Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, 2025
Dnr SCB2026/118
Redovisningen fokuserar på personer i befolkningen 16–65 år med funktionsnedsättning genom att jämföra dem med övriga i befolkningen. Situationen på arbetsmarknaden beskrivs utifrån om de har nedsatt arbetsförmåga, behov av stöd och anpassning i arbetslivet samt utifrån centrala arbetsmarknadsmått exempelvis sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Ett nytt avsnitt belyser ekonomisk utsatthet. Redovisningen är uppdelad efter kön, ålder, utbildningsnivå samt födda i Sverige respektive utomlands.
- Publicerad:
- 2026-04-27
Förord
SCB har i sitt regleringsbrev för 2025 i uppdrag att senast den 27 april 2026 redovisa resultat från en undersökning om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. SCB ansvarar för undersökningen sedan 2021 men har tidigare utfört den på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
Datainsamlingen till undersökningen avseende 2025 har skett med kombinerad insamling, telefonintervjuer och webbformulär, under perioden januari till och med december 2025. Undersökningen innehåller frågor om funktionsnedsättning, arbetsförmåga samt stöd och anpassning i arbetslivet, och ställs i direkt anslutning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Skillnader i genomförande över tid, särskilt förändringar i mätningen av funktionsnedsättning, medför att jämförelser med resultat före 2022 och tidigare inte kan göras.
För undersökningens genomförande och rapportens framställning ansvarar Therese Sehlstedt, My Järnefelt och Marc Doppelbauer på sektionen för kompetensförsörjning och arbetsmiljö. För statistisk metod och resultatframställning ansvarar Alexander Astlind på sektionen för metod.
SCB i april 2026
Eva-Lo Ighe
Generaldirektör
↳ Sidbryte vid utskrift
Sammanfattning
Enligt undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025 har 12 procent av befolkningen i åldern 16–65 år en funktionsnedsättning. Det motsvarar 786 000 personer. Cirka 8 procent av befolkningen 16–65 år har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Andelen är något högre bland kvinnor än män, både bland personer med funktionsnedsättning och bland personer med nedsatt arbetsförmåga.
Andelen med funktionsnedsättning är högst bland personer med förgymnasial utbildning och minskar i takt med stigande utbildningsnivå. Andelen med funktionsnedsättning är 18 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 14 procent bland dem med gymnasial utbildning och 7 procent bland dem med eftergymnasial utbildning.
Bland de yngsta (16–29 år) är andelen personer med funktionsnedsättning omkring 14 procent och 13 procent bland äldre (50–65 år). En lägre andel, 10 procent, återfinns i gruppen 30–49 år. Bland personer mellan 50 och 65 år är funktionsnedsättning vanligare bland kvinnor än bland män.
Bland inrikes födda är andelen personer med funktionsnedsättning 13 procent medan bland utrikes födda är andelen 8 procent.
Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning
Till arbetskraften räknas personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade i arbetskraften. Bland personer med funktionsnedsättning är andelen i arbetskraften 63 procent medan andelen i övriga befolkningen 16–65 år är 88 procent. Det finns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män bland personer med funktionsnedsättning när det gäller deltagande i arbetskraften. I den övriga befolkningen är andelen lägre bland kvinnor än bland män.
Det är cirka 409 000 personer i befolkningen 16–65 år med en funktionsnedsättning som är sysselsatta. Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 52 procent, jämfört med övriga befolkningen 81 procent. Att ha en funktionsnedsätting som påverkar arbetsförmågan har betydelse för sysselsättningsgraden. Andelen sysselsatta är lägre bland personer med nedsatt arbetsförmåga, 47 procent. Bland personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden 67 procent. Arbetslösheten högre bland personer med funktionsnedsättning, 18 procent jämfört med 9 procent i övriga befolkningen.
Sysselsatta personer med funktionsnedsättning arbetar i lägre utsträckning heltid än personer i den övriga befolkningen, 66 procent jämfört med 82 procent. Andelen som arbetar heltid är lägre bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, 61 procent, att jämföra med 76 procent bland de utan nedsatt arbetsförmåga.
Det är ingen skillnad i fördelningen för sysselsatta efter andel anställda respektive företagare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning arbetar i något lägre utsträckning i statlig sektor (4 procent) jämfört med övriga i befolkningen (6 procent). I övrigt är det inte några skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen sett till i vilken sektor man arbetar.
Ekonomisk utsatthet
För personer med funktionsnedsättning är ekonomisk utsatthet betydligt vanligare än i befolkningen i stort. I årets rapport redovisas för första gången två mått på ekonomisk utsatthet: låg ekonomisk standard samt låg inkomststandard. Nästan en av fyra personer med funktionsnedsättning, 24 procent, har låg ekonomisk standard, vilket innebär att deras inkomster ligger betydligt under medianen för Sveriges befolkning. Detta kan jämföras med 11 procent i den övriga befolkningen. Både personer med och utan nedsatt arbetsförmåga har sämre ekonomisk standard, 26 respektive 18 procent, än den övriga befolkningen. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Även andelen med låg inkomststandard är högre bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen, knappt 8 procent jämfört med 4 procent. Detta gäller särskilt personer med nedsatt arbetsförmåga, av vilka drygt 8 procent har låg inkomststandard.
Stöd och anpassning i arbetslivet
Ungefär 80 procent av sysselsatta personer med en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga har behov av minst en stöd- och anpassningsåtgärd. Det finns ingen skillnad mellan kvinnor och män, och endast små eller icke-signifikanta skillnader mellan olika grupper i olika åldrar eller utbildningsnivå. Det är vanligast att ha behov av anpassat arbetstempo (48 procent), anpassade arbetsuppgifter (41 procent) eller anpassad arbetstid (40 procent). Sju av tio, eller 72 procent, av sysselsatta med en nedsatt arbetsförmåga som har behov av stöd och anpassning får det också.
Av ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga tror 66 procent att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick minst en stöd- och anpassningsåtgärd. Bland ej sysselsatta är det vanligare att unga har behov av minst en stöd- och anpassningsåtgärd jämfört med övriga åldersgrupper. För gruppen i åldern 16–29 år har 91 procent behov jämfört med 74 procent bland 30–49-åringar och 45 procent bland 50–65-åringar.
↳ Sidbryte vid utskrift
Inledning
SCB har i regleringsbrevet för år 2025 i uppdrag att ta fram och publicera könsuppdelad statistik om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning (SAPF). Syftet med statistiken är att ge en aktuell bild av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga. Statistiken som presenteras är olika arbetsmarknadsmått, främst genom att jämföra personer med funktionsnedsättning med övriga i befolkningen. Jämförelser görs också mellan grupper i samhället utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.
Om undersökningens genomförande
Undersökningen genomförs i direkt anslutning till SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). AKU beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning. AKU är en urvalsundersökning och datainsamlingen sker både via telefon och webben. SAPF genomförs på ett delurval av AKU:s deltagare genom att ställa en fråga om urvalspersonen har en funktionsnedsättning. Om intervjupersonen svarar ja ställs en ytterligare fråga om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga eller inte. Därefter följer några frågor inom ett av två roterande fördjupningsområden: diskriminering eller stöd och anpassning i arbetslivet. 2025 års fördjupning undersöker stöd och anpassning i arbetslivet relaterat till funktionsnedsättning. Undersökningen (SAPF) omfattar personer i åldern 16–65 år som är folkbokförda i Sverige.
Att mäta funktionsnedsättning
Denna undersökning syftar till att uttala sig om personer med funktionsnedsättning i den arbetsföra befolkningen. Detta kallas undersökningens målpopulation, och identifieras i denna undersökning med en intervjufråga i AKU.
Det finns flera sätt att mäta funktionsnedsättning i undersökningar, vilket har försvårat att följa upp de funktionshinderpolitiken och målen i Agenda 2030. SCB har därför, inom ramen för ett regeringsuppdrag, tagit fram ett förslag på en fråga som ska kunna användas i olika typer av undersökningar. Syftet var att arbeta fram ett nationellt mått på funktionsnedsättning bland vuxna för att i så stor utsträckning som möjligt göra statistik från olika undersökningar jämförbar. SCB använder den nationella intervjufrågan sedan 2023 i Undersökningarna av levnadsförhållanden och Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning:
Har du någon funktionsnedsättning? Det kan till exempel vara en fysisk, psykisk, kognitiv eller intellektuell funktionsnedsättning.
Det är således den svarandes egen uppfattning som avgör om personen tillhör gruppen personer med funktionsnedsättning eller inte, så kallad självskattning. SCB har också, inom ramen för samma regeringsuppdrag, ett pågående utvecklingsarbete som syftar till att skapa ett mått över personer med funktionsnedsättning som är baserat på registeruppgifter. Syftet är att det registerbaserade måttet ska kunna komplettera andra, enkät- eller intervjubaserade mått.
Övergången till den nationella frågan introducerades i SAPF redan 2022, men justerades inför undersökningsåret 2023 efter synpunkter från funktionshindersrörelsen. För mer bakgrund och information om den nationella frågan, se Fråga för att mäta funktionsnedsättning.
