Till innehåll på sidan

Sysselsättningsprognosen 2024

Sysselsättningsökning och minskad försörjningsbörda till år 2040

Statistiknyhet från SCB 2024-03-27 8.00

Enligt sysselsättningsprognosens Huvudscenario ökar antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år under perioden med cirka 461 000 till drygt 5,7 miljoner år 2040. Störst andel av ökningen sker bland utrikes födda och bland äldre som antas arbeta längre.

Huvudscenariot bygger främst på att antalet äldre beräknas bli fler och att de antas arbeta högre upp i åldrarna. Dessutom antas ett ökat deltagande på arbetsmarknaden bland utrikes födda. Det beror på att antalet nyanlända invandrare antas minska under kommande år och att den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige för utrikes födda därmed beräknas öka. Detta medför att den genomsnittliga förvärvsfrekvensen för hela gruppen utrikes födda ökar under prognosperioden.

I Nollscenariot antas äldre arbeta i samma utsträckning år 2040 som år 2022 samt att utrikes föddas förvärvsfrekvenser inte påverkas av vistelsetid. Enligt Nollscenariot kommer antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år uppgå till cirka 5,5 miljoner år 2040 och ökningen att vara 269 000 (ca 5 procent) från år 2022 till år 2040.

Förvärvsarbetande 1990–2040, 16–74 år i tusental. Prognos för åren 2023–2040 enligt Huvud- och Nollscenariot

Diagram

Personer födda i Asien står för den största ökningen

Antalet utrikes födda som förvärvsarbetar ökar i Huvudscenariot med drygt 290 000 personer, eller 20 procent, och antalet inrikes födda med drygt 170 000 personer, eller 4 procent. Det innebär att cirka 60 procent av den totala sysselsättningsökningen sker bland utrikes födda.

Utrikes födda antas utgöra en större andel av det totala antalet förvärvsarbetande år 2040 än år 2022. Cirka 25 procent av samtliga förvärvsarbetande i åldern 16–74 år antas vara utrikes födda år 2040 jämfört med 22 procent år 2022.

Bland personer födda i Asien väntas sysselsättningen öka med cirka 170 000, en ökning med 27 procent. Sysselsatta personer som är födda i Norden/EU (utanför Sverige) beräknas under prognosperioden öka med 26 000 (8 procent), Afrika med 53 000 (28 procent) och Övriga världen med 44 000 (14 procent).

Sysselsättningsökning per år och födelselandsgrupp enligt Huvudscenariot, år 2022–2040. Tusental

Diagram

Stor ökning i sysselsättning bland de äldre

Ungefär 34 procent av hela sysselsättningsökningen under prognosperioden sker i den äldsta åldersgruppen (65–74 år). Den stora ökningen beror dels på den kraftiga befolkningsökningen bland de äldre, dels på att Huvudscenariot bygger på antagandet att äldre arbetar två år längre år 2040 än de gjorde år 2022.

Sysselsättningsökningen i Huvudscenariot är störst bland 45–54-åringar (189 000) och bland 65–74-åringar (155 000). Bland 25–34-åringar sjunker sysselsättningen något (-3 000) mellan år 2022 och år 2040. Det beror på en minskad befolkning i denna åldersgrupp.

I Nollscenariot, där äldre antas arbeta i samma utsträckning som år 2022, beräknas antalet sysselsatta bland 65–74-åringar öka med 31 000 personer.

Sysselsättningsförändring per ettårsklass, år 2022–2040, 16–74 år. Huvud- och Nollscenario

Diagram

Äldre arbetar längre och försörjningsbördan blir lägre

Försörjningsbördan anger relationen mellan totalbefolkningen och antalet förvärvsarbetande. Måttet beskriver hur många en person som arbetar försörjer, inklusive sig själv. En låg försörjningsbörda anses vara positivt.

År 2022 uppgick försörjningsbördan till 1,99. Enligt Huvudscenariot ökar försörjningsbördan först till 2,0 år 2023 för att sedan långsamt sjunka lite till 1,98 år 2040. I Nollscenariot förväntas försörjningsbördan gå från 1,99 till 2,05 under prognosperioden.

I Scenario 3 är den totala sysselsättningsökningen 547 000 och i Scenario 4 är sysselsättningsökningen 632 000. Jämfört med 461 000 i Huvudscenariot och 269 000 i Nollscenariot. I scenario 3 och 4 förväntas försörjningsbördan minska till 1,95 respektive 1,93.

-För varje år som äldre arbeta längre så ökar sysselsättningen med ca 85 000 personer fram till år 2040, enligt våra beräkningar. Detta har direkt påverkan på försörjningsbördan som för varje år extra äldre arbetar sjunker med ca 2 procent, säger Russell Schmieder analytiker på SCB.

Försörjningsbörda (totalbefolkning/förvärvsarbetande 16–74 år) 1990–2040. Prognos från 2023 enligt Huvudscenariot, Nollscenariot, Scenario 3 och Scenario 4

Diagram

Definitioner och förklaringar

SCB:s senaste befolkningsframskrivning från april 2023 utgör grunden för prognosen.

Resultaten för år 2040 jämförs genomgående med 2022 som är basår. Modellen bygger på en jämn utveckling fram till 2040 och ingen hänsyn har tagits till konjunkturen. Resultaten visar därmed den genomsnittliga utvecklingen under prognosperioden.

Försörjningsbördan definieras som totalbefolkningen dividerat med antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år.

En mer utförlig redovisning av sysselsättningsprognosen och information om statistikens kvalitet, framställningssätt med mera finns i kapitlet Kort om statistiken i slutet av rapporten.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Russell Schmieder

Telefon
010-479 46 81
E-post
russell.schmieder@scb.se