Växthusgasutsläppen från svensk konsumtion ökade 2024

Definitioner och förklaringar

Statistiken om Sveriges miljöpåverkan från konsumtion är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Bruttonationalprodukten kan mätas från tillförselsidan eller från efterfrågesidan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”

Metoden för statistikframtagning av konsumtionsutsläpp utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den specifika metoden som används togs fram i ett forskningsprojekt som kallades PRINCE[1], se även Palm et al. 2019.

Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp

I Sverige publiceras officiell statistik om växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp för tre olika perspektiv:

• från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
• från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
• territoriell statistik.

SCB ansvarar inom miljöräkenskaperna för den konsumtions- och produktionsbaserade statistiken.

Den konsumtionsbaserade statistiken beskriver den miljöpåverkan som uppstår längs hela produktionskedjan för de varor och tjänster som efterfrågas i Sverige, oavsett var i världen utsläppen sker. Det innebär att statistiken inkluderar både utsläpp som sker utomlands till följd av svensk import och utsläpp som sker i Sverige till följd av svensk produktion och hushållens direkta utsläpp. Utsläpp som kopplas till varor och tjänster som exporteras från Sverige inkluderas inte i Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp eftersom dessa utsläpp i stället ska räknas in i andra länders konsumtionsutsläpp. Däremot publiceras statistik om utsläpp från Sveriges export i statistikdatabasen inom ramen för den konsumtionsbaserade statistiken.

Den produktionsbaserade statistiken redovisar utsläpp som kan kopplas till den svenska ekonomins produktion.

Naturvårdsverket ansvarar för den territoriella statistiken, som omfattar utsläpp som sker inom Sveriges gränser.

Läs mer om hur de olika utsläppsperspektiven skiljer sig åt här: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

Revideringar

Hela tidsserien för statistik om miljöpåverkan från konsumtion uppdateras vid varje årlig publicering. Vid denna publicering har revideringar skett i underlagsdata, vilket leder till skillnader jämfört med tidigare publiceringar.

Ny källa för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster

Detta år har SCB gått över till att skatta utsläpp från importerade varor och tjänster med hjälp av den globala multiregionala input–output-databasen FIGARO som tas fram av Eurostat. SCB har tidigare använt den globala multiregionala input–output-databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp förknippade med import.

För referensår 2008–2009 samt för år 2024 saknas för tillfället indata från FIGARO. För att ändå kunna ta fram data om Sveriges konsumtionsutsläpp från import för dessa år har en metod använts för att skriva tillbaka de internationella utsläppsintensiteterna från referensår 2010 för år 2008 och 2009. På samma sätt har de internationella utsläppsintensiteterna från referensår 2023 skrivits fram för år 2024.

Revideringar i Nationalräkenskapernas ekonomiska statistik

För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för Nationalräkenskapernas statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Detta leder även till att statistiken om miljöpåverkan från konsumtion revideras.

Vi utgår från de senaste aktuella tidserierna med produktfördelning från Nationalräkenskaperna. Var femte år görs en allmän översyn av Nationalräkenskaperna. En följd av det är att det finns två tidsseriebrott i nationalräkenskapsdata som används som indata till denna statistik: Ett mellan referensåren 2014 och 2015 och ett mellan referensåren 2020 och 2021. Jämförelser mellan dessa år bör göras med försiktighet, speciellt för vissa produktgrupper.

Revideringar av luftutsläpp från svensk produktion

Revideringar har tillämpats vid framtagning av Sveriges produktionsbaserade utsläpp, bland annat flertalet nya emissionsfaktorer till följd av revideringar i IPCC-rapporteringen.

Resultat av revideringar

Mer information om ovan revideringar och dess effekt på tidsserien finns på Miljöräkenskapernas produktsida på SCB:s hemsida Miljöräkenskaper under rubriken Dokumentation och underrubriken Miljöpåverkan från konsumtion.

[1] PRINCE - Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment var ett 4-årigt forskningsprojekt med syfte att ta fram indikatorer för att mäta genrationsmålet inom ramen för miljömålsuppföljningen. Slutrapporten publicerades i november 2018: Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning