 personer 2022 till 5 700 personer 2023. Vi behöver gå tillbaka till 2002 för att hitta ett lägre födelseöverskott.

Födda i Sverige största invandrargruppen

År 2023 invandrade 94 500 personer till Sverige, en minskning med 7 900 personer eller åtta procent jämfört med 2022. Av de som invandrade var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Den största invandrargruppen var återinvandrade personer födda i Sverige, 10 600 personer, följt av personer födda i Indien, Polen och Tyskland.

Den invandrargrupp som bidrog mest till minskningen var personer födda i Pakistan. Gruppen minskade med 914 personer eller 27 procent jämfört med föregående år. Av de 10 största invandrargrupperna var det endast invandringar av personer födda i Sverige och Kina som ökade jämfört med 2022.

Flest asylsökande från Afghanistan

Under 2023 sökte 12 600 personer asyl i Sverige, vilket var en minskning med 4 200 personer eller 25 procent jämfört med året före. Afghanistan var det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande. Totalt ansökte 1 300 medborgare i Afghanistan om asyl i Sverige.

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. På grund av invasionen kom EU-länderna överens om att den 3 mars 2022 aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet innebär att flyktingar från Ukraina har möjlighet att ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda i Sverige och ingår därför, likt asylsökande, inte i den officiella befolkningsstatistiken.

Under 2022 ansökte 50 300 personer om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Motsvarande siffra för 2023 var 11 300 personer. Under 2022 var ungefär en tredjedel av de sökande under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var två av tre kvinnor. Av de sökande 2023 var 20 procent under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var hälften kvinnor.
  
Flyktingar från Ukraina kan ansöka om både asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet. Cirka två procent av alla som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet har även sökt asyl.

Antalet utvandringar ökade under året

År 2023 utvandrade 73 400 personer, vilket var en ökning med 22 800 personer eller 45 procent jämfört med föregående år. Av de som utvandrade var 54 procent män och 46 procent kvinnor.

Utvandringen till Okänt land ökade under 2023 och utgjorde 22 procent av utvandringarna. Ökningen av utvandringarna till Okänt land förklaras av avregistreringar från folkbokföringen som Skatteverket gjort till följd av utökade kontroller. Det vanligaste landet att flytta till förutom Okänt land var Förenade kungariket (Storbritannien och Nordirland), med sju procent av utvandringarna. Under 2023 var Förenade kungariket det flyttningsland som hade störst negativt invandringsöverskott (-2 300), det vill säga att fler utvandrade till än invandrade från Förenade kungariket. Indien var det flyttningsland som har störst positivt invandringsöverskott (+5 300), det vill säga att fler invandrade från än utvandrade till Indien. 

Folkminskning i 2 av 3 av Sveriges kommuner

Under 2023 minskade folkmängden i 12 av 21 län och i 193 av landets 290 kommuner. Det är betydligt fler än 2022 då 5 län och 131 kommuner hade en folkminskning.

Störst nettoutflyttning till övriga Sverige under 2023 hade Stockholms län, där 2 500 fler personer flyttade från länet än vad som flyttade till länet. Stockholms län hade trots det den största befolkningsökningen bland länen med 14 800 personer. Det förklaras av att både födelseöverskott och invandringsöverskott var högre än den inrikes nettoutflyttningen.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Skåne län med 2 600 personer. Uppsala län hade den relativt största folkökningen. Befolkningen ökade med 3 900 personer, vilket motsvarar en procent. 
Av de tolv län som hade en folkminskning under 2023 var minskningen som störst i Gävleborg, både i absoluta och relativa tal. Där minskade befolkningen med 1 700 personer, eller 0,6 procent jämfört med föregående år.

Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg (7 800), följt av Malmö (4 800), Stockholm (4 200) och Uppsala (3 200). Störst relativ folkökning noterades i Nykvarn, där ökade befolkningen med 3,8 procent. Därefter följer Sundbyberg (3,4 procent) och Knivsta (2,9 procent).  

Folkmängd i de tio största kommunerna 2023 och folkökning jämfört med 2022

Bland kommunerna noterades störst befolkningsminskning i Huddinge (-584) följt av Sandviken (-470) och Gislaved (-467). Kommunerna Emmaboda och Dorotea hade båda den relativt sett största befolkningsminskningen, 3,1 procent.

De tre kommunerna som hade den lägsta folkmängden under 2023 var Dorotea (2 300), Bjurholm (2 300) och Sorsele (2 400).