Till innehåll på sidan

Få unga och många högutbildade i riksdagen

Är politikerna som sitter i riksdagen som folk är mest? Kanske inte riktigt. Om man jämför med de som får rösta i valet så finns det färre kvinnor, unga, äldre och utrikes födda i riksdagen. Dessutom är riksdagsledamöterna mer högutbildade.

Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att folkvalda församlingar som riksdagen ska företräda folket. Vissa menar att det enda viktiga är vad politikerna tycker och att det räcker med att vi har möjlighet att rösta på partier och kandidater som företräder våra åsikter, eller vår ideologi. Andra menar att människor har olika erfarenheter som kan kopplas till om de exempelvis är en medelålders man eller ung kvinna, och att detta också påverkar vilka beslut som fattas.

Hur speglar riksdagen folket?

Dessutom finns det argument som handlar om att det är mer rättvist om olika grupper som finns i befolkningen även finns bland våra folkvalda politiker. För att undersöka hur väl politikerna representerar, eller speglar folket, brukar man jämföra riksdagsledamöterna med de som har rätt att rösta i valet. När man gör det brukar man prata om begreppet representativitet.

Riksdagen efter kön, 2014

Bild av könsuppdelningen i riksdagen efter valet 2014

 Kvinnor, 43,6 %

 Män, 56,4 %

Jämnaste könsfördelningen 2006

Om man tittar på könsfördelningen i riksdagen så ser man ganska snabbt att det är en lägre andel kvinnor än män. I de två senaste valen har andelen kvinnor dessutom minskat och landade på 43,6 procent 2014. Efter valet 2006 var riksdagen som mest jämställd, då 47,3 procent kvinnor valdes in.

Går man tillbaka i tiden till 1973 så har det hänt mycket när det gäller andelen kvinnor i riksdagen. Då slutade valet med att kvinnor fick 21,1 procent av platserna. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter har sedan dess ökat stadigt, men 1991 skedde ett trendbrott, och andelen sjönk. Därefter har de kvinnliga ledamöterna ökat fram till 2006.

Valsedlarna styr mest

Det som framför allt styr könsfördelningen i riksdagen är hur partierna väljer att utforma sina valsedlar, det vill säga om det är kvinnor eller män som placeras på platserna högst upp så att de sedan väljs in i riksdagen. Inför valet 1994 införde Socialdemokraterna ”varannan damernas” på sina valsedlar, det vill säga att valsedlarna bestod av varannan man och varannan kvinna.

Riksdagsledamöter efter kön och valår, 1973–2014
Visa stödlinjer
Valår[VR00, Totalt för riket]
[1, Män][2, Kvinnor]
197327674
197627475
197925792
198225495
1985241108
1988218131
1991234115
1994208141
1998200149
2002191158
2006184165
2010192157
2014197152

Få riksdagskvinnor i Sverigedemokraterna och Folkpartiet

Folkpartiet blev liberalerna

Folkpartiet bytte namn till Liberalerna under 2016. När vi berättar om valresultat som skedde före namnbytet, så har vi valt att använda partiets tidigare namn.

Andelen kvinnliga ledamöter varierar också mycket om man jämför de olika partierna i riksdagen. Om man tittar på de som valdes in 2014 så hade Vänsterpartiet högst andel med 57,1 procent. Även Moderaterna har en majoritet kvinnor i riksdagen, 52,4 procent. Lägst andel kvinnliga ledamöter hade Sverigedemokraterna med 22,4 procent. Även Folkpartiet har få kvinnor, 26,3 procent. 

Riksdagsledamöter efter parti och kön 2014
PartiMänKvinnor
Moderaterna 47,6 % 52,4 %
Centerpartiet 59,1 % 40,9 %
Folkpartiet 73,7 % 26,3 %
Kristdemokraterna 62,5 % 37,5 %
Miljöpartiet 52,0 % 48,0 %
Socialdemokraterna 53,1 % 46,9 %
Vänsterpartiet 42,9 % 57,1 %
Sverigedemokraterna 77,6 % 22,4 %

Rekordmånga unga – få äldre

För att kunna bli invald i riksdagen gäller samma åldersregler som för att få rösta, det vill säga att man måste fylla 18 år senast på valdagen.

Hur representativ är riksdagen då om man tittar på de yngsta ledamöterna? När det gäller ledamöter under 30 år så blev de faktiskt rekordmånga efter 2014 års val, 10,6 procent. Men det är ändå en bit kvar för att överensstämma fullt ut med väljarkåren. Andelen under 30 år som fick rösta i 2014 års val var nämligen 19,0 procent.

Lägre andel över 65 år

Även andelen personer över 65 år är lägre i riksdagen än bland de som får rösta. Efter senaste valet ökade den till 2,6 procent. Detta samtidigt som drygt var fjärde röstberättigad i Sverige är över 65 år.

Högst andel över 65 år hade Sverigedemokraterna med 6,1 procent, men partiet hade också högst andel unga ledamöter med 20,4 procent. Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick inte in en enda riksdagsledamot som uppnått pensionsåldern 65 år. Den yngsta ledamoten som valdes in i riksdagen fyllde 21 år 2014 och den äldsta 81 år.

