Handbok för diagram och tabeller

Att kommunicera statistik innebär ofta att man försöker förmedla stora mängder data. För att underlätta för användaren är det viktigt att vi strukturerar statistiken på ett bra sätt. Diagram och tabeller är två sätt att göra det. De fyller olika funktion.

Diagram kan

• snabbt förmedla komplex information
• göra det lättare att jämföra värden och underlätta analys.
• göra det lättare att komma ihåg statistiken.

Tabeller kan

• visa detaljerna
• visa exakta värden.

Det är viktigt att du vet vad du vill visa med din tabell eller ditt diagram, och vem du vill visa det för. När du vet det är det enklare att se till att kommunikationen blir tydlig. Det är också enklare att skriva text till.

För att kunna kommunicera din statistik på ett effektivt sätt är det viktigt att du tydliggör vem du riktar dig till. Är det politiker eller andra beslutsfattare, forskare, analytiker, eller kanske allmänheten? Ofta kan det finnas flera målgrupper med olika kunskaper i att använda statistik. De har förmodligen även olika behov av detaljer. Bestäm vilken som är den primära målgruppen. Det hjälper dig när du ska utforma diagram och tabeller. Fundera också på om det är den primära målgruppens behov som ska styra, eller den målgrupp som har lägst kunskaper om statistik. Kanske behövs olika format för olika målgrupper? 

För att öka chansen att du når fram med statistiken i en tabell eller ett diagram är det viktigt att du tydliggör vad du vill visa. Fundera på följande:

• Finns det en tydlig frågeställning hos din målgrupp som du vill försöka besvara?
• Vad vill du visa, och varför? Är det en trend, en förändring, eller en jämförelse? Eller kanske bara en beskrivning av nuläget? Välj en diagramtyp eller tabell som är lämplig för ditt syfte.
• Om diagrammet eller tabellen visas i en löpande text förstärker det vad som sägs i texten? När text och diagram samspelar ökar du chansen att nå ut till användaren.

Ett diagram som är väldigt komplext kan vara svårt att ta till sig. Om du dessutom inte vet vad du vill säga finns det risk att det bara gör användaren förvirrad. Om ett diagram har flera budskap kan det vara bra att dela upp det i flera. Alltså att ha ett diagram för varje sak du vill förmedla. Det gör det lättare för användaren, men även lättare för dig att beskriva diagrammet i den tillhörande texten.

Vad vill du visa med diagrammet?

När text och diagram samspelar kommunicerar du effektivare

Var och hur ett diagram presenteras påverkar hur du bör utforma det. I en rapport finns det till exempel ofta mer utrymme att gå in på detaljnivå än i ett nyhetsbrev. Där det är viktigare att kommunicera snabbt. Fundera på följande:

• Ska diagrammet visas i en nyhet, rapport, eller kanske helt fristående?
• Är diagrammet interaktivt eller en statisk bild?
• Kommer tabelldata visas i anslutning till diagrammet?

En stor del av trafiken på SCB:s webbplats kommer från besökare som använder mobil. Att anpassa tabeller och diagram så att de presenteras på ett acceptabelt sätt på små skärmar innebär ofta att man måste kompromissa med innehållets utformning. Om du utgår från hur diagrammet ser ut på en liten skärm så kan du få bättre kontroll på vilka kompromisser som är nödvändiga.

Ta för vana att kolla hur redan publicerade diagram ser ut på en mobil. Jämför dem med hur de se ser ut på en dator. Har texten en lämplig storlek? Kan man utläsa de centrala detaljerna i diagrammet?

Diagram visas på olika sätt på små skärmar beroende på om diagrammet är en bild eller ett interaktivt diagram.

Bilddiagram

I ett bilddiagram är alla detaljer exakt likadana oavsett skärmstorlek. Det gör att man kan ha exakt kontroll på vad som visas. Problemet är att när bilden förminskas för att få plats på en mobilskärm blir ofta detaljerna i diagrammet alldeles för små. Det innebär att användaren kan behöva zooma in i bilden för att kunna ta del av innehållet. Det ger inte en användarvänlig upplevelse. Du bör därför se till att alla detaljer i diagrammet är förståeliga utan att användaren behöver zooma.

Interaktiva diagram

I interaktiva diagram har användaren möjlighet att interagera med innehållet, till exempel genom att se värdena på enskilda datapunkter när man sveper över dem med en muspekare eller finger. Dessa diagram är ofta responsiva, vilket innebär att innehållets struktur anpassas automatiskt för att passa olika skärmstorlekar. Det gör att det inte är uppenbart hur diagrammet kommer att se ut på andra skärmstorlekar än den man använder för att skapa diagrammet. Detaljer som proportioner eller axlarnas utformning kan ändras när diagrammet anpassas för en mindre skärm. Det är viktigt att vara medveten om detta när man utformar sitt diagram.

För att ge en god presentation av diagrammet på en mobilskärm behöver man ofta göra vissa kompromisser. Det kan innebära att man för att skapa en god användarupplevelse behöver frångå vissa av principerna i denna handbok när diagrammet förminskas. I de flesta fall hanteras dessa kompromisser av det interaktiva diagrammets kod, och ska därför inte behöva påverka hur du utformar ditt diagram.

Målgrupp, vad du vill förmedla och typ av data styr vilken diagramtyp som är lämplig att använda. Har målgruppen stor vana av statistisk analys kan du använda mer komplexa diagram. Riktar du dig däremot till allmänheten är det bättre att hålla det enkelt.

• De flesta människor känner igen linje- och stapeldiagram. Använd gärna dessa i första hand.
• Ibland kan det vara bättre att lyfta fram ett enskilt nyckeltal i stället för ett diagram.

Schemat nedan ger vägledning i vilken typ av frågeställning som diagrammet ska svara mot.

Du kan läsa mer om de olika diagramtyperna i följande kapitel: 

• Jämförelser mellan grupper
• Fördelning
• Relationer mellan värden
• Proportioner
• Förändring över tid
• Nyckeltal
• Tabeller

Ett diagrams styrka är att det kan förmedla stora mängder data på ett snabbt och tydligt sätt. Men ett diagram måste alltid även beskrivas i text. En anledning till det är att det gör statistiken tillgänglig för personer som inte kan ta till sig visuell information. För offentliga verksamheter är tillgänglighet ett krav. Om du har tydliggjort vad du vill förmedla kommer det att vara enklare att formulera en tydlig text vilket gör informationen lättare att ta till sig för alla. Läs mer om hur beskrivningen av diagrammet kan utformas i avsnittet ”Beskrivning av diagrammet”.

Innan du tar fram diagrammet behöver du fundera över vem det riktar sig till och vad det ska förmedla. För att hjälpa användaren att tolka och förstå diagrammet så snabbt som möjligt är det viktigt att tänka igenom detaljerna. Tänk på att diagram och tabeller bör kunna stå för sig själva, eftersom det kan hända att de visas i ett annat sammanhang än det du ursprungligen presenterade dem i. Om du följer rekommendationerna i handboken lägger du en god grund för diagram som kommunicerar effektivt.

SCB rekommenderar att du använder två rubriknivåer:

• en huvudrubrik som beskriver vad diagrammet/tabellen visar
• en underrubrik som visar all information som är nödvändig för att förstå exakt vilka variabler eller värdemängder som visas i diagrammet/tabellen.

En rubrik till tabeller och diagram ska kunna stå för sig själv, alltså utan löptext. Dels för att läsaren ska kunna orientera sig i en text genom att skumma igenom rubrikerna, dels för att diagrammen kan komma att visas i en annan kontext än där de ursprungligen publicerades.

Den informativa huvudrubriken

I analytiska texter, som statistiknyheter och rapporter, kan det passa att i huvudrubriken lyfta något som du särskilt vill belysa med ditt diagram. En sådan rubrik kallas informativ rubrik. Den används för att enkelt och tydligt kommunicera vad diagrammet visar. Det hjälper användaren att snabbt ta till sig information, precis som rubriker gör i en analyserande text.

Den informativa rubriken

• kan beskriva en trend eller förändring
• kan visa det viktigaste resultatet
• bör vara kort (få plats på en rad)
• bör innehålla få siffror, om några
• ska ha ett begripligt språk med vardaglig ton
• bör utgå från målgruppens informationsbehov.

Det kan vara bra att lägga lite tid på att fundera på hur din rubrik kan formuleras. Rubriken behöver ofta inte vara heltäckande. Däremot kan det bidra till en bättre kommunikation om den är formulerad för att väcka nyfikenhet.

Var noga med att rubriken inte formuleras på ett sätt så att SCB:s objektivitet kan ifrågasättas. Rubriken ska bara beskriva korrekta orsakssamband, ha ett korrekt språk, och inte innehålla några syftningsfel. Stäm gärna av rubriken med en kollega innan publicering för att säkerställa att den är korrekt och att den inte kan misstolkas.

En informativ rubrik ska alltid följas av en underrubrik som visar all information som är nödvändig för att förstå exakt vilka variabler eller värdemängder som visas i diagrammet/tabellen. Denna rubrik kallas faktarubrik. Hur du utformar faktarubriker beskrivs längre fram i detta kapitel . 

