Till innehåll på sidan

Från fem till åtta partier i riksdagen

Efter varje riksdagsval står Sverige inför ett helt nytt politiskt läge. Sedan början av 1970-talet har partierna som suttit i regeringen och styrt landet varierat en hel del. I dag består riksdagen av åtta partier istället för fem.

Valresultat 1973-2014

  • 1973, Jämnt val leder till ”lotteri-riksdag"

    Det borgerliga blocket, Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna, får lika många mandat i riksdagen som det socialistiska blocket (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet). Den socialdemokratiska regeringen väljer att sitta kvar, men har svårt att få igenom sina förslag i riksdagen. Det kom att kallas för ”lotteririksdagen”. För att problemet inte ska uppstå i framtiden ändras antalet ledamöter i riksdagen från 350 till 349.

    Stäng
  • 1976, Första borgerliga regeringen sedan 30-talet

    Sverige noterar det hittills högsta valdeltagandet i riksdagsvalet. 91,8 procent av de som får rösta deltar. Socialdemokraterna blir största parti med 42,7 procent av rösterna, men Sverige får ändå för första gången sedan 1930-talet en borgerlig regering. Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna får tillsammans 50,7 procent av rösterna, och majoritet i riksdagen.

    Stäng
  • 1979, Bara 8404 röster skiljer blocken åt

    Riksdagsvalet blir väldigt jämnt och på valnatten ser det ut som om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ska få fler röster än de borgerliga partierna Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. Centerpartiet tappar stöd kraftigt, och nu blir istället Moderaterna det största borgerliga partiet med 20,3 procent av rösterna. Men när förtidsrösterna och utlandsrösterna räknas några dagar senare slutar det med att de borgerliga partierna får ett enda mandats övervikt i riksdagen. Det blir 175 mandat jämfört med 174 för det socialistiska blocket. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får 48,8 procent av rösterna mot det borgerliga blockets 49 procent av rösterna. Endast 8 404 röster skiljer de två blocken åt vid den slutliga rösträkningen. 

    Stäng
  • 1982, S-regering efter maktskifte

    Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får 51,2 procent av rösterna och det borgerliga blocket (Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet) får sammanlagt 45 procent av rösterna. Socialdemokraterna får tre mandat fler än de tre borgerliga partierna tillsammans, så de är inte beroende av Vänsterpartiet för att få igenom sina förslag i riksdagen. 

    Stäng
  • 1985 , S och V får hälften av rösterna

    Det socialistiska blocket med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får 50,0 procent av rösterna. Centerpartiet fortsätter att tappa mark och får ihop 12,4 procent av rösterna. Det borgerliga blocket samlar 48,0 procent av rösterna. Kristdemokraterna (KD) har sedan 1970-talet försökt komma in i riksdagen, men gång på gång misslyckats med att få de fyra procent av rösterna som krävs. Vid det här valet samarbetar Centerpartiet med Kristdemokraterna. Resultatet blir att en kristdemokrat, partiledaren Alf Svensson, röstas in i riksdagen för Centerpartiet.

    Stäng
  • 1988, Miljöpartiet kommer in i riksdagen

    Det socialistiska blocket, med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får 49,1 procent av rösterna och den socialdemokratiska regeringen sitter kvar vid makten med stöd av Vänsterpartiet. Det borgerliga blocket med Centerpartiet, Folkpartiet och Moderateraterna får 41,8 procent av rösterna. För första gången kommer Miljöpartiet (MP) in i riksdagen som nu består av sex partier. MP får 5,5 procent av rösterna, men tillhör inte något av blocken. 

    Stäng
  • 1991, Maktskifte och två nya riksdagspartier

    Valet blir mycket händelserikt och slutar med att riksdagen får sju partier istället för sex. Detta trots att Miljöpartiet åker ur riksdagen eftersom partiet bara lyckas få 3,4 procent av rösterna. Ny Demokrati, som bildats knappt ett år tidigare, klarar däremot fyraprocentspärren och väljs in med 6,7 procent av rösterna. Även Kristdemokraterna tar sig för första gången in i riksdagen på egen hand med 7,1 procent av rösterna.

    Det socialistiska blocket (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet) får 42,2 procent av rösterna. Det borgerliga blocket, som förutom Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet nu även består av Kristdemokraterna, får 46,7 procent av rösterna. Det blir maktskifte och Sverige får en borgerlig regering. Men Ny Demokrati står utanför blockpolitiken och får en så kallad ”vågmästarroll” eftersom inget av blocken får egen majoritet. Det gör det besvärligt för regeringen att få igenom sin politik.

    Stäng
  • 1994, Borgerliga regeringen förlorar valet

    Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får 51,4 procent av rösterna och det blir maktskifte igen i Sverige. Vi får en socialdemokratisk regering som stödjs av Vänsterpartiet i riksdagen. Ny Demokrati lyckas inte samla tillräckligt många röster för att få sitta kvar i riksdagen en andra mandatperiod. Även regeringspartierna Centerpartiet och Folkpartiet förlorar väljarstöd. Bättre går det för Miljöpartiet som får 5,0 procent av rösterna och tar sig in i riksdagen, men står fortfarande utanför blockpolitiken. Andelen invalda kvinnor i riksdagen ökar kraftigt, från 33,0 procent till 40,4 procent.

    Stäng
  • 1998 , S tappar och är beroende av två partier

    Sverige får återigen en socialdemokratisk regering. Men Socialdemokraterna tappar 8,9 procentenheter, och är för första gången beroende av att samarbeta med två partier, både Vänsterpartiet och Miljöpartiet, för att få majoritet i riksdagen.

    Vid det här valet blir det också för första gången möjligt att kryssa för en kandidat på valsedeln för att öka den personens chans att bli vald till riksdagen, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige eller kommunfullmäktige. Det kallas personval.

    Stäng
  • 2002, Miljöpartiet förhandlar med båda blocken

    Direkt efter valet är det oklart hur landet ska styras. Det rödgröna blocket bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet får visserligen majoritet med 52,9 procent av rösterna. Men Miljöpartiet förhandlar både med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och de borgerliga partierna innan det blir klart vem de ska samarbeta med i riksdagen. Det blir den socialdemokratiska regeringen, som därmed kan sitta kvar.

    Valdeltagandet går ner med 1,3 procentenheter till 80,1 procent, vilket är det lägsta sedan slutet på 1950-talet.

    Stäng
  • 2006 , M ökar och Sverige får borgerlig regering

    Socialdemokraterna tappar nästan fem procentenheter i sitt väljarstöd. Moderaterna går samtidigt kraftigt framåt i valet, från 15,3 till 26,2 procent. Det innebär maktskifte. De fyra borgerliga partierna (Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet) får totalt 48,2 procent av rösterna och kan bilda en regering som har majoritet i riksdagen. Andelen kvinnor som väljs in i riksdagen är 47,3 och det är den högsta andelen hittills. 

    Stäng
  • 2010, SD blir vågmästare i riksdagen

    De borgerliga partierna som sitter i regeringen får 49,3 procent, men det saknas tre mandat för majoritet i riksdagen. Det rödgröna blocket fortsätter att tappa väljarstöd då Socialdemokraterna och Vänsterpartiet får mindre andel av rösterna än i valet 2006. För första gången tar sig Sverigedemokraterna in i riksdagen med 5,7 procent av rösterna. De får en vågmästarroll mellan de två blocken. Valdeltagandet går upp med 2,6 procentenheter till 84,6 procent. 

    Stäng
  • 2014, Nya regeringen består av S och Mp

    De borgerliga partierna (Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet) lyckas inte få tillräckligt många röster för att bli större än de rödgröna partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det blir maktskifte i Sverige. Men den nya regeringen, som för första gången består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, får endast 39,5 procent av mandaten i riksdagen. I valet ökar Sverigedemokraterna sitt stöd från 5,7 till 12,9 procent.


    För första gången i historien minskar andelen kvinnor i riksdagen under två val i rad, och nu är andelen 43,6 procent. Valdeltagandet ökar och blir 85,8 procent, det högsta sedan 1994.