Valda till riksdagen efter ålder jämfört med röstberättigade 2014*
Ålder Röstberättigade  Valda till riksdagen
18-29 år  19,0 %  10,6 %
30-49 år  31,4 %  49,0 %
50-64 år  23,4 %  37,8 %
65+ år  26,3 %  2,6 %

* Tabellen redovisar endast svenska medborgare folkbokförda i Sverige. 

Andelen utrikes födda ökar

Det är även ganska få utrikes födda i riksdagen. I valet 2014 var 8,3 procent av de som valdes in födda i ett annat land än Sverige. Flest utrikes födda hade Vänsterpartiet med 23,8 procent, medan Centerpartiet helt saknade ledamöter födda utomlands. Totalt bland de röstberättigade var 12,0 procent utrikes födda.

Riksdagen efter inrikes/utrikes födda, 2014

Grafik som visar fördelningen inrikes- och utrikes födda i riksdagen efter valet 2015

 Utrikes födda, 8,3 %

 Inrikes födda 91,7 %

Tittar man tillbaka i tiden har dock andelen utrikes födda i riksdagen ökat. Bland de som valdes in i riksdagsvalen på 90-talet var endast 2 procent födda i ett annat land än Sverige. Det är bara svenska medborgare som får rösta i riksdagsvalet och som kan väljas in i riksdagen. 

Valda kandidater i riksdagsval efter bakgrund 1991–2014
Visa stödlinjer
Valår[1+2, Totalt]
[23, Utrikes födda][24, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar][25, inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder][26, inrikes födda med två inrikes födda föräldrar]
199120,32,695,1
199420,35,792
199820,6691,4
20025,40,96,687,1
20064,91,1688
201081,46,684
20148,33,27,281,4
Valda till riksdagen efter bakgrund jämfört med röstberättigade 2014
Födelseland  Röstberättigade  Valda till riksdagen
Utrikes födda  12,0 %  8,3 %
Inrikes födda  88,0 %  91,7 %

Många politiker har läst på universitet

Man kan också titta på vad riksdagsledamöterna har för utbildning och jämföra med hur det ser ut bland de som får rösta. Då ser man att politikerna har en klart högre utbildning än genomsnittet. Exempelvis har 46,8 procent av politikerna eftergymnasial utbildning i tre år eller mer. När det gäller de som får rösta har bara 19,6 procent så hög utbildning. Miljöpartiet har flest högutbildade riksdagsledamöter. Bland dem har 72,0 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer.

Riksdagen efter utbildningsnivå, 2014



 Förgymnasial utbildning, 4,6%

 Gymnasial utbildning, 23,6 %

 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, 25 %

 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, 46,8 %

Det är under fem procent av riksdagsledamöterna som har lägre utbildning än gymnasienivå, medan motsvarande andel bland de som får rösta är 21,0 procent. Totalt har andelen som har lägre utbildning än gymnasiet minskat kraftigt i riksdagen om man tittar tillbaka några årtionden. Bland riksdagsledamöterna som valdes in 1991 hade 15,5 procent så kallad förgymnasial utbildning.

Valda kandidater i riksdagsval efter utbildningsnivå 1991–2014
Visa stödlinjer
Valår[1+2, Totalt]
[21, Ingen gymnasial utbildning][3+4, Gymnasial utbildning][5, Eftergymnasial utbildning (mindre än 3 år)][6, Eftergymnasial utbildning (3 år eller mer)]
199115,523,914,746
19941228,115,244,7
19989,526,417,546,7
2002829,518,643,8
20065,527,425,441,8
2010424,425,845,8
20144,623,62546,8
Valda till riksdagen efter utbildningsnivå jämfört med röstberättigade 2014
Utbildning Röstberättigade Valda riksdagen
Förgymnasial utbildning 21,0 %

4,6 %

Gymnasial utbildning 45,7 %

23,6 %

Eftergymnasial utbildning,
mindre än 3 år
13,6 %

25,0 %

Eftergymnasial utbildning,
3 år eller mer
19,6 %

46,8 %

SCB:s valstatistik

I samband med valen till riksdag, landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige) och kommunfullmäktige samlar SCB in valresultat och andra fakta om valet. Från Valmyndighetens register får vi uppgifter om alla som har rösträtt och resultatet av rösträkningen. Från länsstyrelserna får vi uppgifter om valdeltagande.

Bland uppgifterna som vi samlar in väljer vi ut siffror som vi gör statistik av. Den färdiga statistiken visar till exempel

  • hur många personer som får rösta i de olika valen
  • hur stor andel av de röstberättigade som har röstat och inte röstat
  • hur många röster de olika partierna har fått
  • hur personrösterna fördelas på de olika kandidaterna
  • hur mandaten fördelas på de olika partierna.

Vi gör även statistik om kandidaterna som partierna har valt ut till sina valsedlar, och de som väljarna sedan valt in i de beslutande församlingarna. 

I SCB:s statistikdatabas finns statistik över valresultatet sedan valet 1973.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Valstatistik, SCB

Läs en artikel