Neutrala huvudrubriker

I vissa sammanhang är det inte lämpligt att låta rubriken förmedla resultat eller insikter. Ge då rubriken en mer neutral utformning. Det är dock fortfarande viktigt att du utformar den för att tydligt kommunicera vad som visas.

Rubriker i tabeller

Det som gäller för utformning av diagramrubriker gäller i stort även för tabellrubriker. Det är dock vanligt att tabeller fungerar som ett referensmaterial, utan att några specifika resultat eller insikter ska lyftas fram. I dessa fall kan det vara lämpligt att ge huvudrubriken en mer neutral utformning.  

Exempel

Exempel på rubriksättning. Övriga detaljer i exemplen kan avvika från vägledningen i denna handbok. 

Två varianter av rubriker som kommunicerar tydligt. Den ena förmedlar en trend, den andra är mer neutral.

Att låta faktarubriken stå för sig själv är i fallet nedan olämpligt. Texten är lång och komplex, och kommunicerar därför inte särskilt väl. Undvik!

Fler exempel på informativa rubriker

Faktarubriken

Alla tabeller och diagram ska ha en faktarubrik. Till skillnad från den informativa rubriken innehåller faktarubriken inga insikter eller resultat. Rubriken beskriver i stället viktig information om variabler som visas i diagrammet eller tabellen. I de allra flesta fall används underrubriken som faktarubrik.

Det finns tillfällen när faktarubriken används som huvudrubrik. Exempel på det är

• tabellsamlingar
• tabeller och diagram som uppdateras automatiskt när nya data tillgängliggörs.

Tänk på att även faktarubriken ska hjälpa användaren. Håll den kort. Går det inte? Lägg då gärna mindre viktig text i fotnoter under tabellen eller diagrammet.

Faktarubriken ska beskriva följande av det som visas i diagrammet:

• variabler och värdemängder (till exempel variabeln ”tidpunkt” med värdena ”2020–2024”, variabeln ”barnets ålder” med värdemängdsgrupperna ”0–11” och ”12–18” år)
• objekt eller population
• redovisningsgrupper
• referenstid(er)
• mått och måttenheter (som måtten antal, medelvärde, median, andel, andel av BNP, per capita, fast eller löpande pris, trend, säsongsrensning och index samt som måttenheterna 1 000-tals kronor, miljarder kronor, procent).

Undvik att använda förkortningar när dessa inte är självklara. Och försök att undvika formuleringar med ’efter’ eller ’per’, de gör texten onödigt byråkratisk.

I stället för att skriva

Utbildning efter kön och ålder

Skriv hellre

Kvinnor och mäns utbildningsnivå i olika åldersgrupper

Exempel 

Exempel på rubriksättning. Övriga detaljer i exemplen kan avvika från vägledningen i denna handbok. 

Information under diagrammet

Information under diagrammet visas i denna ordning:

1.    Beskrivning av diagrammet

Ska alltid finnas. Instruktion för hur beskrivningen formuleras finns i nästa kapitel.

2.   Kommentar

Använd om relevant.

3.   Fotnoter

Fotnoter ska användas med försiktighet. De ska vara tydligt formulerade och bara innehålla viktig information som inte går att visa på annat sätt.

4.   Källhänvisning

Ska alltid anges under alla diagram. Är det SCB:s statistik ska alltid SCB anges. Om möjligt även undersökningens namn. I så fall anges SCB inom parentes efter undersökningen.

Format

Källa: SCB

Källa: Nationalräkenskaper (SCB)

Källa: Exportchefsindex (SCB och Business Sweden)

När det gäller statistik på SCB:s webbplats som en annan statistikansvarig myndighet är ansvarig för kan andra regler gälla. 

5.   Logotyp för Sveriges officiella statistik

Logotypen ska användas om statistiken tillhör Sveriges officiella statistik. Logotypen ska placeras längst ner under diagrammet under annan kringinformation.

Diagramförklaring

En diagramförklaring används för att tydliggöra vad de olika kategorierna i ett diagram representerar. På SCB placeras den vanligen vänsterställd under diagrammet, men andra placeringar kan förekomma.

Att använda en diagramförklaring är inte helt oproblematiskt. Det tvingar användaren att hoppa fram och tillbaka med blicken mellan ritytan och förklaringen för att förstå diagrammet, vilket saktar ner förståelsen. Ibland kan du dock visa diagrammet utan förklaring:

• Linjediagram med endast en linje behöver ingen förklaring.
• I linjediagram med två eller tre linjer kan det ibland fungera bra att i stället för en diagramförklaring skriva ut kategorinamnen direkt vid linjerna. Är det fler linjer bör en diagramförklaring användas.
• I enkla stapeldiagram kan staplarnas etiketter skrivas ut vid varje stapel. Använd en färg i stället för flera och uteslut diagramförklaringen för ett renare intryck. Gör diagrammet liggande om etiketterna inte får plats under staplarna.

Undvik att använda många färger där det inte behövs.

Ett enfärgat diagram ger här ett renare intryck, och är lättare att tolka.  

Texten runt ett diagram är viktig för att säkra en god förståelse av diagrammet. Ofta är diagrammet omgärdat av en löpande text som redogör för innehållet i det. Men diagrammet som komponent måste även kunna stå för sig självt.

Det centrala du vill förmedla i ett diagram ska alltid vara beskrivet i text. Det är ett tillgänglighetskrav som förutom att vara nödvändigt för icke-seende personer även bidrar till att skapa överskådlighet och tydlighet för alla användare.

Så beskriver du diagrammet

Placera beskrivningen av diagrammet så att den är synlig för alla, under diagrammet. Publiceras diagrammet som en statisk bild ligger texten som en bildtext under diagrammet. I interaktiva diagram finns ett särskilt fält för beskrivning av diagrammet.

Formulera texten så här:

1. I den första meningen ger du en övergripande beskrivning av vad diagrammet visar.
2. Därefter beskriver du kort det som är centralt i diagrammet, till exempel utveckling, förhållande, proportioner eller fördelning. Tänk igenom vad det är du vill beskriva. Ett diagram kan ofta tolkas på olika sätt.

Formulera beskrivningen så att den kompletterar rubrikerna, utan att upprepa samma sak. Tillsammans utgör de en helhet.

Håll det kort. Runt två till tre meningar och helst inte mer än 400 tecken inklusive blanksteg.

Om information om osäkerhetstal eller annan teknisk information behövs för att förstå diagrammet kan du ta med det i beskrivningen. I annat fall kan det bli tydligare om du lägger in den som en kommentar till diagrammet, under beskrivningen.

Alt-texter

Lägg inte in beskrivningen av ett bilddiagram som en alt-text. En alt-text är en text som ligger inlagd i sidans kod (till exempel på en webbsida eller pdf). Den är inte synlig på sidan utan används primärt för dem som använder skärmläsare för att beskriva bilders innehåll.

Det är däremot bra att lägga in diagramtypen som en alt-text. Till exempel ”ytdiagram”, eller ”grupperat stapeldiagram”.

Exempel:

Invandringar och utvandringar 1970–2024 samt framskrivning 2025–2070

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

År	Invandringar - historik	Invandringar - framskrivning	Utvandringar - historik	Utvandringar - framskrivning
1970	77 731		28 821
1971	42 903		39 939
1972	30 101		42 626
1973	29 662		41 596
1974	37 753		29 435
1975	44 443		28 163
1976	45 725		25 911
1977	44 259		21 610
1978	36 374		22 726
1979	37 183		23 726
1980	39 566		30 061
1981	32 343		29 548
1982	30 465		28 622
1983	27 575		25 666
1984	31 591		23 024
1985	33 194		22 191
1986	39 576		24 987
1987	42 767		21 860
1988	51 300		21 808
1989	65 981		21 788
1990	60 178		25 374
1991	49 806		24 846
1992	45 419		25 852
1993	61 935		30 093
1994	83 653		32 951
1995	45 951		34 469
1996	39 955		34 266
1997	44 872		39 073
1998	49 391		38 518
1999	49 839		35 705
2000	58 659		34 091
2001	60 795		32 141
2002	64 087		33 009
2003	63 795		35 023
2004	62 028		36 586
2005	65 231		38 118
2006	95 756		44 908
2007	99 487		45 418
2008	101 177		45 294
2009	102 280		39 240
2010	98 801		48 853
2011	96 467		51 179
2012	103 059		51 747
2013	115 845		50 715
2014	126 966		51 237
2015	134 242		55 830
2016	163 013		45 878
2017	144 489		45 620
2018	132 602		46 981
2019	115 805		47 718
2020	82 518		48 937
2021	90 631		48 284
2022	102 436		50 592
2023	94 514		73 434
2024	116 197	116 197	86 449	86 449
2025		95 942		73 056
2026		85 514		105 650
2027		81 264		63 655
2028		81 714		59 459
2029		88 201		59 421
2030		88 825		59 492
2031		89 516		59 729
2032		90 239		59 976
2033		91 032		60 271
2034		91 800		60 588
2035		92 689		60 934
2036		93 629		61 287
2037		94 605		61 681
2038		95 691		62 091
2039		96 817		62 472
2040		97 989		62 881
2041		98 066		63 178
2042		98 092		63 429
2043		98 118		63 600
2044		98 131		63 792
2045		98 125		63 944
2046		98 119		64 068
2047		98 040		64 204
2048		98 019		64 330
2049		97 934		64 415
2050		97 875		64 540
2051		97 784		64 630
2052		97 727		64 753
2053		97 640		64 856
2054		97 588		64 992
2055		97 557		65 084
2056		97 512		65 204
2057		97 470		65 303
2058		97 467		65 402
2059		97 445		65 519
2060		97 448		65 648
2061		97 456		65 750
2062		97 443		65 876
2063		97 471		65 997
2064		97 513		66 161
2065		97 547		66 276
2066		97 558		66 422
2067		97 607		66 564
2068		97 680		66 724
2069		97 721		66 873
2070		97 763		67 025

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Beskrivning av diagrammet

Diagrammet visar antal invandrade och utvandrade personer i Sverige över tid. Det visar också framskrivning fram till 2070. Under större delen av den historiska perioden ligger invandring högre än utvandring. Så ser det även ut i framskrivningen. 

