Andra kvartalet i år steg Sveriges BNP med 0,5 procent jämfört med första kvartalet. Av de fyra senaste kvartalen har tre visat uppgång. Även om det inte handlar om någon jättestark tillväxt i den svenska ekonomin betyder det ändå att trenden så smått pekar uppåt efter en lång period där ekonomin gått närmast sidledes. Jämfört med andra kvartalet i fjol var BNP-tillväxten 1,4 procent.

Starkare inhemsk ekonomi lyfte BNP

Det var framförallt en starkare inhemsk ekonomi som lyfte BNP-tillväxten. Såväl hushållens som den offentliga konsumtionen steg, liksom de fasta bruttoinvesteringarna. Hushållskonsumtionen, som är en viktig motor i ekonomin, har varit svag de senaste åren till följd av hög inflation. Andra kvartalet steg konsumtionen med 0,4 procent, vilket var fjärde kvartalet i rad med en liten ökning. Det betydde att nästan hela konsumtionsnedgången från 2022 hade återhämtats.

De fasta bruttoinvesteringarna återhämtade sig andra kvartalet efter en minskning kvartalet innan, men trenden har varit sidledes sedan början av 2021. Både maskininvesteringarna och byggnadsinvesteringarna, exklusive bostäder, steg. Bostadsinvesteringarna var dock kvar på samma nivå som föregående kvartal och har legat i stort sett stilla i ett och ett halvt år. Det betyder att bostadsinvesteringarna fortsatt ligger en bra bit under den senaste toppnivån som inträffade första kvartalet 2022. 

Importen ökade mer än exporten

Importen ökade kraftigt andra kvartalet och även om exporten också steg så var exportnettot negativt. Sedan början av 2022 har dock exporten gått starkare än importen. En svag krona under perioden 2022–2024 har bidragit till att gynna exporten men har hållit nere importvolymerna. Under 2025 har kronan däremot stärkts, i synnerhet mot den amerikanska dollarn, vilket kan ha bidragit till den skarpa uppgången för importvolymen.  

Exportcheferna mer positiva om framtiden

Osäkerheten är fortsatt stor kring hur de amerikanska tullarna kommer att påverka den svenska utrikeshandeln framöver. Jämfört med i våras när president Trump presenterade en lista med skyhöga tullar så har EU och USA förhandlat fram ett handelsavtal med generella tullsatser på 15 procent på EU:s export till USA. Det är betydligt lägre än det som låg på bordet i våras men innebär ändå en rejäl kostnadsökning för svenska exportbolag som säljer till den amerikanska marknaden.

Att det var särskilt skakigt i våras syntes i exportchefsindex som SCB gör på uppdrag av Business Sweden. Mätningen för andra kvartalet, som genomfördes i april, tyngdes av svaga prognoser. Speciellt indexet över förväntad exportefterfrågan från Nordamerika störtdök. Den senaste undersökningen avseende tredje kvartalet, som gjordes i augusti, visade däremot på en klar förbättring av företagens prognoser om kommande tre månader. Nulägesbedömningen låg dock kvar under 50-strecket som indikerar den neutrala nivån.

Stort positivt lagerbidrag

Även om konsumtion och fasta investeringar bidrog positivt andra kvartalet var det framförallt en stor lageruppbyggnad som bidrog till att BNP-tillväxten var positiv i kvartalstakt. Lagerinvesteringar bidrog med hela 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten och det var främst ökade lager inom handeln som låg bakom. 

Tjänster går starkt men tyngre för industri och bygg

Det fortsätter att vara tjänstebranscherna som driver den svenska ekonomin uppåt. Sedan 2023 har tjänstebranschen gått betydligt starkare än industrin och byggbranschen. Industribranschen ökade svagt andra kvartalet men har legat på ungefär samma nivå det senaste året. Byggbranschen har varit på nedgång i två år och fortsatte att minska även andra kvartalet 2025.

Tjänstebranscherna står för lite mer än hälften av förädlingsvärdet i hela ekonomin. Så en stark tillväxt där ger en stor inverkan på den totala BNP-tillväxten. Som en jämförelse står industrin och byggbranschen tillsammans för mindre än en fjärdedel av förädlingsvärdet. Det finns dock betydande skillnader mellan olika tjänstebranscher. Bland de tjänstebranscher som gick starkast andra kvartalet 2025 fanns handeln och branschen för informationstjänster. Trots uppgång senaste kvartalet så har handeln ännu inte återhämtat den nedgång som inleddes 2022 och som i mångt och mycket berodde på kraftiga prisökningar. Informationsbranschen fortsätter att ha en positiv trend men hade sin starkaste tillväxt åren innan pandemin och en bit in i pandemin. Transportbranschen fortsatte däremot att backa andra kvartalet. 

