Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2017:

Näringslivets utsläpp av växthusgaser ökar

Statistiknyhet från SCB 2018-01-31 9.30

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Det är framför allt utsläppen från företag inom branscherna el-, gas- och värmeverk samt avfallshantering som ligger bakom ökningen. Under samma period minskar hushållens utsläpp från transporter och uppvärmning.

Under tredje kvartalet 2017 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 15,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en ökning med 1,8 procent jämfört med samma period 2016. Under samma period ökade BNP med 2,5 procent. Det visar aktuell statistik från SCB:s miljöräkenskaper som mäter utsläpp från svenska ekonomiska aktörer inklusive hushållen.

Att utsläppen ökar tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016 har flera förklaringar. Den viktigaste är att utsläppen från el- gas- och värmeverk samt företag inom vatten, avlopp och avfall ökar med 19 procent. Utsläppen från utvinning av mineral ökar också. Jämfört med samma kvartal 2016 är ökningen nära 7 procent.

Utsläppen från tillverkningsindustrin minskar med knappt 4 procent. Det är livsmedelsindustrin, raffinaderier och kemikalietillverkning som står för minskningen. Där minskar även förädlingsvärdena, det vill säga den ekonomiska utvecklingen.

Hushållen minskar sina utsläpp (som i huvudsak kommer från personbilar) med 2 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Det förklaras av en förändrad bränsleanvändning. Användningen av fossila bränslen fortsätter att sjunka medan användningen av biobränslen i sin tur fortsätter att öka.

Den ekonomiska utvecklingen varierar för olika branscher. Den bransch som ökar mest i absoluta tal är tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, men även byggverksamhet, övrig maskinindustri och tillverkning av el apparaturer har haft en tydlig ökning. Den största nedgången syns inom raffinaderier och kemikalier samt vård och omsorg.

Nationalräkenskaperna förklarar den generella ökningen av BNP från efterfrågesidan med ökade fasta bruttoinvesteringar, men även en ökad export.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, ej säsongsrensat, 2008K1-2017K3. Index 2008K1=100

Källa: SCB miljö- och nationalräkenskaper

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling tredje kvartalet 2017. Volymförändringar i % jämfört med samma kvartal föregående år. Ej säsongsrensat.

Källa: SCB miljö- och nationalräkenskaper

Revideringar

Sedan föregående publicering 2017-10-26 har följande revideringar skett:

  • Nya årliga energibalanser publicerade ledde till mindre ändringar i skogsbruk och för industrier med färre än 10 anställda.


För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

Miljöräkenskaper

Fördjupningar branscher

Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2017, koldioxidekvivalenter och mnkr (fasta priser 2016). Ej säsongsrensat.
Aggregerade branscher SNI 2007 Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  2017K3 Förändring jämfört med samma kvartal 2016 2017K3 Förändring jämfört med samma kvartal 2016
Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI A01-03) 2 236 2 0,1% 12 077 ‑111 ‑0,9%
Utvinning av mineral (SNI B05-09) 357 23 6,8% 3 750 34 0,9%
Tillverkningsindustri (SNI C10-33) 3 423 ‑126 ‑3,6% 144 665 2 848 2,0%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall (SNI D35-E39) 1 607 259 19,2% 22 396 454 2,1%
Byggverksamhet (SNI F41-43) 479 5 1,1% 58 760 5 544 10,4%
Transportbranschen (SNI H49-53) 3 725 154 4,3% 40 707 ‑45 ‑0,1%
Övriga tjänster (SNI I55-T98) 833 ‑2 ‑0,2% 468 751 11 882 2,6%
Offentlig sektor 185 2 1,3% 166 488 2 196 1,3%
Hushåll och ideella organisationer[1] 2 441 ‑53 ‑2,1% 12 663 149 1,2%
Totala ekonomin 15 286 265 1,8% 930 257 22 951 2,5%

[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.