Källa

Befolkningsframskrivningar (SCB)

Fler exempel

Exempel på beskrivning av diagram. Övriga detaljer i exemplen kan avvika från vägledningen i denna handbok. 

Beskrivning
Diagrammet visar andel personer över 16 år som inte har någon nära vän. Det är indelat i åldersintervaller om 10 år och visar separata staplar för kvinnor och män. I alla åldersgrupper är det vanligare att kvinnor har en nära vän än män.

Hög internetanvändning vanligare bland flickor än bland pojkar
Barn i åldern 12–18 år som använder internet på fritiden minst tre timmar per vardag, 2023. Andelar i procent


Beskrivning
Diagram som visar hur stor andel som tillbringar mer än tre timmar av sin fritid på att använda internet per vardag. Det visar fördelningen av flickor och pojkar i åldersgrupperna 12 till 15 år samt 16 till 18 år. I samtliga grupper använder majoriteten av ungdomarna internet under minst tre timmar. Andelen är högre i den äldre åldersgruppen. Flickornas andel är högre än pojkarnas i båda åldersgrupperna.  

Beskrivning
Diagrammet visar fördelning av kvinnors och mäns löner i löneintervall om 5000 kronor. Det visar att det finns betydligt fler män än kvinnor med löner över 50 000 kronor, medan en större andel kvinnor än män tjänar under 25 000 kronor.

Axelrubriker

Diagramaxlar ska som regel ha rubriker. Det underlättar en snabb förståelse av diagrammet och ökar tillgängligheten. Notera att det inte räcker med att redogöra för vad axlarna representerar i faktarubriken.

• Y-axelns rubrik ska alltid visas horisontellt. Placera rubriken ovanför y-axeln, direkt under diagrammets rubriker.
• X-axelns rubrik placeras under axeln längst till höger.

Diagramaxlarnas skalor

Skalan ska vara enkel att uppfatta och använda en enhet som är relevant i sammanhanget. Använd samma enhet i diagrammet som i den beskrivande texten.

Om du publicerar flera diagram som ska kunna jämföras är det bra att använda samma skala. Diagram med olika skalor kan vilseleda ögat så att slutsatser inte blir rättvisande.

Tänk på att förkortningar av axlarnas värden, till exempel t för tusental, behöver förtydligas. Det gäller även förkortningar för kvartal (Kv/K), månad (M) och vecka (V) i tidsserier. Du kan göra det genom att ha en tydlig faktarubrik och axelrubriker.

Tidsserier

Tidsangivelser i formatet ”2025M08” kan vara svåra att läsa av, särskilt om värdena står tätt ihop. Om det är möjligt kan det vara bättre att skriva ”aug 2025”. Ett annat alternativ för att göra det mer lättläst är att lägga in ett mellanrum efter årtalet: ”2025 M08”.

Axelrubriken bör spegla tidsformatet:

Om formatet är ”2025M08” så bör axelrubriken vara: År, månad

Om formatet är ”aug 2025” så bör axelrubriken vara: Månad, år

Dubbla Y-axlar

Generellt bör du undvika att använda två y-axlar med olika skalor, en vänsterställd (primäraxel) och en högerställd (sekundäraxel). Relationen mellan axlarnas skalor är oftast godtycklig vilket gör att det är lätt att vilseleda läsaren när det gäller relationen mellan de olika dataserierna. Använd två axlar endast om du bedömer att din målgrupp har god förmåga att läsa av denna typ av diagram.

Använder du dubbla y-axlar i kombinerade stapel- och linjediagram bör du begränsa dig till en (1) serie med staplar. Grupperade eller staplade staplar kan bli otydliga och svåra att förstå. Detsamma gäller linjer i dessa diagram. Håll dig till en (1) linje.

Alternativ till dubbla y-axlar

1. Dela upp diagrammet i två diagram och lägg dem bredvid eller under varandra. Diagrammen bör ha samma skalor på x-axeln för att kunna jämföras.
2. Om du transformerar samtliga variabler till index kan du jämföra dem med endast en y-axel.
3. Använd ett diagram med endast den primära variabeln och lägg in beskrivande etiketter eller markeringar i diagramytan med information om den utelämnade variabeln.

Exempel

Skalstreck

Skalstrecken ska sättas utanför ritytan. I ett tidsseriediagram med månadsdata är skalstreckens storleksförhållanden enligt följande:

• månad – en enhet långt
• år – tre enheter långt
• värden på y-axeln – två enheter långt.

Principen är densamma för kvartalsdata. För att skilja början av ett år åt från de övriga observationerna ska skalstrecket göras tre gånger så långt.

Skalstreck på x-axeln

Varje skalstreck definieras av en bestämd tidpunkt, eller ett värde. De kan också fungera som avgränsare mellan värden. Hur du använder dem beror på sammanhanget.

Skalstreckens etiketter

För långa tidsserier är det inte alltid möjligt att skriva ut alla värden. Sätt intervallet för utskrivna etiketter så pass glest att det finns utrymme mellan etiketterna att särskilja dem.

Stapeldiagram med många staplar är det ofta bäst att visa liggande för att få plats med staplarnas etiketter.

 Att ställa etiketter vertikalt eller diagonalt försvårar läsbarheten och strider mot kraven på tillgänglighet. Undvik! 

Undvik diagonal eller vertikal text 

En glesare x-axel gör diagrammet tydligare 

Värden längs x- och y-axeln bör bestå av högst fem siffror. Värdet 100 000 kan till exempel visas som 100 vid skalstrecket och ha axelrubriken Tusental. Alternativt kan detta skrivas ut i faktarubriken.

• Värden för y- och x-axeln skrivs i tal-format och med tusentalsavgränsare.
• Etiketterna ska ha samma typsnitt och storlek som axelrubrikerna.
• Diagram som visar andelar bör gå från 0 till 100 procent, men undantag är tillåtna.

Utskrivna värden vid staplar

Om du använder en y-axel behöver du ofta inte skriva ut statistikvärdena för varje stapel. Om du skriver ut värdena kan du ibland kan ta bort y-axeln och stödlinjerna. Det kan ge ett renare intryck som kan vara lämpligt när det är viktigt att förmedla något snabbt, till exempel i sociala medier. Låt situationen avgöra.

Nollvärde på y-axeln

I stapeldiagram ska som regel hela y-axelns värdemängd visas. Det innebär att i diagram med lägsta möjliga värde noll, bör alltid noll vara med.

I ett linjediagram är det däremot inte nödvändigt att visa hela värdemängden på y-axeln.

Bruten y-axel

När samtliga värden på y-axeln är väldigt stora kan det vara svårt att urskilja utvecklingen över tid i ett tidsseriediagram. För att uppmärksamma läsaren på att axeln inte innehåller hela värdemängden från noll och uppåt, visas detta med två snedställda streck strax ovanför nollvärdet (bruten y-axel). Strecken bör vara placerade mellan noll och första skalstrecket.

En fördel med bruten axel är att vi kan visa små förändringar som annars inte skulle bli synliga. Använd dock bruten y-axel med försiktighet, låt syftet med diagrammet styra. Felaktigt använda brutna axlar kan göra att innehållet upplevs mer dramatiskt än vad det i verkligheten är. Uppmärksamma alltid användaren på att diagrammet har en bruten axel och vad som är syftet.

Bruten y-axel ska aldrig användas i ett stapeldiagram.

Stödlinjer

Stödlinjer gör diagrammen mer lättlästa

Stödlinjer hjälper ögat och kan göra diagram mer lättlästa. De är bra när det är viktigt att kunna läsa av värdena i diagrammet. Om det däremot är viktigast att kommunicera snabbt kan det ibland vara lämpligt att inte visa stödlinjer. Till exempel i sociala medier.

Stödlinjerna ska vara ljusgrå och diskreta. De ska inte dra uppmärksamheten från det material som illustreras. Stödlinjer bör användas med måtta eftersom för många och för täta stödlinjer försvårar läsningen av diagrammet.

Regelbundna vertikala stödlinjer

Om syftet med diagrammet är att jämföra värden vid olika mättillfällen, till skillnad från att visa på den generella trenden över tid, är vertikala stödlinjer ett bra hjälpmedel. 