Ljusare tider för hushållen

De svenska hushållen har haft flera tuffa år i närtid med pandemi och hög inflation. Den höga inflationen åt upp inkomstökningarna och de reala disponibla inkomsterna visade negativ utveckling under flera kvartal. Sedan andra kvartalet 2024 har dock köpkraften förbättrats och visar åter tillväxt. Andra kvartalet 2025 noterades den högsta årstillväxten på tre år. 

Några som fått det bättre ekonomiskt på senare år är kapitalägarna, som fått ökad avkastning. Före pandemin var avkastningen mindre än 250 miljarder kronor sammantaget för första och andra kvartalet. De två senaste åren var avkastningen över 350 miljarder kronor motsvarande kvartal. Kapitalinkomster kommer bland annat från aktieutdelningar och av ränta ifrån insättningar på bankkonton.

Hushållens utrymme för konsumtion och sparande påverkas inte bara av dess inkomster utan även av dess utgifter. En stor del av utgifterna går till att betala ränta på lån. Under perioden då Riksbankens styrränta låg på 0 procent så låg hushållens räntekvot, ränteutgifterna i procent av de disponibla inkomsterna, på runt 4 procent. Efter höjningen av räntorna under 2022 fördubblades hushållens räntekvot på kort tid. Sedan dess har räntorna snabbt fallit tillbaka och under andra kvartalet 2025 var räntekvoten nere på 5,3 procent.  

Svagt positiva tongångar i juli

Den senaste månadsstatistiken avseende juli förändrade inte bilden från nationalräkenskapernas kvartalsutfall, som visade tecken på en viss återhämtning i den svenska ekonomin. Under de senaste tolv månaderna är trenden uppåtgående efter några år med stiltje. BNP-indikatorn steg i juni och låg kvar på ungefär samma nivå i juli.

Även hushållskonsumtionen visar återhämtning. Efter att ha gått sidledes i två år har hushållskonsumtionen stigit svagt uppåt de senaste tolv månaderna. I maj sjönk konsumtionen något, men ökade åter i juni och juli.

Även sällanköpshandeln, som haft en stark återhämtning under det senaste året, föll i maj. Försäljningen studsade tillbaka i juni och låg kvar på samma nivå i juli vilket var i linje med våren. Dagligvaruhandeln har åter visat tillväxt efter fallet under inflationsåret 2022, men maj och juni i år var ovanligt svaga. I juli syntes en viss återhämtning för försäljningen inom dagligvaruhandeln. 

Produktionen i näringslivet föll dock sammantaget i juli efter några starka månader. Både byggproduktionen och industrin minskade samtidigt som produktionen i tjänstebranscherna låg kvar på samma nivå som i juni. Flera branscher inom svensk basindustri så som trä, maskin, stål- och metallverk föll under månaden liksom fordonsindustrin.

Avvaktande konjunktur

SCB:s konjunkturklocka visade att konjunkturläget var fortsatt svagt i juli 2025. Samtliga indikatorer utom en befann sig under sin långsiktiga trend. De flesta indikatorer låg dock inte så långt ifrån trenden vilket betyder att det råder en mild lågkonjunktur.

Många indikatorer låg samtidigt nära gränsen mellan recessions- och återhämtningsfasen i klockan. Det var små förändringar jämfört med föregående månader och betyder att konjunkturläget är förhållandevis stabilt. Tyngdpunkten var dock i återhämtningsfasen, vilket bekräftar att det finns svagt positiva signaler kring utvecklingen av den svenska ekonomin. Tolkningen bör göras med viss försiktighet då indikatorerna svängt lite fram och tillbaka mellan recession och återhämtning tidigare under året.

Det har så här långt varit ett turbulent 2020-tal för hushållen som har fått anpassa sig efter nya ekonomiska förutsättningar. Det började med pandemin och restriktioner följt av Rysslands krig mot Ukraina och kraftigt höjda energipriser som spred sig till en mer generell prisuppgång. Både år 2020 och 2023 sjönk hushållens reala disponibla inkomster på grund av att priserna steg mer än vad de disponibla inkomsterna gjorde. Senast det hände var på 1990-talet. 

Under de två decennierna före pandemin, år 2000 till 2019, hade hushållen sammantaget ett negativt likvidsparande. Det innebar att hushållen lånade mer än de sparade. Lånen ökade med 481 miljarder mer än sparandet i tillgångar. Perioden därefter, mellan år 2020 och 2024, skedde en dramatisk förändring. Istället för att leva över sina tillgångar så drog hushållen i handbromsen. De senaste fem åren har det finansiella likvida sparandet inte bara varit positivt utan ökat kraftigt. Sammantaget ökade det med 974 miljarder kronor, där sparandet i likvida tillgångar ökade med 1 867 miljarder kronor och lånen med 893 miljarder kronor under perioden.

Lånefesten har tagit slut

I maj 2022 började Riksbanken att höja styrräntan och låntagare med korta räntebindningstider fick se sina räntekostnader mer än fördubblas från 2021 till 2024. I takt med att räntorna steg så sjönk bostadspriserna med 10 procent under 2023 enligt SCB:s fastighetsprisindex. Bostadsaffärerna blev färre och lånetillväxten dämpades kraftigt. De högre räntorna gav upphov till starkare incitament att amortera, vilket bidrog positivt till det finansiella likvida sparandet.

Under 2021 ökade hushållens lån, exklusive CSN-lån, med 315 miljarder kronor. Två år senare ökade lånen endast med 18 miljarder. Att lånen inte ökade i samma omfattning som tidigare var det som främst förklarade det höga likvida sparandet 2023 och 2024. 

Ändrat sparande efter inflationsuppgång och börsras

Det var inte bara hushållens nettoupptagning av lån som minskade efter 2021. Att utgifterna stack i väg till följd av den stigande inflationen dämpade hushållens möjlighet att spara. Från att ha sparat 492 miljarder kronor i likvida tillgångar 2021 sjönk sparande till 306 miljarder kronor 2023.

Storleken på transaktionerna var inte det enda som förändrades under 2020-talet. Det skedde även ett skifte mellan vilken typ av tillgång som det investerades i. Mellan perioden 2020 och 2022 var hushållens nettoinsättningar på bankkonton runt 200 miljarder per år vilket är historiskt höga nivåer. De senaste tjugo åren har detta sparande i genomsnitt varit lite drygt 100 miljarder årligen. Sparandet på bankkonton sjönk dock 2023 och 2024 till under 50 miljarder per år medan sparandet i fondandelar gick i motsatt riktning.

Under 2022, där OMX Affärsvärldens generalindex föll med 25 procent, sålde hushållen fondandelar för mer än vad man köpte för. I takt med att börsen återhämtade sig nettoköpte hushållen fondandelar för närmare 250 miljarder kronor sammantaget under 2023 och 2024. Även detta var historiskt höga nivåer då genomsnittet för perioden 2000 och 2022 var 18 miljarder kronor per år. Transaktionerna i noterade aktier såg också ett rekordår, nämligen under pandemin 2020. Då nettoköpte hushållen noterade aktier för 37 miljarder. Aktiesparandet är dock på en klart lägre nivå i jämförelse med bankinlåning och fondsparande.

Tydligt skifte i val av sparkonto

Det har på senare år även märkts ett tydligt skifte i hushållens val av placeringar av sina likvida medel på konton. Under den långvariga lågräntemiljön fram till 2022 placerades hushållens kortsiktiga sparande främst på avistakonton, det vill säga konton med fria uttag såsom lönekonton. Insättningar på konton med villkor, exempelvis med bindningstid eller begränsade antal uttag, blev allt ovanligare ju längre perioden med låga räntor pågick.

Konton med villkor har vanligtvis en högre avkastning, men under nollränteperioden var räntenivån på ett konto med fria uttag inte mycket lägre än ett sparkonto med villkor då den typ av konton vanligtvis inte belastas med minusränta. En viktig bakgrund till Riksbankens beslut att sänka styrräntan, till den historiskt låga nivån på -0,5 procent i början av 2015 och som länge höll räntorna på sparkonto på låga nivåer, var den ihållande låga inflationen. Efter pandemin steg inflationen kraftigt och när Riksbanken som resultat av detta beslutade att höja styrräntan, vände utvecklingen vilket drev upp räntorna på sparkonton, särskilt de med villkor.

I takt med att Riksbanken höjde styrräntan skedde ett tydligt skifte i hushållens kortsiktiga sparande. Eftersom räntan på konton med villkor steg mer än på avistakonton blev dessa konton allt mer attraktiva, trots att det innebar villkorsbegränsningar. Det ledde till ett större nettoinflöde till konton med villkor jämfört med avistakonton.  

Sedan styrräntan kulminerade vid årsskiftet 2023/2024 har inlåningsvolymen på konton med villkor stabiliserats på en nivå som är mer än dubbelt så hög som före räntehöjningsperioden. En bidragande faktor som kan ha spelat in till den volymökning som vi ser är att konton med villkor, vars grundidé är att medel ska vara låsta under en tid för att insättaren ska garanteras en viss ränta.

Från skulduppbyggnad till fondsparande

Sammantaget ser vi att hushållens sparbeteende har förändrats tydligt under 2000-talet i takt med nya ekonomiska förutsättningar. Fram till och lite inpå pandemin präglades utvecklingen av en stark skulduppbyggnad. De senaste fem åren har sparandet varit högt. Sparande på bankkonton, som under lång tid vuxit, svängde från en kraftig uppbyggnad på konton med fria uttag mot en övergång till konton med villkor. Efter börsnedgången 2022 skiftade sparandet från bankkonton till fonder. Samtidigt ledde den stigande inflationen till högre räntor, vilket i sin tur kraftigt minskade hushållens låntagande.