Att kunna värdera den information som man anser vara missvisande innebär att vara källkritisk. Kritisk granskning av en källa innebär att man bildar sig en uppfattning om dess trovärdighet, syfte och ursprung. Totalt 35 procent av dem som har sett missvisande information på internet de senaste tre månaderna uppger att de har kontrollerat denna information på internet. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de kontrollerar falsk eller tveksam information på internet, 39 procent av männen i åldersgruppen 16–85 år jämfört med 31 procent av kvinnorna. Var tredje kontrollerade källorna eller hittade annan information. Mindre vanligt är att kontrollera missvisande information genom att diskutera informationen offline med andra personer eller använda källor som inte finns på internet och att följa eller delta i diskussioner angående missvisande information. 

Digitala färdigheter

Det blir allt viktigare att utveckla sina digitala färdigheter för att fullt kunna delta i samhället. Resultaten från årets undersökning visar att 64 procent av befolkningen i åldern 16–85 år har använt ordbehandlingsprogram under de senaste tre månaderna, utan några signifikanta skillnader mellan könen. När det gäller andra digitala färdigheter finns skillnader mellan könen. Bland män i åldern 16–85 år har 65 procent laddat ner eller installerat programvara eller appar och 61 procent kopierat eller flyttat filer mellan mappar. Motsvarande andel för kvinnor var 57 procent respektive 55 procent.  Det är också vanligare bland män än bland kvinnor att skapa filer (till exempel dokument, bild, video), ändra inställningar i programvara eller använda kalkylprogram.

Mindre vanligt är att använda kalkylprogrammets avancerade funktioner eller skriva kod i något programmeringsspråk. 25 procent av männen uppgav att de använt avancerade funktioner i ett kalkylprogram och 15 procent uppgav att de har skrivit kod i något programmeringsspråk, medan endast 12 procent respektive 4 procent av kvinnorna har gjort något av detta.

Hotfulla eller nedvärderande inlägg på internet

På internet erbjuds mycket information, man kan hålla kontakt med familj och vänner, handla och sköta bankärenden, men samtidigt finns det brister som bland annat förekomst av hotfulla eller nedvärderande inlägg. I år ställdes för första gången i undersökningen frågor om man någon gång under de tre senaste månaderna sett inlägg på nätet som upplevdes som hotfulla eller nedvärderande mot olika individer eller grupper, samt vad som var anledningen till dessa hotfulla eller nedvärderande inlägg.

Fyra av tio personer har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg på internet under de senaste tre månaderna, utan några signifikanta skillnader mellan könen. Tre av tio personer har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg som rörde politiska åsikter eller samhällsengagemang och nästan lika många som har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg som rörde utländsk bakgrund, hudfärg eller etnicitet. Två av tio har sett sådana inlägg som rörde religion eller sexuell läggning (HBTQi). 17 procent av befolkningen i åldern 16–85 år har sett hotfulla eller nedvärderande inlägg som rörde kön, 11 procent har sett inlägg som rörde andra personliga egenskaper och 9 procent som rörde funktionsnedsättning. 

Andra resultat från Befolkningens it-användning 2023

• Alla resultat avser Sveriges befolkning i åldern 16–85 år. Insamlingsperioden för undersökningen var mars till juni 2023. Referensperioden avser de senaste tre månaderna innan det tillfälle undersökningen besvarats om inget annat framgår.
• I Sverige har 96 procent av befolkningen, eller nästan 8 miljoner personer, i åldrarna 16–85 år använt internet under det senaste kvartalet. Störst andel användare finns bland personer upp till 64 år. 
• Totalt är det 3 procent av befolkningen som aldrig använt internet. De som aldrig använt internet återfinns till största delen i åldersgruppen 75–85 år där 17 procent uppger att de aldrig använt internet.
• 78 procent av befolkningen i åldern 16–85 år har e-handlat under de senaste tre månaderna. Bland personer i åldern 65–74 år är det 64 procent och bland personer i åldern 75–85 år är det 43 procent som har köpt eller beställt något via internet under perioden. 
• 23 procent av personer i åldern 16–85 år har ansökt om förmåner eller rättigheter och lika många personer har ansökt om dokument eller intyg via myndigheters webbsidor under senaste året.
• Bland de varor som ingår i undersökningen är kläder, läkemedel och kosmetika de vanligaste typerna av produkter som handlas på internet. 52 procent av befolkningen i åldern 16–85 år handlade kläder, 37 procent handlade läkemedel och 29 procent handlade kosmetika.
• 58 procent begränsar eller nekar åtkomst till sin geografiska plats, medan 39 procent begränsar eller nekar åtkomst till sin profil, sitt innehåll på sociala nätverkssajter eller på delad online-lagring.
• Totalt har 36 procent av befolkningen ändrat inställningarna i sin webbläsare för att förhindra eller begränsa kakor. Fyra av tio personer är något oroliga över att internetaktiviteter registreras för att ge skräddarsydd reklam, medan var tionde känner sig väldigt orolig.