Sysselsättningen ökar på sommaren

Antal sysselsatta i Sverige per kvartal i åldrarna 15-74 år, tusental

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Kvinnor	Män
2020K1	2 359	2 649
2020K2	2 345	2 643
2020K3	2 390	2 662
2020K4	2 352	2 644
2021K1	2 300	2 606
2021K2	2 389	2 671
2021K3	2 421	2 715
2021K4	2 383	2 693
2022K1	2 377	2 695
2022K2	2 474	2 757
2022K3	2 494	2 801
2022K4	2 444	2 754
2023K1	2 464	2 728
2023K2	2 528	2 784
2023K3	2 527	2 824
2023K4	2 472	2 753
2024K1	2 461	2 706
2024K2	2 527	2 765
2024K3	2 533	2 778
2024K4	2 468	2 727
2025K1	2 462	2 712
2025K2	2 528	2 778
2025K3	2 533	2 791

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Beskrivning av diagrammet

Diagrammet visar antalet sysselsatta kvinnor och män per kvartal mellan 2020 och 2025. Det går att se ett tydligt mönster att antal sysselsatta är som högst det tredje kvartalet varje år. Antalet sysselsatta män är större än antalet sysselsatta kvinnor över hela tidsperioden. Skillnaden mellan könen är ungefär lika stor över tid. 

Kommentarer

Ej säsongsrensade data. Observera att värdeaxeln är bruten. 

Källa

Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Man ska känna igen ett diagram från SCB. Ett sätt att åstadkomma det är att använda specifika färger i våra diagram. Vi har också tydliga regler för hur och när dessa färger ska användas.

SCB:s färgpaletter

För att skapa effektiva och tydliga visualiseringar använder vi olika färgpaletter för olika ändamål. Dessa finns beskrivna nedan.

Om en artikel eller publikation innehåller flera diagram är det viktigt att använda färg konsekvent. Om samma indelning förekommer i flera diagram bör indelningarna ha samma färg i alla diagram.

Exempel på användning av olika paletter visas längre ner i kapitlet.

Palett för kategorier

SCB:s färgpalett för kategoriska data består av sex färger. Det här är grundpaletten för våra diagram.

Färgerna ska användas i den ordning de presenteras här. Om man till exempel har fyra färger i ett diagram ska dessa vara mörkblå, blå, ljusblå och röd.

• Mörkblå: #1E00BE
• Blå: #477EFF
• Ljusblå: #A6CBFF
• Mörkröd: #942500
• Röd: #DB490F
• Ljusröd: #F3A88A

Palett för kvinnor och män

Diagram med data för kvinnor och män ska som utgångspunkt alltid ha samma färger. Kvinnor blå och män grön. Färgpaletten för kvinnor och män tillåter tre serier i samma diagram.

• Mörkblå: #1E00BE
• Mörkgul: #B28C00
• Mörkgrå: #808080
• Blå: #477EFF
• Gul: #E6C10A
• Grå: #B3B3B3

Palett primär-referens

Primär-referenspaletten används för att belysa en indelning eller kategori i förhållande till en grupp andra. Den markerade indelningen är mörkblå och resten grå. Den ljusare blå kan användas för ett sekundärt utpekat värde, till exempel genomsnitt eller total.

• Mörkblå: #1E00BE
• Blå: #477EFF
• Grå: #B3B3B3

Palett nuvarande-föregående period

Paletten används i diagram som jämför två olika perioder. Den blå färgen används för den primära eller senaste perioden. Den grå är jämförelseperioden.

• Mörkblå: #1E00BE
• Grå: #B3B3B3

Palett positiv-negativ

Kan användas för att visualisera positiva och negativa värden. Blå är positivt, rött är negativt och grå är neutralt. Observera att alla diagramtyper som visar positiva och negativa värden inte nödvändigtvis behöver använda flera färger. Använd denna palett när du behöver vara extra tydlig. 

• Mörkblå: #1E00BE
• Röd: #DB490F
• Grå: #B3B3B3

Palett sekventiell

Den sekventiella paletten används när grupper ska presenteras i en särskild ordning, till exempel åldersgrupper eller inkomstklasser. Använd alltid ljusare nyanser för lägre värden och mörkare nyanser för högre.

Ju fler färger som används i den sekventiella paletten desto svårare kommer det bli att urskilja skillnaden mellan färger. Detta gäller särskilt i linjediagram. Sex sekvenser bör användas endast i undantagsfall. 

• Blå 1: #1E00BE
• Blå 2: #1F44FF
• Blå 3: #477EFF
• Blå 4: #75AFFF
• Blå 5: #99D1FF
• Blå 6: #B8E7FF

Använd färg på ett medvetet sätt

Färg är ett effektivt sätt att förmedla viktig information i ett diagram. Men om du använder många färger ökar risken att diagrammet uppfattas som otydligt eller förvirrande. Ett sätt att göra diagrammet tydligare är att begränsa mängden färg, och att använda den strategiskt där du vill att användaren ska fokusera. Ett annat sätt kan vara att dela upp komplexa diagram i flera.

Det är också viktigt att veta att information inte får förmedlas enbart med färg. Se till att komplettera ditt diagram med en beskrivning som förmedlar de viktigaste detaljerna som går att utläsa.

Konturlinjer

Stapel- och cirkeldiagram ska ha en vit konturlinje runt varje stapel eller segment med en tjocklek på 1 pixel. Det ökar möjligheten att varje segment håller tillräcklig kontrast mot omgivande element.

I de interaktiva diagrammen på scb.se sätts dessa linjer automatiskt. I andra verktyg kan du behöva justera detta manuellt.

Färg på konturlinjer: #ffffff (vit) 

Exempel på användning av färgpaletter

Palett för kategorier

Palett för kvinnor och män

K-M_liner_2_serier

Antal i 1000-tal

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Kvinnor, 60-179 dagar	Män, 60-179 dagar	Kvinnor, 180+ dagar	Män, 180+ dagar
1974	25,3	30,3	21,3	29,8
1975	26,1	30,3	23,3	32,4
1976	25,6	29,0	23,1	31,8
1977	22,8	24,7	21,7	26,9
1978	21,1	21,3	20,6	24,9
1979	23,0	22,5	22,6	25,3
1980	16,8	16,5	18,4	19,1
1981	16,5	15,5	16,3	17,2
1982	21,6	20,5	20,9	21,0
1983	22,7	20,8	21,0	21,2
1984	26,1	21,9	25,2	24,2
1985	29,7	24,8	28,5	26,5
1986	30,9	24,1	34,0	29,5
1987	34,3	25,4	39,1	33,6
1988	34,5	24,9	46,1	37,5
1989	32,5	23,2	48,0	38,5
1990	31,4	22,7	48,0	38,2
1991	27,6	21,6	49,5	39,6
1992	27,5	21,3	56,1	48,5
1993	27,4	19,8	44,1	39,5
1994	28,2	19,0	43,1	35,1
1995	23,4	15,7	42,4	32,2
1996	23,9	15,5	39,6	28,7
1997	24,9	15,6	41,9	28,8
1998	31,1	18,6	54,5	35,6
1999	38,1	22,1	71,0	44,2
2000	43,3	23,9	90,6	53,4
2001	45,3	26,3	108,4	61,7
2002	42,0	24,7	117,4	66,8
2003	37,8	22,1	116,3	65,0
2004	35,6	20,7	98,2	54,9
2005	29,9	17,7	81,6	45,4
2006	28,6	17,0	73,5	41,1
2007	22,3	13,8	63,0	35,0
2008	18,6	11,9	46,5	27,1
2009	17,9	11,5	32,8	20,3
2010	21,9	12,8	28,4	17,3
2011	23,5	13,3	37,5	20,5
2012	25,5	14,4	42,7	23,0
2013	30,5	16,4	47,3	24,9
2014	33,9	18,0	56,8	28,8
2015	37,0	19,2	64,1	31,7
2016	33,5	17,8	71,1	33,8
2017	30,5	16,2	64,5	31,3
2018	31,1	16,5	63,6	31,4
2019	28,8	15,9	60,4	30,5
2020	28,6	15,8	54,8	28,9
2021	32,0	17,5	64,7	33,6
2022	31,9	17,8	70,6	36,9
2023	32,4	17,9	74,6	38,7

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Kommentarer

Antal pågående sjukfall visar hur många pågående sjukfall i slutet av en månad. Ett sjukfall är en period av sammanhängande utbetalningar av sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning. Alla varianter av sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning ingår i måttet. Uppgifterna gäller för december. 