    Stäng
Riksdagsval - valresultat, andel röster efter parti och valår, 1973-2014
Visa som tabell Visa som diagram
Visa stödlinjer
Valår[M, Moderaterna][C, Centerpartiet][FP, Folkpartiet][KD, Kristdemokraterna][MP, Miljöpartiet][S, Socialdemokraterna][V, Vänsterpartiet][SD, Sverigedemokraterna][ÖVRIGA, Övriga partier]
197314,325,19,41,8043,65,300,5
197615,624,111,11,4042,74,800,4
197920,318,110,61,4043,25,600,8
198223,615,55,91,91,745,65,600,3
198521,312,414,201,544,75,400,5
198818,311,312,22,95,543,25,800,7
199121,98,59,17,13,437,74,507,7
199422,47,77,24,1545,36,202,3
199822,95,14,711,74,536,4120,42,2
200215,36,213,49,14,639,98,41,41,7
200626,27,97,56,65,2355,82,92,7
201030,16,67,15,67,330,75,65,71,4
201423,36,15,44,66,9315,712,94,1

Folkpartiet blev liberalerna

Folkpartiet bytte namn till Liberalerna under 2016. När vi berättar om valresultat som skedde före namnbytet, så har vi valt att använda partiets tidigare namn.

Mellan 1973 och 1985 valdes samma fem partier in i riksdagen. Det var Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna.

Men sedan dess har det hänt mycket. Miljöpartiet kom in i riksdagen för första gången 1988, men vid nästa val 1991 klarade partiet inte fyraprocentsspärren. Det gjorde däremot Kristdemokraterna och Ny Demokrati.

Miljöpartiet kom tillbaka

Kristdemokraterna har lyckats hålla sig kvar i riksdagen sedan dess, medan Ny Demokrati bara satt i riksdagen under en mandatperiod, 1991-1994. Vid valet 1994 gjorde dessutom Miljöpartiet comeback som riksdagsparti. Sedan valet 2010 sitter även Sverigedemokraterna i riksdagen, som nu består av åtta partier.

Fakta: Vad är riksdagen?

Riksdagen är Sveriges högsta lagstiftande församling med 349 ledamöter. De utses av folket i allmänna val vart fjärde år. Senast det var riksdagsval var 2014. Riksdagens viktigaste uppgifter är att fatta beslut om nya lagar och Sveriges budget, på förslag från antingen regeringen eller ledamöterna själva. Att kontrollera hur regeringen sköter sitt arbete är en annan uppgift för riksdagen, liksom att delta i utrikespolitiken och arbeta med EU-frågor. 

 

Riksdagens plenisal efter parti 2014

Grafik som visar partifördelningen i riksdagen efter valet 2014

Så här fördelades platserna i riksdagen efter valet 2014:

 Centerpartiet, 22 mandat

 Folkpartiet, 19 mandat

 Moderaterna, 84 mandat

 Kristdemokraterna, 16 mandat

Socialdemokraterna, 113 mandat

 Miljöpartiet, 25 mandat

 Vänsterpartiet, 21 mandat

 Sverigedemokraterna, 49 mandat

Antal röster avgör fördelningen av riksdagsplatser

Sverige har ett proportionellt valsystem. Det innebär att antalet röster partierna får i valen är det som avgör hur många platser de får i de folkvalda församlingarna. Till riksdagen finns det dock en fyraprocentsspärr. Det innebär att partierna måste samla ihop minst fyra procent av alla röster för att komma in i riksdagen. 

FYRA ÅR

Så lång är en mandatperiod, alltså den tid som partiernas representanter sitter i våra folkvalda församlingar. Före 1994 var det val vart tredje år.

Sedan 1994 är mandatperioderna fyra år. Med andra ord är det val till riksdagen vart fjärde år. Då väljs även representanter till landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige) som är länens högsta beslutande församling, och till kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande församling. Innan dess var det allmänna val vart tredje år.