Jordbruk skogsbruk och fiske

Jordbruk, skogsbruk och fiske står för 15 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. Utsläppen av växthusgaser under tredje kvartalet 2017 var i stort sett oförändrande jämfört med samma kvartal 2016. Branschen står för cirka 1 procent av förädlingsvärdet där skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i branschen. Förädlingsvärdet i hela branschen minskade med cirka 1 procent tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.

Utvinning av mineral

Utvinning av mineral står för 2 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med nära 7 procent under det tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Branschen står för 0,4 procent av landets BNP. Förädlingsvärdet ökade med nära 1 procent tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.

Tillverkningsindustri

Tillverkningsindustrin står för cirka 22 procent av växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi och de branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Utsläppen av växthusgaser minskade med 3,6 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 2 procent i hela branschgruppen. Utsläppsminskningen beror på minskad produktion inom raffinaderier, kemikalietillverkning och inom livsmedelsindustrin.

El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall

Utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 10 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp (65-85 procent beroende på kvartal) kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser under tredje kvartalet 2017 är 19 procent högre jämfört med samma kvartal 2016 och förädlingsvärdet ökade med cirka 2 procent samma tidsperiod.

Byggverksamhet

De modellberäknade utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under tredje kvartalet 2017 ökade utsläppen med 1 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 10 procent, allt jämfört med samma kvartal 2016.

Transportbranschen

Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 23 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 4 procent tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten, men ökningen under andra kvartalet syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter. Leveranser av flygfotogen ökade tredje kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat tredje kvartalet jämfört med samma kvartal 2016.

Övriga tjänster

Utsläppen från tjänster utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens vägtransporter. Under tredje kvartalet 2017 var utsläppen nära oförändrade samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 3 procent jämfört med samma kvartal 2016.

Offentlig sektor

Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen i Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under tredje kvartalet 2017 ökade utsläppen 1 procent jämfört med samma kvartal 2016. Förädlingsvärdet ökade även det med 1 procent under samma tidsperiod.

Hushåll och ideella organisationer

Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 15 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens vägtransporter. Förändringar i vilka bränslen som används inom sektorn ligger bakom utvecklingen för utsläppen. Användningen av fossila bränslen, som fortfarande står för en stor andel, minskar. Samtidigt ökar förbrukningen av biobränslen i sektorn. Sammantaget ger detta minskade utsläpp med 2 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Endast ideella organisationer bidrar till BNP via förädlingsvärdet, det ökade med 1 procent jämfört med tredje kvartalet 2016.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).

Utsläpp till luft enligt miljöräkenskaperna utgår från ett produktionsperspektiv och avgränsas utifrån de ekonomiska aktörernas nationalitet. Här redovisas direkta utsläpp från svenska ekonomiska aktörer, oavsett var i världen utsläppen sker – enligt den så kallade residensprincipen. Den innefattar följande tre delar:

  • Utsläpp inom Sveriges gränser
  • Minus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från utländska aktörer i Sverige
  • Plus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från svenska aktörer i utlandet

Som en approximation inkluderar miljöräkenskapernas residensjustering utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar. Ett förenklat antagande görs alltså att utländska landtransporter i Sverige ger lika mycket utsläpp som svenska landtransporter i utlandet samt att utsläpp kopplade till vad svenska fartyg och flygplan bunkrar i utlandet är lika stora som utsläpp kopplade till vad utländska fartyg och flygplan bunkrar i Sverige.

Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett år och tre månader. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår.

I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På Miljöräkenskapernas produktsida finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.

SCB:s miljöräkenskaper

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch (SNI). Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft:

Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser

Mer information om olika sätt att beräkna utsläpp

Fördjupad information om miljöräkenskaper:

Statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar (pdf)

Naturvårdsverket:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2016 (slutlig statistik) sker 2018-03-27 09.30.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2017 sker 2018-05-08 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och naturresurser

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Nancy Steinbach

Telefon
010-479 40 97
E-post
nancy.steinbach@scb.se