Källa

Försäkringskassan, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB

Självrapporterad hälsa uppdelat på utbildningsnivå 2024

Andel (%) i åldern 25-84 år

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Kvinnor, bra eller mycket bra hälsa	Män, bra eller mycket bra hälsa	Kvinnor, dålig eller mycket dålig hälsa	Män, dålig eller mycket dålig hälsa
Förgymnasial	55	57	12	10
Gymnasial	61	66	8	8
Eftergymnasial	74	77	5	4

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Kommentarer

Redovisningen bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

Källa

Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten, publicerad i På tal om kvinnor och män 2026, SCB

Palett primär-referens

Arbetslösheten på stabil nivå under 2025

Andelen arbetslösa av arbetskraften, 15–74 år

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Säsongrensad och utjämnad	Icke säsongrensad
2019 jan	6,7	6,7
2019 feb	6,7	7,4
2019 mar	6,8	7,8
2019 apr	6,8	6,9
2019 maj	6,8	7,3
2019 jun	6,9	7,3
2019 jul	6,9	7,0
2019aug	7,0	7,0
2019 sep	7,1	6,1
2019 okt	7,1	6,2
2019 nov	7,2	7,0
2019 dec	7,2	6,2
2020 jan	7,3	7,7
2020 feb	7,3	8,3
2020 mar	7,4	7,3
2020 apr	8,1	8,5
2020 maj	8,1	9,2
2020 jun	9,3	10,0
2020 jul	9,2	9,1
2020aug	9,2	9,0
2020 sep	9,1	8,4
2020 okt	9,1	8,0
2020 nov	9,1	7,8
2020 dec	9,1	8,5
2021 jan	9,1	9,4
2021 feb	9,1	9,7
2021 mar	9,1	10,2
2021 apr	9,2	9,4
2021 maj	9,1	9,8
2021 jun	9,1	10,5
2021 jul	9,0	8,0
2021aug	8,8	8,6
2021 sep	8,7	8,4
2021 okt	8,5	7,7
2021 nov	8,3	7,6
2021 dec	8,1	7,4
2022 jan	8,0	8,4
2022 feb	7,8	7,9
2022 mar	7,7	8,2
2022 apr	7,6	8,2
2022 maj	7,5	8,5
2022 jun	7,4	8,6
2022 jul	7,4	6,5
2022aug	7,3	6,6
2022 sep	7,3	6,5
2022 okt	7,3	7,1
2022 nov	7,3	6,4
2022 dec	7,3	6,9
2023 jan	7,3	7,6
2023 feb	7,3	8,2
2023 mar	7,4	7,7
2023 apr	7,4	7,5
2023 maj	7,5	7,9
2023 jun	7,6	9,3
2023 jul	7,7	6,2
2023aug	7,8	7,7
2023 sep	7,9	7,7
2023 okt	8,0	7,4
2023 nov	8,0	7,1
2023 dec	8,1	7,7
2024 jan	8,2	8,5
2024 feb	8,3	8,5
2024 mar	8,3	9,2
2024 apr	8,3	8,9
2024 maj	8,4	8,7
2024 jun	8,4	9,4
2024 jul	8,4	7,7
2024aug	8,5	7,9
2024 sep	8,5	8,2
2024 okt	8,6	7,8
2024 nov	8,6	7,4
2024 dec	8,6	8,0
2025 jan	8,7	10,4
2025 feb	8,7	9,4
2025 mar	8,7	8,5
2025 apr	8,8	8,9
2025 maj	8,8	9,7
2025 jun	8,8	9,4
2025 jul	8,8	8,0
2025aug	8,8	8,4
2025 sep	8,8	8,3
2025 okt	8,8	8,9
2025 nov	8,8	8,2
2025 dec	8,8	8,3

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Källa

AKU (SCB)

Palett nuvarande-föregående period

Palett positiv-negativ

Läget i Sveriges ekonomi
Kvartalsöversikt första kvartalet 2026

Indikatorer	Kvartalsförändring (procent)	Årsförändring (procent)
BNP	-0,2	+2,0
Användning
Hushållskonsumtion	+0,6	+2,5
Offentlig konsumtion	-2,1	+1,3
Fasta bruttoinvesteringar	-2,3	+5,3
Lagerinvesteringar	+0,8	+0,4
Export	+2,2	+3,7
Import	+2,5	+6,1
Produktion
Förädlingsvärde näringslivet	-0,2	+2,3
- varav industri	+1,0	+4,1
- varav byggverksamhet	+1,4	+4,3
- varav tjänsteproducenter	-0,8	+1,8
Förädlingsvärde offentliga myndigheter	-0,2	+0,3

Symbolerna betyder

Ökning (förändringstal högre än 0,2 procent)

Oförändrat (förändringstal -0,2–0,2 procent)

Minskning (förändringstal lägre än -0,2 procent)

 

Palett sekventiell

På SCB har diagram traditionellt ofta ritats ut som en liggande rektangel. Proportionerna har varierat där tidsseriediagram ibland har haft ett mer avlångt format än tvärsnittsdiagram. Idag presenterar vi diagram primärt digitalt. De ska kunna visas korrekt på olika skärmstorlekar. För att ge en konsekvent och god användarupplevelse använder vi idag ett format på diagrammets rityta som har proportionerna 4:3 som standard. Detta gäller för både tidsserie- och tvärsnittsdiagram. 4:3-formatet lämpar sig bättre på små skärmar. Bredden på diagrammet är samma som kolumnbredden för text på scb.se. Det viktigaste är att diagrammets bredd är fast. Däremot kan diagrammet tillåtas att växa på höjden. Således kan till exempel ett liggande stapeldiagram blir väsentligt högre än standardformatet anger.

När flera diagram ska jämföras är det viktigt att de är lika varandra till storlek och form, och att identiska skalor används.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Stapeldiagram

Stapeldiagram lämpar sig bäst för att skilja olika kategorier åt. Styrkan i den här diagramtypen är att alla känner igen den, och den visar statistiken på ett väldigt lättförståeligt sätt.

Avståndet mellan staplarna bör vara mindre än bredden på en enskild stapel.

Använd stödlinjer om syftet med diagrammet är att kunna läsa av ungefärliga värden på staplarna, i motsats till att endast jämföra nivåer. Om du använder stödlinjer behöver diagramytan en ram.

Grupperade staplar

Grupperade staplar kan vara bra för att jämföra kategorier mellan olika grupper. Men ju fler staplar ett diagram har, desto svårare blir det att tyda, och beskriva. Försök hålla antalet staplar till max fyra per grupp.

Avståndet mellan grupperna bör minst motsvara bredden på en stapel.

Stapel på stapel

Stapel-på-stapeldiagram kan vara användbara för att visa fördelningen av en stapels kategorier. Använd det när det är viktigare att kunna jämföra totaler eller se mönster än att analysera kategoriernas storlek. Att jämföra kategorier i mitten av stapeln kan vara svårt eftersom de saknar en gemensam baslinje. Tänk igenom vad du vill förmedla i ditt diagram. Sätt den viktigaste kategorin först när det är möjligt.

• För många kategorier kan göra ett stapel-på-stapeldiagram svårt att tolka och beskriva.
• Diagramtypen passar inte om det är viktigt att även förmedla osäkerhet i skattade statistikvärden.

Liggande stapeldiagram

När kategorinamnen är långa eller många till antalet, är det lämpligt att använda ett liggande stapeldiagram. Grundprincipen är att staplarna ordnas efter storlek med den största stapeln överst. Det finns dock tillfällen när staplarna behöver ordnas på annat vis, till exempel enligt geografisk tillhörighet eller om flera diagram ska jämföras och samma indelningar ingår i samtliga diagram.

Lådagram

Ett lådagram visar spridningen av observationerna per kategori. Inom lådan ryms hälften av kategorins alla observationer och linjen i lådan anger var medianvärdet ligger. Morrhåren, alltså de små strecken i varje box, sträcker sig i diagrammet nedan till det lägsta respektive högsta uppmätta värdet för respektive kategori.

Morrhårens undre och övre gräns kan också bestämmas av percentiler, till exempel den 5:e och 95:e. Ett annat alternativ är undre respektive övre kvartilvärdet minus respektive plus 1,5 gånger kvartilavståndet (det övre kvartilvärdet minus det undre). Värden utanför gränserna (outliers) markeras då med en symbol eller utelämnas helt, beroende på syftet med framställningen. I presentationen av diagrammet ska det tydligt framgå hur morrhårens gränser beräknats.

Ett lådagram är bra för att ge en översiktlig bild för flera olika kategorier och underlättar jämförelser mellan dem. Däremot kan måtten som lådagrammet presenterar missa vissa skevheter i datamaterialet som exempelvis ett histogram fångar upp, se bild nedan.

Lådagram jämfört med histogram

Skillnader i hur de två diagramtyperna visualiserar spridning av observationer

Punktdiagram

Ett punktdiagram är en avskalad form av stapeldiagrammet där endast ändpunkterna representeras. Punktdiagrammet är alltså ett alternativ till stapeldiagrammet.

I ett punktdiagram anger punkten, till skillnad från en stapel, ett singulärt värde. Detta förhållande gör att ett punktdiagram med fördel kan ha en värdeskala (i y- eller x-led) vars lägsta värde inte är noll. I ett liggande punktdiagram kan x-axeln brytas, så att värdemängden inte behöver innehålla värdet noll.

Ett punktdiagram kan vara en bra ersättning till ett stapeldiagram med många staplar. Det kan hjälpa till att tydliggöra skillnaderna mellan värden, särskilt om dessa ligger nära varandra.

Det är också möjligt att ha två värden på samma rad, till exempel kvinnor och män, som ett alternativ till ett grupperat stapeldiagram. Tänk då på att ge punkterna olika form, så att de inte bara åtskiljs med hjälp av färg.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Histogram

Ett histogram visar hur en kontinuerlig variabels värden fördelar sig. Kontinuiteten understryks av att det inte finns något mellanrum mellan staplarna. Histogrammet lämpar sig väl när du vill tydliggöra mönster i data. Om du i stället vill jämföra skillnaden mellan olika värden kan ett stapeldiagram vara lämpligare.