Socialdemokraterna mindre – Moderaterna
större på 40 år

De riksdagspartier som varit störst och alltså har haft mest inflytande över politiken har varierat under den här perioden. Vid alla val sedan 1973 har Socialdemokraterna samlat ihop flest röster av de partier som valts in i riksdagen. Men partiet har minskat i storlek sedan dess. Under perioden 1973 fram till 2014 var partiet som störst 1982 med 45,6 procents väljarstöd. Som jämförelse samlade Socialdemokraterna ihop 31,0 procent av rösterna vid det senaste valet 2014. 

Centern har minskat kraftigt

Även Centerpartiet har blivit ett betydligt mindre riksdagsparti om man tittar tillbaka till början av 70-talet. 1973 hade partiet 25,1 procent av rösterna. Vid valet 2014 fick Centerpartiet 6,1 procent av rösterna.

Moderaterna var däremot ett betydligt mindre parti på 70-talet än vad det är idag. 1973 fick partiet 14,3 procent av väljarstödet, mot 30,1 procent vid valet 2010. När rösterna hade räknats ihop på valnatten 2010 skiljde det bara 0,6 procentenheter mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Vid valet 2014 tappade Moderaterna och fick 23,3 procent av rösterna i riksdagsvalet.

Riksdagsval - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna. Valresultat, andel röster efter parti och valår, 1973-2014
Visa som tabell Visa som diagram
Visa stödlinjer
Valår[M, Moderaterna][C, Centerpartiet][S, Socialdemokraterna]
197314,325,143,6
197615,624,142,7
197920,318,143,2
198223,615,545,6
198521,312,444,7
198818,311,343,2
199121,98,537,7
199422,47,745,3
199822,95,136,4
200215,36,239,9
200626,27,935
201030,16,630,7
201423,36,131

Största partiet erbjuds bilda regering

Efter ett riksdagsval får det största partiet erbjudande om att bilda regering. I en demokrati är det majoriteten som styr. Men det är mycket svårt för ett parti att få över hälften av mandaten i riksdagen och på så sätt få igenom sin politik helt på egen hand. Därför måste det största partiet ofta antingen samarbeta med andra partier i riksdagen eller bilda regering tillsammans med andra partier.

På 1970-talet samarbetade partierna politiskt i två olika block, det socialistiska blocket bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och det borgerliga blocket bestående av Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Sedan 1991 har Kristdemokraterna tillkommit i det borgerliga blocket. Miljöpartiet inledde på 1990-talet ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som kommit att kallas för det "rödgröna" blocket.

Första regeringen med S + Mp

Efter valen 1976, 1979, 1991, 2006 och 2010 har borgerliga partier bildat regering med först Centerpartiet och sedan Moderaterna som största parti. På 1970-talet bestod regeringarna av Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. Sedan tillkom Kristdemokraterna från valet 1991. I de övriga valen sedan 1973 har Sverige haft en socialdemokratisk regering. Efter valet 2014 sitter Socialdemokraterna för första gången i regeringsställning tillsammans med ett annat parti, Miljöpartiet.

SCB:s valstatistik

I samband med valen till riksdag, landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige) och kommunfullmäktige samlar SCB in valresultat och andra fakta om valet. Från Valmyndighetens register får vi uppgifter om alla som har rösträtt och resultatet av rösträkningen. Från länsstyrelserna får vi uppgifter om valdeltagande.

Bland uppgifterna som vi samlar in väljer vi ut siffror som vi gör statistik av. Den färdiga statistiken visar till exempel

  • hur många personer som får rösta i de olika valen
  • hur stor andel av de röstberättigade som har röstat och inte röstat
  • hur många röster de olika partierna har fått
  • hur personrösterna fördelas på de olika kandidaterna
  • hur mandaten fördelas på de olika partierna


Vi gör även statistik om kandidaterna som partierna har valt ut till sina valsedlar, och de som väljarna sedan valt in i de beslutande församlingarna.

I SCB:s statistikdatabas finns statistik över valresultatet sedan valet 1973.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Valstatistik, SCB

Läs en artikel