Avgränsningar och jämförbarhet
Att frågan som fångar upp undersökningens målpopulation har förändrats innebär att undersökningen har ett tidseriebrott. Frågans formulering påverkar både hur stor andel i befolkningen som har en funktionsnedsättning och sammansättningen på den grupp man mäter, och därmed jämförbarheten över tid. Det är färre som anger att de har en funktionsnedsättning sedan frågan omformulerades. Minskningen har skett i gruppen personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga, medan gruppen med nedsatt arbetsförmåga är ungefär lika stor före och efter ändringen av frågeformuleringen. Exempelvis var andelen personer i befolkningen utan nedsatt arbetsförmåga drygt 10 procent 2021, och därefter stabil omkring 3 procent. Andelen personer i befolkningen med nedsatt arbetsförmåga har varit omkring 8 procent både före och efter frågeformuleringen ändrats. Justeringen av den nationella frågan om funktionsnedsättning mellan undersökningsåren 2022 och 2023 medförde ingen tydlig skillnad varken i andel personer med funktionsnedsättning eller andel personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga i befolkningen. SCB:s samlade bedömning är att resultaten avseende situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning från 2022 och 2023 är jämförbara. SCB ser dock undersökningsåret 2023 som en baslinje för kommande undersökningar av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och tidsserien för de resultat som publiceras i statistikdatabasen utgår från 2023. För en utförligare redogörelse för hur målgruppens storlek förändrats, se rapporten Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2024.
Undersökningen har de senaste åren anpassats efter den nya riktåldern för pension som gäller sedan 2023. Den omfattar nu personer i åldern 16–65 år som är folkbokförda i Sverige.
De resultat som redovisas i rapporten för befolkningen totalt avseende sysselsättning och arbetslöshet, avviker från den officiella arbetskraftsstatistiken som publiceras inom ramen för Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Detta beror på att urvalet till den här undersökningen avgränsas till åldersgruppen 16–65 år och skillnader i skattningsförfarandet som i den här rapporten är anpassat till målpopulationen, personer med funktionsnedsättning.
Förklaring av tecken och begrepp i tabeller och diagram
| Tecken/ begrepp | Förklaring |
Felmarginal (±) |
För samtliga skattningar i tabellerna redovisas osäkerhetsintervall. Enligt statistisk teori ligger det sanna värdet med 95 procents sannolikhet inom intervallet skattningen plus minus felmarginalen (osäkerhetsintervallet). |
Statistisk signifikans (*) |
En del siffror är markerade med *. Det innebär att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan olika grupper. Mer förklaring om grupperna finns i kommentaren under tabellen/diagrammet. |
| Felmarginal i diagram (felstaplar) | I diagram redovisas felmarginalerna i form av felstaplar som visar felmarginalernas storlek. |
Nedre |
I tabellerna finns det kolumner som benämns som nedre. Detta är den nedre gränsen för det 95-procentiga konfidensintervallet. |
Övre |
I tabellerena finns det kolumner som benämns som övre. Detta är den övre gränsen för det 95-procentiga konfidensintervallet. |
… |
I tabeller ersätts värden som är alltför osäkra för att anges med tre prickar. |
↳ Sidbryte vid utskrift
Disposition
Rapporten inleds med avsnittet "Personer med funktionsnedsättning", där andelen personer i befolkningen 16–65 år som har en funktionsnedsättning redovisas, samt i vilken utsträckning de bedömer att de har nedsatt arbetsförmåga.
I avsnittet "Arbetsmarknad" beskrivs situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och jämförelser görs med den övriga befolkningen. Resultat som redovisas är till exempel sysselsättning, arbetslöshet, andel som arbetar heltid eller deltid och andel som har en tillsvidareanställning respektive en tidsbegränsad anställning.
I avsnittet "Ekonomisk utsatthet" redovisas inkomster och försörjningsmöjligheter bland personer med funktionsnedsättning. Denna statistik publiceras för första gången i år och i avsnittet redovisas registeruppgifter från SCB:s inkomst- och taxeringsregister. Två centrala indikatorer, låg ekonomisk standard och låg inkomststandard, redovisas för inkomståret 2024.
I avsnittet "Stöd och anpassning" redovisas personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmågas behov av stöd och anpassning, och för dem som är sysselsatta, om de har fått det stöd eller den anpassning de har behov av.
I avsnittet "Kort om statistiken" beskrivs undersökningens genomförande och kvalitet.
I SCB:s statistikdatabas, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, finns resultaten från undersökningen tillgängliga digitalt.
Undersökningens frågeblankett finns i "Bilaga 1 Frågeblankett".
Kompletterande tabeller finns i "Bilaga 2, Tabeller".
↳ Sidbryte vid utskrift
Personer med funktionsnedsättning
År 2025 har omkring 12 procent av befolkningen i åldern 16–65 år en funktionsnedsättning, vilket motsvarar cirka 786 000 personer. Omkring 8 procent har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga. Det finns skillnader mellan kvinnor och män i åldern 16–65 år. En något större andel kvinnor än män har en funktionsnedsättning, omkring 13 procent jämfört med cirka 11 procent. Ett liknande mönster återfinns bland personer med nedsatt arbetsförmåga, 10 procent för kvinnor och 7 procent för män.
Personer med funktionsnedsättning i befolkningen, 16-65 år
| Kvinnor, antal |
Kvinnor, procent |
Män, antal |
Män, procent |
Totalt, antal |
|
|
| Befolkningen 16-65 år | 3 236 000 | 100 | 3 372 000 | 100 | 6 608 000 | 100 |
| Med funktionsnedsättning | 416 000 | 12,9 | 369 000 | 10,9 | 786 000 | 11,9 |
| Med nedsatt arbetsförmåga | 313 000 | 9,7 | 243 000 | 7,2 | 556 000 | 8,4 |
| Utan nedsatt arbetsförmåga | 101 000 | 3,1 | 123 000 | 3,7 | 225 000 | 3,4 |
Personer med funktionsnedsättning i befolkningen
Funktionsnedsättning förekommer i olika omfattning och varierar mellan olika grupper i samhället. Andelen med funktionsnedsättning är högst bland de yngsta och äldsta, bland de med förgymnasial eller gymnasial utbildning och bland inrikes födda.
Bland de yngsta (16–29 år) är andelen personer med funktionsnedsättning omkring 14 procent och 13 procent bland äldre (50–65 år). Andelen är lägre i gruppen 30–49 år, 10 procent. Bland personer mellan 50 och 65 år är funktionsnedsättning vanligare bland kvinnor än bland män.
Bland personer med förgymnasial utbildning är andelen med funktionsnedsättning högre än bland dem med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Andelen med funktionsnedsättning är 18 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 14 procent bland dem med gymnasial utbildning och 7 procent bland dem med eftergymnasial utbildning.
Andelen personer med funktionsnedsättning är högre bland inrikes födda än bland utrikes födda. Drygt 13 procent av inrikes födda har en funktionsnedsättning jämfört med 8 procent av utrikes födda. Bland inrikes födda är det en högre andel kvinnor än män med funktionsnedsättning. Bland utrikes födda finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.
Andel personer med funktionsnedsättning i befolkningen
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Totalt | 12,9 | ± | 0,8 | 10,9 | ± | 0,7 | 11,9 | ± | 0,5 |
| Ålder | |||||||||
| 16–29 år | 14,7 | ± | 1,8 | 13,1 | ± | 1,6 | 13,9 | ± | 1,2 |
| 30–49 år | 10,7 | ± | 1,1 | 9,3 | ± | 1,1 | 10,0 | ± | 0,8 |
| 50–65 år | 14,3 | ± | 1,5 | 11,3 | ± | 1,3 | 12,8 | ± | 1,0 |
| Utbildningsnivå | |||||||||
| Förgymnasial | 17,8 | ± | 2,8 | 17,2 | ± | 2,2 | 17,5 | ± | 1,7 |
| Gymnasial | 17,2 | ± | 1,5 | 11,3 | ± | 1,1 | 13,8 | ± | 0,9 |
| Eftergymnasial | 8,1 | ± | 0,8 | 6,5 | ± | 0,8 | 7,4 | ± | 0,6 |
| Födelseland | |||||||||
| Inrikes född | 14,8 | ± | 1,0 | 12,1 | ± | 0,9 | 13,4 | ± | 0,6 |
| Utrikes född | 7,9 | ± | 1,4 | 7,7 | ± | 1,4 | 7,8 | ± | 1,0 |
Personer med nedsatt arbetsförmåga i befolkningen
En funktionsnedsättning kan innebära att arbetsförmågan påverkas. Att ha nedsatt arbetsförmåga innebär att en person har svårigheter att utföra sitt arbete på samma sätt eller med samma effektivitet som en person utan funktionsnedsättning. Den kan vara tillfällig eller långvarig, beroende på individens situation och funktionsnedsättning.
I befolkningen 16–65 år har 8 procent en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan. Det är vanligare bland kvinnor än bland män, 10 procent jämfört med 7 procent. Att ha en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är även vanligare bland personer över 50 år, personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning, samt bland inrikes födda.
Bland äldre är andelen med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga omkring 11 procent. Även här är andelen högre bland kvinnor än bland män, 12 procent jämfört med 9 procent. Bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning är andelen med nedsatt arbetsförmåga högre än bland personer med eftergymnasial utbildning. Bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade finns en skillnad i arbetsförmåga mellan kvinnor och män, där det är vanligare bland kvinnor för båda utbildningsgrupperna.
Andel personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i befolkningen
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Totalt | 9,7 | ± | 0,7 | 7,2 | ± | 0,6 | 8,4 | ± | 0,4 |
| Ålder | |||||||||
| 16–29 år | 9,1 | ± | 1,5 | 6,1 | ± | 1,2 | 7,6 | ± | 0,9 |
| 30–49 år | 8,1 | ± | 1,0 | 6,4 | ± | 0,9 | 7,2 | ± | 0,7 |
| 50–65 år | 12,2 | ± | 1,4 | 9,3 | ± | 1,3 | 10,7 | ± | 0,9 |
| Utbildningsnivå | |||||||||
| Förgymnasial | 13,1 | ± | 2,6 | 11,1 | ± | 1,9 | 11,9 | ± | 1,5 |
| Gymnasial | 13,5 | ± | 1,4 | 7,9 | ± | 0,9 | 10,3 | ± | 0,8 |
| Eftergymnasial | 5,8 | ± | 0,7 | 3,8 | ± | 0,7 | 5,0 | ± | 0,5 |
| Födelseland | |||||||||
| Inrikes född | 10,9 | ± | 0,9 | 7,9 | ± | 0,7 | 9,4 | ± | 0,5 |
| Utrikes född | 6,4 | ± | 1,3 | 5,3 | ± | 1,2 | 5,9 | ± | 0,9 |
Nedsatt arbetsförmåga varierar
De som svarat att de har nedsatt arbetsförmåga ombeds att svara på hur mycket deras arbetsförmåga är nedsatt. Svarsalternativen är Ja, mycket, Ja delvis, Nej inte alls och Vet ej/aldrig haft ett jobb.
Bland personer med en funktionsnedsättning har cirka 71 procent en arbetsförmåga som är mycket eller delvis nedsatt. Omkring 28 procent bedömer att deras arbetsförmågan är mycket nedsatt, medan 43 procent anser att den är delvis nedsatt.
Andel personer med funktionsnedsättning efter grad av nedsatt arbetsförmåga
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Ja, mycket | 31,9 | ± | 3,3 | 23,1 | ± | 3,3 | 27,8 | ± | 2,3 |
| Ja, delvis | 43,2 | ± | 3,4 | 42,8 | ± | 3,7 | 43,0 | ± | 2,5 |
| Nej, inte alls | 23,4 | ± | 2,8 | 31,2 | ± | 3,3 | 27,1 | ± | 2,1 |
| Vet ej/aldrig haft ett jobb | ... | ± | ... | ... | ± | ... | 0,3 | ± | 0,3 |
Andelen med mycket nedsatt arbetsförmåga är störst bland personer i åldersgruppen 50–65 år. Knappt hälften, 47 procent har en funktionsnedsättning som medför mycket nedsatt arbetsförmåga.
Det är vanligare att personer med en mycket nedsatt arbetsförmåga har förgymnasial eller gymnasial utbildning, och inte lika vanligt med eftergymnasial utbildning.
Andel personer med funktionsnedsättning efter grad av nedsatt arbetsförmåga
Personer med funktionsnedsättning i den sysselsatta befolkningen
Det är 409 000 personer i befolkningen i åldern 16–65 med en funktionsnedsättning som är sysselsatta. Bland personer med funktionsnedsättning är 52 procent sysselsatta, medan motsvarande andel för övriga befolkningen är 81 procent. Andelen personer med funktionsnedsättning i den sysselsatta befolkningen är lägre än andelen personer med funktionsnedsättning i befolkningen 16–65 år. Det innebär att personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade bland de sysselsatta jämfört med deras totala andel i befolkningen.
Bland personer med funktionsnedsättning finns stora skillnader mellan sysselsatta och ej sysselsatta. Bland ej sysselsatta har 78 procent en nedsatt arbetsförmåga, jämfört med 64 procent av de sysselsatta. Ej sysselsatta bedömer i högre utsträckning att deras arbetsförmåga är mycket nedsatt, 46 procent. Sysselsatta bedömer i högre grad att deras arbetsförmåga inte är påverkad, 36 procent, jämfört med 22 procent bland de ej sysselsatta.
Andel personer med funktionsnedsättning efter arbetsförmåga
↳ Sidbryte vid utskrift
Arbetsmarknad
I detta avsnitt beskrivs arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning. Centrala arbetsmarknadsmått som redovisas i arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisas här för personer med funktionsnedsättning. Jämförelse sker i huvudsak med den övriga befolkningen, 16–65 år. Jämförelser görs också utifrån om funktionsnedsättningen innebär en nedsatt arbetsförmåga eller inte.
Arbetsmarknaden spelar en central roll i människors ekonomiska och sociala välbefinnande. Enligt de senaste resultaten från AKU 2025 var sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen, på en fortsatt hög nivå 2025 (69,0 procent). Under perioden 2001 – 2025 hade sysselsättningsgraden den högsta nivån 2023. Arbetskraftsdeltagandet, det vill säga sysselsatta och arbetslösa, ökade under 2025 i åldern 15–74 jämfört med föregående år. Arbetskraftstalet, det vill säga arbetskraftens andel av befolkningen, uppgick till 75,7 procent under 2025. Detta var en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2024 vilket främst berodde på att antalet arbetslösa steg, framför allt bland män. För en utförligare redogörelse, se Arbetsmarknadssituationen för befolkningen 15-75 år AKU, 2025.
Resultaten om sysselsättning och arbetslöshet i befolkningen som redovisas i den här rapporten skiljer sig från den officiella arbetskraftsstatistiken i AKU. Detta beror på att urvalet för denna undersökning avgränsas till åldersgruppen 16–65 år, medan urvalet och redovisningen i AKU avser personer i åldern 15–74 år. Dessutom finns skillnader i skattningsförfarandet som är anpassat till undersökningens målpopulation, personer med funktionsnedsättning i åldern 16–65 år. För en närmare beskrivning, se den särskilda dokumentation som publiceras tillsammans med rapporten på SCB:s webbplats, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
I kapitlet beskrivs i huvudsak den del av befolkningen som är i arbetskraften, vilket utgörs av personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa. Indelningen följer AKU:s indelning och inkluderar enbart personer boende i privata hushåll. Personer som bor på institutionsboenden, till exempel gruppboenden för personer med funktionsnedsättning ingår inte. Mer information kring indelning och grupperingar finns på Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Arbetskraften utgörs av personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa enligt nedanstående definitioner.
Sysselsatta omfattar följande grupper:
- Personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande en familjemedlem (=sysselsatta, i arbete).
- Personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande familjemedlem eller egenföretagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet). Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, (till exempel för vård av barn eller studier), arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning.
- Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta. Det kan gälla till exempel offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd.
Arbetslösa omfattar följande grupper:
- Personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut.
Ej i arbetskraften omfattar personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bland annat studerande, pensionärer, hemarbetande och långvarigt sjuka. Latent arbetssökande är en delgrupp i ej i arbetskraften. Det är personer som velat och kunnat ta arbete under referensveckan men inte sökt något arbete.
I avsnittet Yrkesgrupper redovisas andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättning utifrån yrkesgrupper enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK används inom arbetsmarknads- och individstatistiken. För mer information om SSYK, se SCB:s webbplats Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).
Arbetskraftsdeltagande
Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa, det vill säga de som antingen har ett arbete eller aktivt söker ett. Arbetskraftsdeltagandet påverkas av flera faktorer, såsom ålder, utbildning och hälsa.
Bland personer med funktionsnedsättning ingår 63 procent i arbetskraften, vilket är lägre än för övriga befolkningen, där 88 procent ingår i arbetskraften. Kvinnor och män med funktionsnedsättning deltar i arbetskraften i ungefär samma grad.
Andel i arbetskraften, 16 - 65 år. Personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen
Personer med en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga deltar i arbetskraften i lägre grad än de utan nedsatt arbetsförmåga. Av de med nedsatt arbetsförmåga ingår 59 procent i arbetskraften, jämfört med 77 procent av de utan nedsatt arbetsförmåga. Kvinnor och män med funktionsnedsättning deltar i arbetskraften i ungefär samma utsträckning, oavsett om de har nedsatt arbetsförmåga eller inte.
Andel i arbetskraften
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Med funktionsnedsättning | 61,3 | ± | 3,4 | 65,4 | ± | 3,6 | 63,2 | ± | 2,4 |
| Med nedsatt arbetsförmåga | 56,5 | ± | 4,1 | 61,1 | ± | 4,6 | 58,5 | ± | 3 |
| Utan nedsatt arbetsförmåga | 76,6 | ± | 5,9 | 77,2 | ± | 5,6 | 76,9 | ± | 4,1 |
| Övriga i befolkningen | 86,5 | ± | 0,9 | 89,5 | ± | 0,7 | 88,1 | ± | 0,5 |
Sysselsatta
Sysselsatta är personer som är i arbete, antingen anställda eller företagare. Bland personer med funktionsnedsättning är 52 procent sysselsatta. Det är lägre jämfört med övriga i befolkningen där 81 procent är sysselsatta.
Sysselsättningen är lägre bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, 47 procent jämfört med 67 procent bland personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga.
Det finns inga skillnader i sysselsättning mellan kvinnor och män bland personer med funktionsnedsättning, oavsett om deras arbetsförmåga är påverkad. Däremot är sysselsättningen högre bland män än kvinnor i övriga befolkningen.
Andel sysselsatta, 16-65 år. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt övriga i befolkningen
Arbetslösa
Arbetslösa är en del av de som ingår i arbetskraften. Arbetslöshet definieras som att en person inte har ett arbete men har aktivt sökt och kan ta ett arbete inom 14 dagar. År 2025 är andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning 18 procent. Det är en högre andel än bland övriga befolkningen, där andelen arbetslösa i arbetskraften är 9 procent.
Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen arbetslösa mellan kvinnor och män inom respektive jämförelsegrupp, det vill säga vare sig bland personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga eller i övriga befolkningen. Samtidigt har män med funktionsnedsättning högre arbetslöshet (21 procent) relativt män som inte har en funktionsnedsättning (9 procent), vilket är en större skillnad i procentenheter än motsvarande jämförelse bland kvinnor. Bland kvinnor med funktionsnedsättning är 15 procent arbetslösa, och bland kvinnor som inte har en funktionsnedsättning är 8 procent arbetslösa. Det skiljer därmed 12 procentenheter mellan män med respektive utan funktionsnedsättning, och motsvarande jämförelse bland kvinnor är 7 procentenheter. Detta förstärks ytterligare bland män med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, där 25 procent är arbetslösa.
Andel arbetslösa i arbetskraften, 16-65 år. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga samt övriga i befolkningen
Heltid och deltid
Personer med funktionsnedsättning arbetar heltid i lägre utsträckning än övriga sysselsatta i befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning är 66 procent sysselsatta på heltid, medan motsvarande andel är 82 procent för övriga i befolkningen.
Personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga arbetar i högre grad heltid än de med nedsatt arbetsförmåga. Det är 76 procent av de utan nedsatt arbetsförmåga som arbetar heltid, jämfört med 61 procent av de med nedsatt arbetsförmåga arbetar heltid.
Bland personer med nedsatt arbetsförmåga arbetar 26 procent deltid 20–34 timmar. Motsvarande andel är 11 procent bland de utan nedsatt arbetsförmåga. Resterande som svarat på frågan arbetar deltid 1–19 timmar, men här finns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan jämförelsegrupperna.
Andel som arbetar heltid eller deltid av sysselsatta. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt befolkningen i övrigt
Särskilt vanligt att kvinnor med nedsatt arbetsförmåga arbetar deltid
Andelen som arbetar heltid är lägre bland kvinnor än bland män, både för personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning arbetar 59 procent av kvinnorna heltid, jämfört med 73 procent av männen. Kvinnor med funktionsnedsättning arbetar också i lägre grad heltid jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning, bland övriga kvinnor i befolkningen arbetar 77 procent heltid. Bland män i övriga befolkningen arbetar 87 procent heltid.
Andel heltidsarbetare av sysselsatta. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt övriga i befolkningen
Kvinnor med funktionsnedsättning arbetar i stället deltid i högre utsträckning än män. Bland personer med funktionsnedsättning arbetar 25 procent deltid i omfattningen 20–34 timmar, och 12 procent arbetar deltid i omfattningen 1–19 timmar. Bland män med funktionsnedsättning arbetar 15 procent deltid i omfattningen 20–34 timmar, och 7 procent arbetar deltid i omfattningen 1–19 timmar. Samma mönster återfinns bland personer med nedsatt arbetsförmåga, men ännu fler arbetar deltid i denna grupp.
Andel som arbetar heltid eller deltid bland sysselsatta kvinnor
Andel som arbetar heltid eller deltid bland sysselsatta män
Anställd eller företagare
Det är lika vanligt att vara anställd respektive företagare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga i befolkningen. Andelen som är anställda varierar mellan 91 och 93 procent för jämförelsegrupperna, dvs personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga samt övriga i befolkningen. Andelarna är inte statistiskt signifikant skilda från varandra mellan jämförelsegrupperna.
Andelen anställda bland sysselsatta. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt övriga i befolkningen
Det är vanligare att vara företagare bland män både bland personer med funktionsnedsättning och bland övriga i befolkningen. Det är 9,5 procent bland män med funktionsnedsättning som är företagare, jämfört med 4,2 procent bland kvinnor med funktionsnedsättning. Motsvarande andelar är 11 procent bland män och 6 procent bland kvinnor i övriga befolkningen. Det finns dock inga skillnader totalt sett vad gäller andelen företagare mellan jämförelsegrupperna. Andelen företagare varierar mellan 4 och 6 procent.
Andelen företagare bland sysselsatta. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt övriga i befolkningen
Offentlig eller privat sektor
Fördelningen mellan arbetsmarknadssektorer är i stort sett densamma bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning, oavsett om personerna har eller inte har nedsatt arbetsförmåga, som för övriga i befolkningen.
Bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning arbetar 72 procent i privat sektor, 19 procent i kommunal sektor, 5 procent i regional sektor och 4 procent i statlig sektor. Detta mönster är snarlikt för övriga jämförelsegrupper.
Personer med funktionsnedsättning arbetar i något lägre utsträckning i statlig sektor (4 procent) jämfört med övriga i befolkningen (6 procent). I övrigt finns inte några statistiskt signifikanta skillnader mellan våra jämförelsegrupper vad gäller andelen sysselsatta som arbetar i privat, kommunal, statlig respektive regional arbetsmarknadssektor.
Andel sysselsatta per arbetsmarknadssektor. Personer med funktionsnedsättning, med respektive utan nedsatt arbetsförmåga, samt övriga i befolkningen
Vid en jämförelse mellan sysselsatta kvinnor och män i övriga befolkningen framgår att män i större utsträckning arbetar inom privat sektor, medan kvinnor i högre grad arbetar inom kommunal och regional sektor. Detta mönster återfinns även bland sysselsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Bland män med funktionsnedsättning arbetar 85 procent inom privat sektor, medan 60 procent av kvinnorna gör det. Kvinnor arbetar i högre grad inom kommunal, 28 procent, och regional sektor, 7 procent jämfört med männen, 8 procent respektive 2 procent.
Andel sysselsatta per arbetsmarknadssektor. Personer med funktionsnedsättning
Mönstret är i stort sett detsamma bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning med respektive utan nedsatt arbetsförmåga. Såväl fördelningen mellan sektorer och skillnader mellan kvinnor och män påminner om de som återfinns i gruppen sysselsatta personer med funktionsnedsättning totalt.
Yrkesgrupper
Den vanligaste yrkeskategorin bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning är service-, omsorgs- och försäljningsyrken, 23 procent, följt av yrken med krav på fördjupad högskolekompetens, 21 procent. Dessa yrkeskategorier är även vanligast i den övriga befolkningen, men där är andelen som arbetar i yrken med fördjupad högskolekompetens högre (29 procent) och andelen som arbetar inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken lägre (18 procent). I detta avsnitt redovisas yrken enligt standard för svensk yrkesklassificering (SSYK2012). För djupare förståelse om yrkesklassificeringen se SCB:s hemsida, Standard för svensk yrkesklassificering.
Vidare arbetar personer med funktionsnedsättning i större utsträckning än övriga befolkningen inom yrken som administration och kundtjänst. De arbetar också oftare i yrken som kräver kortare utbildning eller introduktion. Däremot är de underrepresenterade inom chefsyrken och yrken som kräver högskolekompetens.
Andel sysselsatta efter yrkesgrupp
Representationen av kvinnor och män skiljer sig avsevärt mellan olika yrkeskategorier. Det är vanligare att sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken och inom yrken med krav på fördjupad högskolekopmetens jämfört med män. Män, å andra sidan, arbetar i högre grad inom yrken inom byggverksamhet, tillverkning samt inom maskinell tillverkning och transport, jämfört med kvinnor.
Andel sysselsatta med funktionsnedsättning efter yrkesgrupp
Fast eller tidsbegränsad anställning
Personer som har en fast anställning är tillsvidareanställda. Bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning har 81 procent en fast anställning, jämfört med 88 procent i övriga befolkningen. Tidsbegränsad anställning omfattar vikariat, säsongsarbete, provanställningar, projektanställningar eller andra former av tidsbegränsade anställningar. Det finns ingen betydande skillnad i anställningsform mellan personer med nedsatt arbetsförmåga och de utan nedsatt arbetsförmåga.
Det finns inga säkerställda skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning i andelen med fast respektive tidsbegränsad anställning. Det gäller även för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Andel personer med fast eller tidsbegränsad anställning i befolkningen
| Med funktionsnedsättning | Med nedsatt arbetsförmåga | Utan nedsatt arbetsförmåga | Övriga befolkningen | |||||||||
| Fast anställning | 81,0 | ± | 2,8 | 81,9 | ± | 3,5 | 79,6 | ± | 4,8 | 88,0 | ± | 0,6 |
| Tidsbegränsad anställning | 19,0 | ± | 2,8 | 18,1 | ± | 3,5 | 20,4 | ± | 4,8 | 12,0 | ± | 0,6 |
Fördelningen mellan andelen personer som har fast anställning och de som har en tidsbegränsad anställning ser ungefär likadan ut för de anställda, oavsett funktionsnedsättning eller arbetsförmåga. Runt en femtedel har tidsbegränsad anställning i respektive grupp, och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader grupperna emellan.