Flest gifter sig runt 30

Antal som gifte sig uppdelat i åldersklasser, 2025

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Giftermål
0-19	278
20-24	4 127
25-29	14 755
30-34	22 992
35-39	15 651
40-44	8 322
45-49	5 481
50-54	4 749
55-59	4 039
60-64	3 142
65-69	1 661
70-74	806
75-79	450
80-84	207
85+	63

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Källa

Befolkningsstatistik (SCB)

Befolkningspyramid

Den vanligaste användningen av histogram på SCB är när en så kallad befolkningspyramid konstrueras. En befolkningspyramid består vanligen av två liggande histogram där kvinnors åldersfördelning visas till vänster och mäns till höger.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Spridningsdiagram

Spridningsdiagram är en av de vanligaste diagramtyperna för att visa samband mellan två variabler. Det är ett bra diagram för att analysera spridning och upptäcka korrelationer.

Bubbeldiagram

Ett bubbeldiagram är ett spridningsdiagram som rymmer en extra dimension i och med tillägget att bubblornas storlek illustrerar en tredje variabels värden. Diagrammet kan vara lämpligt för att visa på mönster eller relationer i statistiken. Det är däremot mindre lämpligt för att jämföra exakta värden med varandra.

De tre dimensionerna gör att bubbeldiagram kräver en hel del av mottagaren. Det är därför viktigt att vara medveten om begränsningarna. Se till att diagrammets text ger ett bra stöd att förstå diagrammets innehåll. Med andra ord rubriker, axelrubriker och eventuella kommentarer i ritytan.

Det är ofta svårt för människor att jämföra arean på geometriska former, som en cirkel. Om det är viktigt att i detalj kunna jämföra variabeln som representeras av cirklarnas area bör man därför välja en annan typ av visualisering. Detsamma gäller om många cirklar är placerade väldigt tätt eller ovanpå varandra, så att de inte går att särskilja. Det här problemet blir lättare att hantera om diagrammet är interaktivt.

I diagrammet nedan är endast tre bubblor förklarade. Det speglas också av diagrammets rubrik, som berättar att fokus ligger på storstadslänen. Hade man skrivit ut etiketter för alla länen hade diagrammet blivit rörigt och onödigt svårläst.

Stapel + linje

En kombination av stapel- och linjediagram kan vara ett bra sätt att visa på förhållandet mellan en variabel och till exempel ett index. Men det finns en risk att den här typen av diagram blir svårt att tolka om du använder staplade eller grupperade staplar. Använder du dubbla y-axlar kan diagrammet bli utmanande för en ovan statistikanvändare. Tänk igenom noga vad du vill visa med diagrammet och vem du riktar dig till.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Cirkeldiagram

I ett cirkeldiagram kan du se hur delarna förhåller sig till helheten. Människor har i regel dock svårt att bedöma storleken på vinklar, vilket gör att det kan vara svårt att jämföra sektionerna i ett cirkeldiagram. Ofta är det bättre att använda ett stapeldiagram.

Om du ändå vill använda ett cirkeldiagram bör du använda ett begränsat antal kategorier. Max fyra kategorier är en vanlig riktlinje. Den minsta kategorin bör också vara tillräckligt stor för att kunna urskiljas.

Majoriteten bor i tätort

Andel av befolkningen som bor i tätort, 2023.

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Beskrivning av diagrammet

Cirkeldiagram som visar hur stor andel av befolkningen som bor i tätort eller inte i tätort. Diagrammet visar att större delen av befolkningen bor i tätort, 88 procent. 

Källa

Tätorter och småorter (SCB)

Eftersom cirkeldiagrammet inte har någon skalaxel är det bra att ange värdena i diagrammet.

Stapel-på-stapel (100 procent)

Stapel-på-stapel-diagram som visar hundra procent är ett bra sätt att visa på fördelning mellan ett mindre antal kategorier. Det kan med fördel användas i stället för ett cirkeldiagram då människor generellt har lättare att bedöma storleken på rektanglar än på vinklar.

Se även stycket under Diagram för jämförelser mellan grupper.

Stor inflyttning till tätorter under 1900-talet

Andel av befolkningen som bor i tätort, år 1900, 1950 och 2000

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Bor inte i tätort	Bor i tätort
1900	72	28
1950	34	66
2000	16	84

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Källa

Tätorter och småorter (SCB)

Trädkarta

Trädkartor är bra för att visa storleken på olika andelar när det handlar om många kategorier.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Tidsseriediagram lämpar sig väl för att visa på förändringar över tid. Med tidsserie avses en serie observationer vid minst två tidpunkter för ett och samma objekt eller grupp av objekt.

Tidsseriediagram kan ha två primära syften:

• att visa på den relativa skillnaden mellan två tidsserier
• att ge en snabb överblick över olika tidsseriers utveckling.

Det primära syftet bör framgå av diagrammets rubriker.

Linjediagram

Linjediagram är standardmetoden för att visa på förändring över tid. Det är ett bra val för att visualisera mönster, som tillväxt eller säsongsförändringar.

Flera tidsserier i ett diagram

Linjediagram kan vara ett bra val om du vill jämföra samma eller olika populationer över tid. Tänk på att ju fler linjer du visar i ett diagram desto svårare blir det för användaren att ta till sig informationen. Försök att visa så få linjer som möjligt. Dela hellre upp ett komplext linjediagram i flera.

För många linjer/tidsserier i ett linjediagram kan ge ett rörigt intryck och göra det svårt att avläsa. 

Ett sätt att göra diagrammet tydligare är att gruppera variablerna.

Om du behöver visa på relationen mellan en specifik tidsserie och flera andra kan en möjlig lösning vara att tona ned övriga serier, för att på så sätt göra diagrammet tydligare. Se exemplet nedan.

Ytterligare ett sätt är att dela upp diagrammet i flera mindre diagram.

Aggregerade tidsseriedata

För statistik som är aggregerad över tid kan det ibland vara bra att tydliggöra att tidpunkterna för datainsamling skiljer sig från vad som visas i diagrammet. Till exempel när ett diagram som visar årsvisa värden har ett underlag som är insamlat kontinuerligt under årets 12 månader.

Fler sysselsatta män än kvinnor

Antal sysselsatta i Sverige per år i åldrarna 15-74 år, tusental

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Kvinnor	Män
2015	2 290	2 514
2016	2 330	2 544
2017	2 374	2 611
2018	2 409	2 650
2019	2 416	2 677
2020	2 361	2 650
2021	2 373	2 671
2022	2 447	2 752
2023	2 498	2 772
2024	2 497	2 744

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Beskrivning av diagrammet

Diagrammet visar antalet sysselsatta kvinnor och män mellan 2015 och 2024. Antalet sysselsatta män är större än antalet sysselsatta kvinnor över hela tidsperioden. Skillnaden mellan könen är ungefär lika stor över tid. 

Kommentarer

Årsvisa skattningar baserade på månadsvis insamlat urvalsdata aggregerad till år. Linjen binder ihop skattningarna som visuellt stöd och ska inte tolkas som månadsvärden.
Ej säsongsrensade data. Observera att värdeaxeln är bruten. 

Källa

Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Ytdiagram

Ytdiagram kan användas när du vill visa förändring eller mönster över tid. Ett staplat ytdiagram kan visa hur olika variabler förhåller sig till varandra över tid.

Ydiagram är inte lämpligt i följande fall:

• När du vill jämföra olika populationer med varandra. Här passar ett linjediagram bättre.
• Om statistiken bygger på en urvalsundersökning och du vill inkludera konfidensintervall i ditt diagram.

Sveriges folkmängd 1900-2023

Antal i miljoner

• Skriv ut

• PNG

• JPG

• CSV

Diagram Tabell

	Kvinnor	Män
1900	2 630 005	2 506 436
1901	2 649 049	2 526 179
1902	2 662 932	2 535 820
1903	2 676 329	2 544 962
1904	2 693 877	2 566 934
1905	2 710 321	2 584 564
1906	2 731 531	2 605 524
1907	2 751 257	2 626 456
1908	2 774 834	2 654 766
1909	2 798 878	2 677 563
1910	2 823 674	2 698 729
1911	2 843 161	2 718 638
1912	2 863 455	2 740 737
1913	2 881 637	2 756 946
1914	2 902 160	2 777 447
1915	2 918 188	2 794 552
1916	2 939 616	2 817 950
1917	2 959 293	2 841 554
1918	2 964 645	2 849 205
1919	2 978 642	2 868 395
1920	3 006 233	2 898 256
1921	3 028 328	2 925 988
1922	3 043 489	2 944 031
1923	3 057 251	2 948 508
1924	3 071 888	2 964 230
1925	3 081 008	2 972 554
1926	3 091 743	2 982 625
1927	3 097 718	2 990 205
1928	3 105 628	2 999 562
1929	3 112 134	3 007 946
1930	3 121 343	3 020 848
1931	3 125 382	3 037 064
1932	3 136 836	3 053 528
1933	3 144 678	3 066 888
1934	3 153 400	3 079 690
1935	3 160 055	3 090 451
1936	3 166 354	3 100 534
1937	3 173 466	3 111 256
1938	3 185 214	3 125 000
1939	3 198 947	3 142 356
1940	3 211 304	3 160 128
1941	3 225 939	3 180 535
1942	3 250 444	3 207 756
1943	3 282 196	3 240 631
1944	3 317 625	3 279 723
1945	3 353 772	3 319 977
1946	3 396 991	3 366 694
1947	3 434 469	3 407 577
1948	3 475 241	3 449 647
1949	3 505 577	3 480 604
1950	3 535 387	3 506 442
1951	3 563 004	3 535 736
1952	3 588 131	3 562 475
1953	3 608 718	3 583 598
1954	3 629 651	3 605 013
1955	3 656 129	3 633 983
1956	3 679 074	3 659 917
1957	3 702 957	3 685 654
1958	3 723 636	3 706 039
1959	3 739 956	3 722 867
1960	3 757 848	3 740 119
1961	3 778 988	3 763 040
1962	3 798 896	3 782 252
1963	3 821 808	3 805 699
1964	3 854 303	3 840 897
1965	3 890 033	3 882 473
1966	3 923 918	3 919 170
1967	3 950 551	3 942 223
1968	3 972 078	3 959 115
1969	4 007 740	3 996 530
1970	4 045 318	4 035 911
1971	4 066 592	4 048 573
1972	4 077 814	4 051 315
1973	4 089 903	4 054 525
1974	4 108 883	4 067 808
1975	4 127 179	4 081 263
1976	4 143 597	4 092 582
1977	4 162 518	4 104 598
1978	4 174 933	4 109 504
1979	4 187 488	4 115 522
1980	4 198 115	4 119 822
1981	4 204 411	4 118 622
1982	4 210 127	4 117 357
1983	4 214 436	4 116 137
1984	4 222 072	4 120 549
1985	4 231 029	4 127 110
1986	4 244 002	4 137 513
1987	4 261 500	4 152 583
1988	4 283 008	4 175 880
1989	4 314 956	4 212 080
1990	4 346 613	4 244 017
1991	4 373 496	4 270 623
1992	4 397 428	4 294 585
1993	4 424 155	4 320 954
1994	4 460 127	4 356 254
1995	4 471 425	4 366 071
1996	4 474 782	4 369 717
1997	4 475 712	4 371 913
1998	4 478 703	4 375 619
1999	4 481 308	4 380 118
2000	4 490 039	4 392 753
2001	4 500 683	4 408 445
2002	4 513 681	4 427 107
2003	4 529 014	4 446 656
2004	4 545 081	4 466 311
2005	4 561 202	4 486 550
2006	4 589 734	4 523 523
2007	4 619 006	4 563 921
2008	4 652 637	4 603 710
2009	4 691 668	4 649 014
2010	4 725 326	4 690 244
2011	4 756 021	4 726 834
2012	4 789 988	4 765 905
2013	4 830 507	4 814 357
2014	4 875 115	4 872 240
2015	4 920 051	4 930 966
2016	4 981 806	5 013 347
2017	5 037 580	5 082 662
2018	5 087 747	5 142 438
2019	5 131 775	5 195 814
2020	5 156 448	5 222 847
2021	5 191 619	5 260 707
2022	5 223 232	5 298 324
2023	5 239 188	5 312 519

Flytta åt vänster Flytta åt höger

Källa

Befolkningsstatistik, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB

Stapeldiagram för tidsserier

I en tidsserie följs en och samma population över tid. I vissa fall är det exakt samma objekt, i andra fall är objekt (i urvalen) dragna från samma population (populationen är definierad på samma sätt år från år). Detta ger en kontinuitet över tid och visas bäst i ett diagram med en sammanhållen linje.

Tabeller kan vara bra när du vill ge användaren tillgång till specifika detaljer eller exakta värden. Tabellen underlättar så att texten inte behöver bli så siffertung.

Minska komplexiteten

Tänk på att hålla tabellen enkel. Stora tabeller kan vara svåra att överblicka. Ibland kan det vara bra att dela upp en stor tabell i flera mindre. Som komplement kan du erbjuda den större tabellen separat i Excel eller som bilaga i en rapport.

Komplexa tabellhuvuden med flera rubrikrader kan göra det svårt för användaren att läsa av tabellen. Detsamma gäller sammanfogade och delade celler i rubrikrader. Försök att hålla tabellhuvudet så enkelt som möjligt, och dela hellre upp tabellen i flera för att minska komplexiteten.

Sortering

Om du sorterar tabellen i storleksordning utifrån den centrala skattningen (till exempel medelvärde eller andel) blir det enklare att jämföra och dra slutsatser.

Om du sorterar tabellen i storleksordning (gäller även liggande stapeldiagram) utifrån en central variabel blir det enklare att jämföra och dra slutsatser.

Det kan dock finnas undantag för sorteringen. Ibland kan det finnas annan vedertagen ordning, exempelvis kommuner utifrån kommunkoder eller varugrupp utifrån COICOP-indelning. Använd den sortering som målgruppen är van vid.

Även bokstavsordning kan vara en lämplig sortering, men normalt är det lättare att dra slutsatser från tabellen om den är sorterad efter storlek.

Placering av summa, genomsnitt och övrigt

Värden för summa eller totalt bör ligga på nedersta raden eller kolumnen längst till höger. Om det är viktigt för användarna att se summan först kan det vara hjälpsamt att lägga den högst upp eller längst till vänster. Det kan till exempel vara aktuellt om man behöver scrolla i höjd- eller sidled i tabellen.

Om du har en övrigt-post bör den ligga näst sist, över summaraden. Det gäller även om dess värde är större än andra observationer i tabellen.

Om du har ett genomsnitt för en grupp, så som EU-genomsnitt bland EU-länder, kan det ligga rangordnat efter storleksordning. Om du däremot har en summa för alla EU-länderna bör det ligga sist i tabellen.

I tabellhuvudet

Undvik tomma celler i tabellhuvudet eftersom de försvårar uppläsningen av tabellen för skärmläsare.

I tabelldatat

Försök även undvika tomma celler i tabellens huvuddel eftersom de försvårar uppläsningen av tabellen för skärmläsare. Det kan naturligtvis finnas olika anledningar till att en cell saknar innehåll. Av SCB:s statistikproduktionsstöd (SPS) 6.4, Framställ och tillgängliggör innehåll för redovisning, del 3 (Hantering av ”nollor”) framgår att du hanterar detta genom att använda olika symboler. Dessa måste förklaras under tabellen.

Undvik om möjligt att visa hela rader eller kolumner av tomma celler i en tabell. Om du behöver skapa mellanrum mellan olika delar av en tabell är det bättre att öka bredden på kolumner eller höjden på rader. Alternativt dela upp tabellen i flera.

Precis som med diagram är det viktigt att utforma bra rubriker för tabeller. En bra rubrik hjälper användaren att snabbt förstå innehållet.

Se kapitlet Rubriker i tabeller och diagram för en redogörelse för hur du utformar rubriker.

Det finns ingen given regel för vilka variabler eller variabelvärden som ska vara kolumner och vilka som ska vara rader. En utgångspunkt kan vara att lägga variabler eller variabelvärden som du vet kommer att jämföras i kolumner. Välj det sätt som det blir tydligast utifrån din frågeställning. Ha en konsekvent struktur på tabellerna i samma publicering. Om en variabel eller variabelvärden ligger på samma plats i de olika tabellerna blir det lättare att göra jämförelser mellan tabeller.

Antal visar hur stort något är vilket kan vara viktigt att visa.

Om vi vill visa en jämförelse mellan grupper är det dock oftast lättare att jämföra andelar. Det visar förhållandet mellan grupper på ett tydligare sätt. Att dra några slutsatser av utbildningsnivå mellan länen i tabellen ovan är tidskrävande. Att i stället visa hur stor andel som har en viss utbildningsnivå gör det lättare att jämföra utbildningsnivå mellan länen.

Du kan med fördel visa en kombination av både antal och andelar. Då kan intresserade användare själva räkna fram antal för alla grupper. Man får även information om hur stor populationskillnaden är mellan länen.

Det blir jobbigt för ögat att hoppa mellan kolumner. Låt därför värden som ska jämföras ligga intill varandra (om du vet vilka de är) när du väljer hur du vill lägga upp din tabell.

I tabellen nedan tvingas du hoppa mellan kolumner för att jämföra. Det är både tids- och energikrävande.

Om du i stället lägger siffror som ska jämföras intill varandra så blir det mycket lättare att jämföra utvecklingen över tid:

Ibland är det lämpligt att använda avrundade värden i text och tabeller. Det gör informationen enklare att ta till sig. Fundera över detaljeringsgraden, det vill säga vad som kan vara lämpligt att visa och skriva om. Har du stor osäkerhet runt siffrorna och stora konfidensintervall är det mer naturligt att avrunda värden än om du till exempel har registerdata med exakta observationer och små fel. Tabellen nedan är svårläst eftersom antalet personer varken har tusenavgränsare eller är avrundade.

Att använda tusentalsavgränsare i text, tabeller och diagramaxlar gör det enklare för ögat att avgöra hur stora talen är.

Du kan även avrunda till 100-tal eller 1000-tal eller ännu högre tal om de är väldigt stora. Då blir de enklare att jämföra och minnas. Det kan vara tydligare att skriva ut nollorna, till exempel 45 000 än att skriva 45 och ha tusental som enhet.

Du bestämmer själv hur talen bäst visas (med eller utan avgränsare). Väg precision mot läsbarhet. Det är dock viktigt att ha samma tal i tabellen som i löptexten så att användaren lätt kan hitta och säkerställa att hen förstått tabellen och texten rätt.