Kvinnor i övriga befolkningen är i större utsträckning fast anställda jämfört med gruppen kvinnor med funktionsnedsättning. Män i övriga befolkningen är fast anställda i större utsträckning än män i alla andra grupper.
Andel med fast anställning bland anställda
↳ Sidbryte vid utskrift
Ekonomisk utsatthet
Att studera inkomster och försörjningsmöjligheter bland personer med funktionsnedsättning är centralt för att förstå och följa utvecklingen av ekonomisk ojämlikhet. Det är också viktigt för att kunna belysa jämställdhet mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning i Sverige. Ekonomiska resurser påverkar människors möjligheter att leva ett självständigt liv, delta i samhället och upprätthålla en skälig levnadsstandard.
För att få en mer heltäckande bild av den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning redovisas för första gången i år uppgifterna från undersökningen situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning med kompletterande registerdata från SCB:s senaste Inkomst- och taxeringsregister (IoT) för inkomstår 2024.
De två inkomstbaserade fattigdomsmåtten Låg ekonomisk standard och Låg inkomststandard beräknas och fungerar som centrala indikatorer för att analysera ekonomisk utsatthet.
Inkomst- och fattigdomsmått
Disponibel inkomst: Summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).
Ekonomisk standard: För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med det antal konsumtionsenheter hushållet består av.
Låg ekonomisk standard är ett relativt fattigdomsmått och avser antalet eller andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.
Låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått som används för att klassa hushåll med låga inkomster. Måttet avser antalet eller andelen personer som lever i hushåll vars inkomster inte räcker för att betala nödvändiga levnadsomkostnader som boende, barnomsorg, lokala resor och så vidare.
För personer med funktionsnedsättning är ekonomisk utsatthet betydligt vanligare än i befolkningen i stort. Nästan en av fyra personer med funktionsnedsättning (24 procent) har låg ekonomisk standard, vilket innebär att deras inkomster ligger betydligt under medianen för Sveriges befolkning. Detta kan jämföras med 11 procent i den övriga befolkningen. Både personer med och utan nedsatt arbetsförmåga har sämre ekonomisk standard, 26 respektive 18 procent, än den övriga befolkningen. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män.
Andel med låg ekonomisk standard bland personer med funktionsnedsättning, med och utan nedsatt arbetsförmåga samt övriga befolkningen
Även andelen med låg inkomststandard är högre bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen, knappt 8 procent jämfört med 4 procent. Det betyder att ungefär en av tolv personer med funktionsnedsättning saknar ekonomiska resurser för att täcka sina mest nödvändiga kostnader. Detta gäller särskilt personer med nedsatt arbetsförmåga, av vilka drygt 8 procent har låg inkomststandard. Andelen med låg inkomststandard bland personer utan nedsatt arbetsförmåga ligger däremot mer i nivå med den övriga befolkningen, 6 procent. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män inom respektive jämförelsegrupp.
Andel med låg inkomststandard bland personer med funktionsnedsättning, med och utan nedsatt arbetsförmåga samt övriga befolkningen
↳ Sidbryte vid utskrift
Stöd och anpassning i arbetslivet
Under insamlingsåret 2025 handlade fördjupningsområdet för rapporten om stöd- och anpassningsåtgärder.
Personer med funktionsnedsättning som har en nedsatt arbetsförmåga får frågan om de har behov av stöd och anpassning för att kunna utföra ett arbete. Frågan ställs inte till personer som har svarat nej på frågan om nedsatt arbetsförmåga. Det ställs olika frågor till de som är sysselsatta och de som inte är sysselsatta. De sysselsatta får frågan om vilka stöd eller anpassningar de har behov av. Om de svarar att de har behov av stöd eller anpassningar så får de också frågan om de har fått den aktuella anpassningen.
Frågan som ställs till sysselsatta är ”Medför din funktionsnedsättning att du har behov av något av följande för att kunna utföra ditt arbete?”
De stöd och anpassningar som undersökningen frågar om är:
- anpassad arbetstid
- anpassat arbetstempo
- anpassade arbetsuppgifter
- personligt anpassade hjälpmedel
- särskild lokalanpassning
- en särskilt utsedd person (som stöd på arbetsplatsen)
- behov av något annat för att kunna utföra ditt arbete på din nuvarande arbetsplats.
Svarsalternativen är ja/nej/vet ej.
Till personer som är ej sysselsatta formuleras frågan ”Tror du att det skulle hjälpa dig att utföra ett arbete, om du kunde få något av följande?”. De stöd och anpassningar som undersökningen frågar ej sysselsatta om är samma som ovan med undantag för sista alternativet som för ej sysselsatta formuleras; Behov av någon annan anpassning.
Sysselsatta personers behov av stöd
Ungefär 80 procent av sysselsatta personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga har behov av minst en typ av stöd- och anpassningsåtgärd för att kunna utföra sitt arbete.
Det finns endast små eller icke-signifikanta skillnader mellan grupper i olika åldrar, kön eller utbildningsnivå när det gäller behov av stöd och anpassning.
Andel sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som har behov av minst en stöd- och anpassningsåtgärd
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Totalt | 82,4 | ± | 4,3 | 75,9 | ± | 5,6 | 79,6 | ± | 3,5 |
| Ålder | |||||||||
| 16–29 år | 77,7 | ± | 10,8 | 66,3 | ± | 13,7 | 72,9 | ± | 8,6 |
| 30–49 år | 80,9 | ± | 6,7 | 77,9 | ± | 8,7 | 79,7 | ± | 5,3 |
| 50–65 år | 87,2 | ± | 6,2 | 78,8 | ± | 8,6 | 83,3 | ± | 5,2 |
| Utbildningsnivå | |||||||||
| Förgymnasial | ... | ± | ... | ... | ± | ... | 75,7 | ± | 10,7 |
| Gymnasial | 80,5 | ± | 6,5 | 76,0 | ± | 7,0 | 78,4 | ± | 4,8 |
| Eftergymnasial | 87,5 | ± | 4,9 | 76,4 | ± | 9,1 | 83,9 | ± | 4,5 |
| Födelseland | |||||||||
| Inrikes född | 83,1 | ± | 4,6 | 75,1 | ± | 5,9 | 79,5 | ± | 3,7 |
| Utrikes född | 79,3 | ± | 11,7 | ... | ± | ... | 79,9 | ± | 9,6 |
Behovet av anpassat arbetstempo är det vanligaste behovet av stöd, 48 procent anger att de behöver det. Därefter kommer anpassade arbetsuppgifter och anpassad arbetstid på 41 respektive 40 procent. Att behöva personligt anpassade hjälpmedel är också relativt vanligt, 28 procent anger att de behöver det. Mindre vanligt är behov av anpassade lokaler eller en särskilt utsedd person som stöd på arbetsplatsen. Det är vanligare att kvinnor behöver anpassad arbetstid och särskild lokalanpassning, jämfört med män. I övrigt finns det inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor.
Ungefär 16 procent har behov av tillgång till någon annan typ av stöd och anpassning. Bland fritextsvaren finns det exempel på åtgärder som att arbeta hemifrån, mer flexibilitet och bättre möjlighet till återhämtning. Anpassningar i den fysiska arbetsmiljön (lugn miljö, specifika arbetshjälpmedel) och i den sociala arbetsmiljön (bra kollegor och en förstående chef) nämns också i fritextsvaren.
Andel sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som har behov av respektive stöd- och anpassningsåtgärd
Sysselsatta personers tillgång till stöd
I undersökningen får sysselsatta också svara på om de har fått den stöd- och anpassningsåtgärd de har behov av. Det är 73 procent av de som har behov av minst en stöd- och anpassningsåtgärd som också fått minst en åtgärd, bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga.
Det vanligaste förekomsten av beviljat stöd är att få en särskilt utsedd person. Anpassat arbetstempo är omvänt det stöd som beviljats i lägst utsträckning. Generellt är skillnaderna mellan de olika stöden liten eller icke-signifikant.
Andel sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har fått respektive stöd- och anpassningsåtgärd
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Anpassad arbetstid | 72,2 | ± | 7,4 | 71,4 | ± | 10,9 | 71,9 | ± | 6,2 |
| Anpassat arbetstempo | 68,0 | ± | 7,3 | 66,3 | ± | 9,1 | 67,3 | ± | 5,7 |
| Anpassade arbetsuppgifter | 74,6 | ± | 7,5 | 77,4 | ± | 8,5 | 75,8 | ± | 5,6 |
| Personligt anpassade hjälpmedel | 72,4 | ± | 9,0 | 70,0 | ± | 11,9 | 71,5 | ± | 7,2 |
| Särskild lokalanpassning | 64,4 | ± | 12,0 | 77,5 | ± | 16,2 | 67,9 | ± | 9,9 |
| Särskilt utsedd person | 87,8 | ± | 13,2 | 77,2 | ± | 18,9 | 83,0 | ± | 11,2 |
| Något annat | 54,8 | ± | 12,8 | 77,1 | ± | 14,4 | 63,9 | ± | 9,7 |
Det finns inga signifikanta skillnader avseende kön, ålder, utbildningsnivå eller födelseland när det gäller tillgång till stöd och anpassning.
Ej sysselsatta personers behov av stöd
En särskild fråga om behov av stöd ställs till personer som inte arbetar, de ej sysselsatta. Frågan lyder: ”Tror du att det skulle hjälpa dig att utföra ett arbete, om du kunde få något av följande?”
Det är 66 procent av ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som tror att minst en stöd- och anpassningsåtgärd skulle hjälpa dem att utföra ett arbete. Bland ej sysselsatta är det en högre andel yngre jämfört med äldre som tror att stöd och anpassningsåtgärder skulle gynna dem, 91 procent bland 16–29-åringar, 74 procent bland 30–49-åringar och 45 procent bland 50–69-åringar. Skillnader mellan kön och utbildningsnivåer är små eller icke-signifikanta.
Andel ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har behov av minst en stöd- eller anpassningsåtgärd
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Totalt | 63,9 | ± | 5,9 | 68,8 | ± | 6,4 | 66,1 | ± | 4,3 |
| Ålder | |||||||||
| 16–29 år | 92,5 | ± | 6,6 | 89,9 | ± | 7,5 | 91,4 | ± | 5,0 |
| 30–49 år | 76,5 | ± | 10,5 | 71,8 | ± | 10,7 | 74,2 | ± | 7,5 |
| 50–65 år | 39,2 | ± | 8,5 | 53,2 | ± | 10,8 | 45,0 | ± | 6,7 |
| Utbildningsnivå | |||||||||
| Förgymnasial | 64,1 | ± | 13,6 | 70,2 | ± | 10,9 | 67,6 | ± | 8,6 |
| Gymnasial | 59,7 | ± | 8,0 | 64,3 | ± | 9,2 | 61,6 | ± | 6,1 |
| Eftergymnasial | 73,3 | ± | 9,6 | ... | ± | ... | 75,2 | ± | 7,6 |
| Födelseland | |||||||||
| Inrikes född | 65,3 | ± | 6,4 | 66,9 | ± | 7,3 | 66,0 | ± | 4,8 |
| Utrikes född | ... | ± | ... | ... | ± | ... | 66,5 | ± | 10,1 |
Bland ej sysselsatta personer med en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga har flest behov av anpassade arbetsuppgifter, 51 procent anger detta. För svarsalternativet Något annat kan de som svarar på undersökningen själva ange sina behov av stöd. Av fritextsvaren framgår att behoven bland ej sysselsatta med behov av annat stöd eller anpassning i hög grad rör den fysiska arbetsmiljön. Behov av tydlighet och struktur och anpassning av den sociala arbetsmiljön, samt möjlighet att jobba på distans eller stöd att ta sig till arbetsplatsen.
Andel ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har behov av respektive stöd- och anpassningsåtgärd
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Minst en typ av stöd/anpassning | 63,9 | ± | 5,9 | 68,8 | ± | 6,4 | 66,1 | ± | 4,3 |
| Anpassad arbetstid | 47,5 | ± | 6,0 | 44,3 | ± | 6,8 | 46,1 | ± | 4,5 |
| Anpassat arbetstempo | 45,8 | ± | 6,0 | 44,1 | ± | 6,8 | 45,0 | ± | 4,4 |
| Anpassade arbetsuppgifter | 50,2 | ± | 6,0 | 52,9 | ± | 6,8 | 51,4 | ± | 4,5 |
| Personligt anpassade hjälpmedel | 33,1 | ± | 5,6 | 31,8 | ± | 6,3 | 32,5 | ± | 4,2 |
| Särskild lokalanpassning | 26,8 | ± | 5,2 | 27,9 | ± | 6,1 | 27,3 | ± | 3,9 |
| Särskilt utsedd person | 29,7 | ± | 5,4 | 28,4 | ± | 6,2 | 29,1 | ± | 4,1 |
| Något annat | 17,5 | ± | 4,5 | 16,2 | ± | 5,0 | 16,9 | ± | 3,3 |
Jämförelse av sysselsatta och ej sysselsatta
I detta avsnitt jämförs sysselsatta personer med funktionsnedsättning som uppgett behov av respektive stöd- och anpassningsåtgärd, med ej sysselsatta personer med funktionsnedsättning som tror att det skulle hjälpa dem att utföra ett arbete om de kunde få dessa stöd- och anpassningsåtgärder.
Bland de sysselsatta har en högre andel (knappt 80 procent) behov av minst en stöd- och anpassningsåtgärd, jämfört med andelen ej sysselsatta (66 procent) som tror att de skulle vara hjälpta av stöd- och anpassningsåtgärder.
Andel personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har behov av respektive stöd- och anpassningsåtgärd
Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till behovet av minst en stöd- eller anpassningsåtgärd för personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, varken för sysselsatta eller ej sysselsatta.
Bland ej sysselsatta med en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga har yngre personer större behov än äldre av minst en stöd- och anpassningsåtgärd för att kunna utföra ett arbete. Bland sysselsatta personer syns inga sådana skillnader.
Andel personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har behov av minst en stöd- eller anpassningsåtgärd
↳ Sidbryte vid utskrift
Kort om statistiken
I det här kapitlet ges en kort beskrivning av undersökningens ändamål och innehåll samt statistikens framställning och kvalitet.
Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning genomförs i direkt anslutning till SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU).
Statistikens ändamål och innehåll
SCB har i 2025 års regleringsbrev fått i uppdrag att ta fram och publicera könsuppdelad statistik om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Syftet med statistiken är att beskriva situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning mellan 16 och 65 år i Sverige. Statistiken används exempelvis till jämförelser mellan grupper och jämförelser över tid och utgör ett viktigt underlag för att följa upp Sveriges funktionshinderspolitiska mål på arbetsmarknaden. Den används bland annat av Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för delaktighet.
Population och urval
Populationen i undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning utgörs av personer i åldern 16–65 år som är folkbokförda i Sverige och är boende i privata hushåll. Urvalsramen är personer i dessa åldrar som ingått i rotationsgrupp 1 eller 5 i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) under perioden januari–december 2025.
Urvalet i AKU omfattar varje månad cirka 17 000 individer boende i privata hushåll som fyllt 15 år men ännu ej 90 och som är folkbokförda i Sverige. Urvalet som ligger till grund för undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning är begränsat till åldrarna 16–65 år.
Frågor och variabler
Till personerna i urvalet ställs frågan om funktionsnedsättning i direkt anslutning till AKU. De som uppger att de har en funktionsnedsättning får en följdfråga om nedsatt arbetsförmåga samt några frågor inom ett av två roterande fördjupningsområden. Årets undersökning innehåller frågor om behovet av stöd- och anpassningsåtgärder i arbetslivet kopplat till funktionsnedsättning.
Undersökningens huvudsakliga mål- och observationsvariabler hämtas genom direktinsamling från undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
- Funktionsnedsättning: Personer som uppger att de har en funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara en fysisk, psykisk, kognitiv, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
- Nedsatt arbetsförmåga: Personer som bedömer att deras funktionsnedsättning medför en delvis eller mycket nedsatt arbetsförmåga
- Behov av stöd och anpassningsåtgärder i arbetslivet som följd av funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga.
- Anpassad arbetstid
- Anpassat arbetstempo
- Anpassade arbetsuppgifter
- Personligt anpassade hjälpmedel
- Särskild lokalanpassning
- Särskilt utsedd person
- Något annat
samt arbetsmarknadsvariabler som hämtas från AKU (för en definition av variablerna se avsnittet Arbetsmarknad),
- Arbetskraftsstatus
- Sysselsatta/arbetslösa
- Anställda/företagare
- Fast/tidsbegränsat anställda
- Heltids-/deltidsarbete
- Sektor
- Yrke
Bakgrundsvariabler utgörs främst av demografiska variabler som kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. Uppgifter om utbildningsnivå hämtas från Registret över befolkningens utbildning (UREG) och övriga uppgifter hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB).
Såväl variablerna om funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som utvalda arbetsmarknads- och bakgrundsvariabler fungerar som redovisningsvariabler i denna rapport.
Mer information om statistikens ändamål och innehåll ges i avsnitt 1 i Kvalitetsdeklaration som ni finner från följande sida på SCB:s webbplats, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Statistikens framställning
Datainsamling
Uppgifter till AKU och undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning inhämtas via webbformulär samt genom datorstödda telefonintervjuer. Insamlingen sker på SCB:s enhet för intervjuverksamhet.
Urvalspersonerna informeras per brev om att de blivit utvalda att delta i AKU, ungefär två veckor innan intervjuarna gör det första kontaktförsöket. Av brevet framgår bland annat att personen kommer att bli kontaktad för en direkt telefonintervju för de som deltar i AKU för första gången.
Datainsamlingen är uppbyggd kring så kallade referensveckor som löper från och med måndag till och med söndag och intervjuarbetet börjar dagen efter respektive referensveckas utgång. De flesta intervjuerna genomförs inom loppet av 15 dagar efter referensveckan.