Fundera på om du behöver decimaler. Om de behövs, hur många behöver de vara? Igen, väg precision mot läsbarhet.

Det är viktigt att inte blanda ihop procent med procentenheter. Om du subtraherar ett procenttal ifrån ett annat får du skillnaden i procentenheter.

Exempel

• Om andelen som har röstat på ett politiskt parti ökar från 4 till 5 procent motsvarar det en ökning på 1 procentenhet.
• Andelen som röstar på partiet har ökat med 25 procent.

Exempel

Utdrag från statistiknyhet den 13 juni 2024:

Partisympatiundersökningen maj 2024

Partisympatiundersökningen visar valresultatet om det skulle vara riksdagsval i maj 2024, samt de förändringar som har skett sedan maj 2023 och sedan riksdagsvalet 2022.

Tabeller ska precis som diagram ha en källhänvisning under tabellen. Fotnoter och kommentarer kan också användas vid behov.

Det är ett absolut krav att vi inte får röja enskilda personer eller företag i den statistik vi redovisar. Det finns olika metoder för att minska risken för röjande, utan att försämra statistikens kvalitet mer än nödvändigt.

Om en cell behöver undertryckas för att undvika risk för röjande bör det vara markerat i cellen.

Målgruppen bör informeras om att en metod för röjandekontroll tillämpats i tabellen, till exempel genom en fotnot.

Mer information om hur tabeller skyddas mot röjande finns i SCB:s statistikproduktionsstöd (SPS) 6.2 Genomför röjandekontroll.

Gå till: Välja rätt diagramtyp

Ett nyckeltal kan vara ett bra sätt att lyfta fram ett enskilt, viktigt värde.

Om nyckeltal används i en informationspanel, produktsida eller liknande kan man visa flera stycken bredvid varandra. Tänk dock på att om du visar för många nyckeltal är det lätt att det ger ett rörigt intryck.

Nyckeltal kan även användas i artiklar. I detta sammanhang kan det vara bäst att låta ett enskilt nyckeltal stå för sig självt. Nyckeltalet måste också behandlas i artikeltexten för att vara meningsfullt.

För könsuppdelad statistik kan det ibland vara viktigt att visa kvinnor och män som separata nyckeltal under samma rubrik, eventuellt tillsammans med ett totalvärde.

För att kommunicera tydligt bör referensperioden framgå av nyckeltalet. Ibland är det även värdefullt att visa förändring jämfört med en tidigare period, till exempel föregående period eller samma period föregående år. Tänk på att det måste framgå om förändringen är positiv eller negativ. Använd minustecken framför negativa tal för att förtydliga.

Ur en tabell kan vi enkelt utläsa storleken på statistikvärdena, medan ett diagram framför allt hjälper oss att se mönster. Diagram kan därför fungera som utmärkta analysredskap. I tabellen och stapeldiagrammet nedan visas samma information. Genom att infoga konfidensintervallen i form av felstaplar på staplarna i diagrammet får vi snabbt en bild av hur osäkra statistikvärdena är och vilka intervall som de sanna värdena förväntas ligga inom.

När du jämför konfidensintervall för flera skattade statistikvärden finns det en risk att dra felaktiga slutsatser. Det beror på så kallade massignifikansproblem, eller multipel testning. Massignifikansproblem uppstår när du jämför flera värden som vart och ett är behäftat med en urvalsosäkerhet. I vissa fall kan en sådan jämförelse vara acceptabel, till exempel när konfidensintervallen är klart skilda från varandra eller när de tydligt överlappar. Risken att dra felaktiga slutsatser ökar dock ju fler sådana jämförelser som görs. Det är därför inte att rekommendera att leta efter likheter och skillnader bland ett stort antal skattade statistikvärden som valts i efterhand. Risken att dra felaktiga slutsatser minskar om du har formulerat en hypotes i förväg och därför har en tydlig bild av vilka värden som du vill jämföra med varandra.

Det är statistikens ändamål som avgör vilket behov av exakthet som finns. När behovet av exakthet är större kan metoder användas som korrigerar för massignifikansproblem.

Även i linjediagram går det att använda felstaplar för att visa osäkerhet. Det förutsätter att datapunkterna är så pass få att de inte ger diagrammet ett för stökigt intryck.

Om datapunkterna ligger tätt ihop är det bättre att markera intervallen med hjälp av skuggning. Detta lämpar sig bäst om du har diagram med en linje. Finns två linjer eller fler, till exempel en för kvinnor och en för män, kan det i vissa fall vara bra att dela upp diagrammet med en linje per diagram. I synnerhet om de skuggade områdena överlappar varandra.

När du presenterar osäkerhet i ett diagram eller en tabell behöver du förklara för läsaren vad detta innebär. Det bör framgå av faktarubriken, men behöver också förklaras i text.

Om mottagaren förstår vad osäkerheten innebär så får hen bättre förutsättningar för att förstå vad statistiken visar och vilka slutsatser som kan dras.

Osäkerhetstal är ett ganska avancerat statistiskt koncept som kan vara svårt att förstå. Det bör därför användas främst när den primära målgruppen utgörs av vana statistikanvändare.

Gör så här:

• Tydliggör i en kommentar under diagrammet att skattningarna är förenade med osäkerhet.
• Anpassa de begrepp du använder efter hur du uppskattar målgruppens förståelse för statistiska koncept. Använd klarspråk.
• Förklara vad felstaplar, intervall eller skuggningar representerar, till exempel konfidensintervall, och vilken nivå, till exempel 95 procent.
• Beskriv hur osäkerheten påverkar tolkningen.

Konfidensintervall markeras i linjediagram enligt ovan. Ibland ligger dock linjerna i diagrammet så nära varandra att diagrammet skulle bli svårläst om konfidensintervallen markerades. Det kan då vara lämpligt att redovisa statistiken i form av linjediagram utan markerade konfidensintervall eller i form av streckade linjer eller skuggningar. Det förutsätter att syftet är att visa på övergripande mönster över tid. Nedan visas ett exempel på ett sådant diagram som för tydlighets skull dessutom är uppdelat i två: ett för kvinnor och ett för män.

Konfidensintervall kan inte infogas i alla diagramtyper

I stapeldiagram är det i regel alltid möjligt att markera konfidensintervall i form av osäkerhetsstaplar. I linjediagram fungerar det ofta, men inte alltid, att markera konfidensintervallen utan att diagrammen blir svårlästa.

För andra diagramtyper, såsom stapel-på-stapel-diagram och ytdiagram, är det inte möjligt att på ett meningsfullt vis inkludera konfidensintervall i diagrammen. Det betyder inte att du helt ska undvika dessa diagramtyper för redovisning av statistik från urvalsundersökningar. Däremot behöver du fundera över ändamålet med diagrammet och överväga risken att den som enbart tar del av de skattade statistikvärdena utan konfidensintervall drar felaktiga slutsatser, till exempel att det finns skillnader trots att dessa i själva verket faller inom den statistiska felmarginalen.

Om det finns en uppenbar risk att statistiken feltolkas är inte diagramtypen ändamålsenlig. Då är det i stället lämpligt att använda en annan diagramtyp, en tabell eller en text som beskriver vad statistiken visar.

Färger

1. Text

   Hex: 0F0865

   RGB: 5/8/101

2. Axlar och skalstreck

   Hex: 0F0865

   RGB: 5/8/101

3. Konturer

   Hex: 0F0865

   RGB: 5/8/101

4. Stödlinjer

   Hex: 0F0865
   Opacitet: 16%
   RGB: 219/218/227

Typografi

1. Axeltitel

   Font: Inter

   Vikt: Regular (400)

   Storlek/radavstånd: 14px/20px

2. Siffervärden, kategoritext och tidsangivelse

   Font: Inter

   Vikt: Regular (400)

   Storlek/radavstånd: 14px/20px

3. Digramförklaring/legender

   Font: Inter

   Vikt: Regular (400)

   Storlek/radavstånd: 14px/20px

Linjer

1. Axlar och skalstreck

   Tjocklek: 1 px

2. Konturer

   Tjocklek: 1 px

3. Stödlinjer

   Tjocklek: 1 px

Färger

1. Tabellrubrik och tabelldata

   Hex: 0F0865

   RGB: 5/8/101

2. Linjer

   Hex: 0F0865

   RGB: 5/8/101

   Opacitet: 75%

3. Bakgrund tabellrubrik

   Hex: EBF8FF

   RGB: 235/248/255

4. Bakgrund tabelldata

   Hex: FFFFFF

   RGB: 255/255/255

5. Bakgrund tabellrad hover

   Hex: FAFDFF

   RGB: 250/253/255

Typografi

1. Tabellrubrik (kolumn)

   Font: Inter
Vikt:
   Semibold (600)

   Storlek/radavstånd: 16px/24px

2. Tabellrubrik (rad)

   Font: Inter
Vikt:
   Regular (400)

   Storlek/radavstånd: 16px/24px

3. Tabelldata

   Font: Inter

   Vikt: Regular (400)

   Storlek/radavstånd: 16px/24px

Linjer

1. Avdelande linjer tunn

   Tjocklek: 1 px

2. Avdelande linjer tjock

   Tjocklek: 2 px

3. Kontur

   Tjocklek: 1 px