I vissa fall, till exempel vid sjukdom eller språksvårigheter, förekommer indirekt intervju. En annan person, exempelvis en familjemedlem eller god man, svarar då för den utvalda personen. Även frågor som tillhör undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning kan ställas i indirekta intervjuer.
Skattning
Undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning kan beskrivas som ett tvåfas-urval där första fasen är AKU-urvalet avseende individer som är 15–74 år och andra fasen är de som är 16–65 år i rotationsgrupp 1 och 5. Urvalspersoner som tillhör de utvalda rotationsgrupperna indelas sedan i sju grupper genom att kombinera kön, ålder, arbetskraftskraftstatus och svar på screeningfrågan om huruvida man har en funktionsnedsättning eller inte. Personerna inom respektive grupp förmodas ha liknande svarsmönster. Estimationen bygger sedan på GREG-estimation (General Regression-estimator). För att reducera urval- och bortfallsfel används hjälpinformation, det vill säga registervariabler vars värden är kända för samtliga enheter i AKU:s urvalsram. Hjälpinformationen som har används här är lik den som används i AKU där uppgifter har grupperats efter kön kombinerat med ålder, region, födelseland, lön registrerat i arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) samt information från Arbetsförmedlingen huruvida urvalspersonen är inskriven som arbetslös och arbetssökande eller inte. Därtill har uppgifter om utbildningsnivå samt en indikator om funktionsnedsättning lagts till. Indikatorn är konstruerad utifrån ersättningar relaterade till funktionsnedsättning som kan fås ur register, som aktivitetsersättning, sjukersättning, assistansersättning, bilstöd samt ytterligare ersättningar enligt lagen om stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SOL).
Vikterna konstrueras på årsbasis så att de ingående månaderna har betydelse i nivå med antalet referensveckor i AKU.
Den slumpmässiga osäkerheten som beror på att statistiken är baserad på ett urval redovisas i form av osäkerhetstal. Såväl punktskattningar som varianser beräknas med SAS-programmet ETOS.
Mer information om skattning ges i Statistikens framställning som ni finner från följande sida på SCB:s webbplats, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Statistikens kvalitet
Liksom i stort sett all statistik är även undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning behäftad med osäkerhet. Nedan följer en genomgång av felkällor och deras konsekvenser. De fel som har störst betydelse för denna undersökning är urvalsfel (beror på att ett specifikt urval undersökts), bortfallsfel (beror på att svar helt eller delvis saknas för vissa undersökta personer) samt mätfel (beror främst på att frågor och/eller svar missförstås).
Mer information om urvalsfel, bortfallsfel och mätfel finner ni i Statistikens framställning som ni finner från följande sida på SCB:s webbplats, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Jämförbarhet över tid
SCB har genomfört undersökningar inom samma ämnesområde på uppdrag av Arbetsförmedlingen under perioderna 1996–2008 och 2013–2019. SCB genomförde även 2020 års undersökning och från och med år 2021 har ansvaret för undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning flyttats över till SCB i form av ett regeringsuppdrag. Redan 2021 års undersökning skiljer sig från tidigare undersökningar i flera avseenden. Främst medför ett nytt skattningsförfarande i AKU samt anpassningar till EU:s nya ramlag (förordning 2019/1700), som innebar förändringar i population, definitioner och blankettens utformning, att jämförelser mellan 2021 och tidigare år bör undvikas avseende arbetsmarknadsvariabler.
Mer detaljerad information om förändringar i AKU mellan 2020 och 2021, och hur dessa förändringar påverkat skattningar och definitioner finns på SCB:s webbplats, Information om införande av ny ramlag i AKU, 2021.
Inför 2022 års undersökning genomfördes ett större utvecklingsarbete som gör att resultaten från 2022 inte heller är jämförbara bakåt i tiden. Den viktigaste förändringen utgjordes av en övergång till en ny fråga för att avgränsa gruppen som har en funktionsnedsättning, vilket påverkar gruppens storlek och sammansättning.
Den nya frågan togs fram inom ramen för ett regeringsuppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning (S2021/06168). Efter synpunkter från funktionshindersrörelsen på den nya frågan gjordes en mindre justering av frågeformuleringen även inför undersökningen 2023. Trots denna justering är SCB:s samlade bedömning att resultaten avseende situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning från 2022 och 2023 är jämförbara.
SCB ser undersökningsåret 2023 som en baslinje för kommande undersökningar om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Efter år 2023 har undersökningen gått in i en mer stabil fas. Sedan undersökningsåret 2022 inkluderas en indikator om funktionsnedsättning som hjälpinformation i skattningsförfarandet. Indikatorn är konstruerad utifrån olika offentliga ersättningar relaterade till funktionsnedsättning som kan fås ur register. Mer information om statistikens kvalitet ges i avsnitten 2–5 i Kvalitetsdeklaration på SCB:s webbplats, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
↳ Sidbryte vid utskrift
Om rapporten
Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. 2025
Dnr SCB2026/118
2026
AM80 - Arbetsmarknad och funktionsnedsättning
AM80 - The labour market situation for people with disability
Producent:
SCB, Statistiska centralbyrån
Avdelningen för social statistik och analys
171 54 Solna
010 479 40 00
Förfrågningar:
Marc Doppelbauer
+46 10 479 42 15
marc.doppelbauer@scb.se
Du får kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Vi vill dock att du uppger källa på följande sätt:
Källa: SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025
The labour market situation for people with disability 2025
Producer:
Statistics Sweden, Social Statistics
SE-171 54 Solna, Sweden
+46 10-479 40 00
Enquiries:
Marc Doppelbauer
+46 10 479 42 15
marc.doppelbauer@scb.se
You may copy and otherwise reproduce the contents in this publication. However, remember to state the source as follows:
Source: Statistics Sweden, The labour market situation for people with disability 2025
↳ Sidbryte vid utskrift
Bilagor
Till denna rapport hör bilagor som innehåller frågeformuläret och en tabellbilaga.
Bilaga 1
Frågeformulär, SAPF 2025
Frågeformulär
| FUNK | SCB har i uppgift att undersöka situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. | Om FUNK= 1 :FUNKNED |
| Har du någon funktionsnedsättning? | ||
| Det kan till exempel vara en fysisk, psykisk, kognitiv, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. | Om FUNK= 2/7/8/9 : Avsluta | |
| TILL IVE: Det är UPs egen uppfattning om UP har en funktionsnedsättning som räknas. | ||
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 9 AVBÖJD MEDVERKAN (vill inte svara på frågorna inkl. ej tid) | ||
| 8 FÖRHINDRAD (sjuk, språk etc.) | ||
| 7 EGEN BEDÖMNING AVSLUTA INTERVJUN (motvillig up, vill inte störa relationen, tidsbrist för att hinna AKU) OBS ENDAST I UNDANTAGSFALL, | ||
| FUNKBESK | BESKRIV……………………………. | |
| FUNK instruktioner: | ||
| Om UP har nedsatt syn men ser bra med glasögon eller linser så räknas det ej som funktionsnedsättning i den här undersökningen. | ||
| Indirekt intervju är tillåtet om UP inte själv kan besvara frågor via telefon. | ||
| De frågor som jag nu ska ställa handlar om arbetslivet. | ||
| FUNKNED | Bedömer du att din funktionsnedsättning gör att din arbetsförmåga är nedsatt? Skulle du säga mycket nedsatt, delvis nedsatt eller inte alls? | |
| 1 JA, MYCKET | ||
| 2 JA, DELVIS | ||
| 3 NEJ, INTE ALLS | ||
| 4 VET EJ | ||
| FUNKNED instruktioner: | ||
| Vid behov tillägg till ej sysselsatta: | ||
| Be UP försöka svara även om UP inte arbetar just nu eller aldrig har arbetat. Det är UPs egen uppfattning som räknas. | ||
| Medför din funktionsnedsättning att du har behov av något av följande för att kunna utföra ditt arbete? | ||
| FUNKSTOD1A | Har du behov av anpassad arbetstid? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD1B | Har du fått det? | FUNKSTOD1A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD2A | Har du behov av anpassat arbetstempo? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD2B | Har du fått det? | FUNKSTOD2A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD3A | Har du behov av anpassade arbetsuppgifter? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD3B | Har du fått det? | FUNKSTOD3A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD4A | Har du behov av personligt anpassade hjälpmedel? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD4B | Har du fått det? | FUNKSTOD4A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD5A | Har du behov av särskild lokalanpassning? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD5B | Har du fått det? | FUNKSTOD5A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD6A | Har du behov av en särskilt utsedd person som stödjer dig på arbetsplatsen? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| Instruktion: Det kan till exempel handla om de arbetsmarknadspolitiska insatserna Personligt biträde eller SIUS - Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (för någon som har funktionsnedsättning och behöver särskilt stöd inför en anställning). | ||
| FUNKSTOD6B | Har du fått det? | FUNKSTOD6A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD7A | Har du behov av något annat än det jag nu räknat upp, för att du ska kunna utföra ditt arbete på din nuvarande arbetsplats? | Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTOD7T | Vad? | FUNKSTOD7A = 1 |
| FUNKSTOD7B | Har du fått det? | FUNKSTOD7A = 1 |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| Tror du att det skulle hjälpa dig att utföra ett arbete, om du kunde få något av följande: | Ej Sysselsatt OCH (FUNKNED = 1 eller 2) | |
| FUNKSTODEJA | (skulle det hjälpa dig om du fick) anpassad arbetstid? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJB | (skulle det hjälpa dig om du fick) anpassat arbetstempo? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJC | (skulle det hjälpa dig om du fick) anpassade arbetsuppgifter? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJD | (skulle det hjälpa dig om du fick) personligt anpassade hjälpmedel? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJE | (skulle det hjälpa dig om du fick) särskild lokalanpassning? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJF | (skulle det hjälpa dig om du fick) en särskilt utsedd person som stödjer dig på arbetsplatsen? | |
| 1 JA | ||
| 2 NEJ | ||
| 3 VET EJ | ||
| FUNKSTODEJG | (skulle det hjälpa dig om du fick) någon annan anpassning? | |
| FUNKSTODEJH | Vad? __________ | |
↳ Sidbryte vid utskrift
Bilaga 2
Tabeller, SAPF 2025
Andel med funktionsnedsättning efter ålder, utbildningsnivå och födelseland
| Med funktionsnedsättning | |||||||||||||||
| Samtliga | Med nedsatt arbetsförmåga | Utan nedsatt arbetsförmåga | Övriga befolkningen | Befolkningen totalt | |||||||||||
| Ålder | |||||||||||||||
| 16–29 år | 30,4 | ± | 2,2 | 23,5 | ± | 2,6 | 47,5 | ± | 4,5 | 25,3 | ± | 0,4 | 26,1 | ± | 0,0 |
| 30–49 år | 35,8 | ± | 2,3 | 36,5 | ± | 2,9 | 33,9 | ± | 4,2 | 43,5 | ± | 0,3 | 42,5 | ± | 0,0 |
| 50–65 år | 33,8 | ± | 2,2 | 40,1 | ± | 2,9 | 18,6 | ± | 3,4 | 31,1 | ± | 0,3 | 31,4 | ± | 0,0 |
| Utbildningsnivå | |||||||||||||||
| Förgymnasial | 28,0 | ± | 2,4 | 27,0 | ± | 3,0 | 29,8 | ± | 4,5 | 17,7 | ± | 0,5 | 19,1 | ± | 0,3 |
| Gymnasial | 46,3 | ± | 2,4 | 48,7 | ± | 3,0 | 40,1 | ± | 4,5 | 39,0 | ± | 0,5 | 39,8 | ± | 0,3 |
| Eftergymnasial | 25,7 | ± | 1,9 | 24,3 | ± | 2,3 | 30,1 | ± | 3,8 | 43,3 | ± | 0,5 | 41,1 | ± | 0,3 |
| Födelseland | |||||||||||||||
| Inrikes född | 82,4 | ± | 2,0 | 81,3 | ± | 2,5 | 85,9 | ± | 3,5 | 71,8 | ± | 0,4 | 73,1 | ± | 0,3 |
| Utrikes född | 17,6 | ± | 2,0 | 18,7 | ± | 2,5 | 14,1 | ± | 3,5 | 28,2 | ± | 0,4 | 26,9 | ± | 0,3 |
Andel personer med funktionsnedsättning efter bostadsregion(NUTS2)
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Stockholm | 12,0 | ± | 1,6 | 9,6 | ± | 1,5 | 10,8 | ± | 1,1 |
| Östra Mellansverige | 14,3 | ± | 2,3 | 10,7 | ± | 1,9 | 12,5 | ± | 1,4 |
| Småland med öarna | 10,4 | ± | 2,5 | 8,1 | ± | 2,1 | 9,3 | ± | 1,6 |
| Sydsverige | 12,2 | ± | 2,2 | 11,9 | ± | 2,2 | 12,1 | ± | 1,5 |
| Västsverige | 11,6 | ± | 1,8 | 11,9 | ± | 1,8 | 11,8 | ± | 1,3 |
| Norra Mellansverige | 17,4 | ± | 3,3 | 13,5 | ± | 3,1 | 15,3 | ± | 2,2 |
| Mellersta Norrland | 13,7 | ± | 3,5 | 9,7 | ± | 2,7 | 11,6 | ± | 2,2 |
| Övre Norrland | 16,4 | ± | 3,4 | 13,1 | ± | 2,9 | 14,7 | ± | 2,2 |
Andel personer med nedsatt arbetsförmåga efter bostadsregion(NUTS2)
| Kvinnor | Män | Totalt | |||||||
| Stockholm | 8,3 | ± | 1,4 | 5,4 | ± | 1,1 | 6,9 | ± | 0,9 |
| Östra Mellansverige | 10,7 | ± | 2,0 | 7,1 | ± | 1,6 | 8,9 | ± | 1,3 |
| Småland med öarna | 7,8 | ± | 2,2 | 5,5 | ± | 1,7 | 6,7 | ± | 1,4 |
| Sydsverige | 9,0 | ± | 2,0 | 8,3 | ± | 1,9 | 8,6 | ± | 1,4 |
| Västsverige | 10,0 | ± | 1,7 | 8,1 | ± | 1,6 | 9,0 | ± | 1,1 |
| Norra Mellansverige | 12,5 | ± | 3,0 | 9,6 | ± | 2,7 | 11,0 | ± | 2,0 |
| Mellersta Norrland | 10,8 | ± | 3,3 | 7,0 | ± | 2,4 | 8,8 | ± | 2,0 |
| Övre Norrland | 11,9 | ± | 2,9 | 8,5 | ± | 2,4 | 10,1 | ± | 1,9 |
Antal svarande efter ålder, utbildning och födelseland bland personer med funktionsnedsättning
| Personer med funktionsnedsättning | |||||
| Samtliga | Med nedsatt arbetsförmåga |
Utan nedsatt arbetsförmåga |
Övriga i befolkningen | Befolkningen totalt |
|
| Totalt | 1 843 | 1 252 | 591 | 16 784 | 18 627 |
| Ålder | |||||
| 16–29 år | 503 | 255 | 248 | 3 451 | 3 954 |
| 30–49 år | 675 | 462 | 213 | 7 265 | 7 940 |
| 50–65 år | 665 | 535 | 130 | 6 068 | 6 733 |
| Utbildningsnivå | |||||
| Förgymnasial | 348 | 215 | 133 | 1 930 | 2 278 |
| Gymnasial | 827 | 603 | 224 | 5 794 | 6 621 |
| Eftergymnasial | 668 | 434 | 234 | 9 060 | 9 728 |
| Födelseland | |||||
| Inrikes född | 1 592 | 1 070 | 522 | 13 297 | 14 889 |
| Utrikes född | 251 | 182 | 69 | 3 487 | 3 738 |
Antal svarande kvinnor efter ålder, utbildning och födelseland bland personer med funktionsnedsättning
| Kvinnor med funktionsnedsättning | |||||
| Samtliga | Med nedsatt arbetsförmåga |
Utan nedsatt arbetsförmåga |
Övriga i befolkningen |
Befolkningen totalt |
|
| Totalt | 980 | 705 | 275 | 8 051 | 9 031 |
| Ålder | |||||
| 16–29 år | 246 | 139 | 107 | 1 551 | 1 797 |
| 30–49 år | 370 | 265 | 105 | 3 536 | 3 906 |
| 50–65 år | 364 | 301 | 63 | 2 964 | 3 328 |
| Utbildningsnivå | |||||
| Förgymnasial | 147 | 94 | 53 | 800 | 947 |
| Gymnasial | 422 | 323 | 99 | 2 236 | 2 658 |
| Eftergymnasial | 411 | 288 | 123 | 5 015 | 5 426 |
| Födelseland | |||||
| Inrikes född | 854 | 604 | 250 | 6 298 | 7 152 |
| Utrikes född | 126 | 101 | 25 | 1 753 | 1 879 |
Antal svarande män efter ålder, utbildningsnivå och födelseland bland personer med funktionsnedsättning
Män med funktionsnedsättning |
|||||
| Samtliga | Med nedsatt arbetsförmåga |
Utan nedsatt arbetsförmåga |
Övriga i befolkningen |
Befolkningen totalt |
|
| Totalt | 863 | 547 | 316 | 8 733 | 9 596 |
| Ålder | |||||
| 16–29 år | 257 | 116 | 141 | 1 900 | 2 157 |
| 30–49 år | 305 | 197 | 108 | 3 729 | 4 034 |
| 50–65 år | 301 | 234 | 67 | 3 104 | 3 405 |
| Utbildningsnivå | |||||
| Förgymnasial | 201 | 121 | 80 | 1 130 | 1 331 |
| Gymnasial | 405 | 280 | 125 | 3 558 | 3 963 |
| Eftergymnasial | 257 | 146 | 111 | 4 045 | 4 302 |
| Födelseland | |||||
| Inrikes född | 738 | 466 | 272 | 6 999 | 7 737 |
| Utrikes född | 125 | 81 | 44 | 1 734 | 1 859 |
Kommentarer
Svarsalternativet "uppgift saknas" redovisas inte i diagrammet, vilket innebär att andelarna för respektive jämförelsegrupp inte summerar till 100 procent.