Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2023
Ökad tjänsteexport bidrar till ett starkare bytesbalansöverskott
Statistiknyhet från SCB 2023-12-05 8.00
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 117,4 miljarder kronor, en ökning med 43,2 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2022. Utöver en starkare tjänsteexport bidrar även handelsbalansen till ökningen, vilket framför allt beror på en minskad import av varor.
”En ökning av tjänsteexporten och en minskning av varuimporten bidrar till att överskottet i bytesbalansen ökar.” säger Jörgen Bromé, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 2 324,5 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 84,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2023.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 6,7 procent av landets BNP. Föregående kvartal uppgick andelen till 6,0 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten ökar medan varuimporten minskar
Handelsbalansen visar ett överskott på 73,2 miljarder kronor under tredje kvartalet 2023. Det är en ökning med 26,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2022. Varuexporten uppgår till 550,9 miljarder kronor, en ökning med 9,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 477,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 7,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2022. Därmed uppgår överskottet, under tredje kvartalet 2023 till 58,2 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett överskott på 4,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 17,4 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2022. Tjänsteimporten uppgår till 276,0 miljarder kronor, en ökning med 15,0 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2022. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 37,1 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 280,7 miljarder kronor.
Minskat överskott i primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar tredje kvartalet 2023 ett överskott på 63,1 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster minskar med 7,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 73,0 miljarder kronor tredje kvartalet 2022, till 64,9 miljarder kronor aktuellt kvartal.
De största förändringarna i kapitalavkastning sker inom övriga investeringar samt valutareserven. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 15,5 miljarder kronor, underskottet har därmed ökat med 11,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på valutareserven bidrar med ett överskott på 6,1 miljarder kronor, en ökning med 3,8 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster minskar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 23,7 miljarder kronor. Underskottet minskar med 2,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoupplåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 84,7 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2023. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det tredje kvartalet visar direktinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven nettoutlåning. Portföljinvesteringar och övriga investeringar visar nettoupplåning.
Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 22,7 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 82,9 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 105,6 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar är 6,1 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 18,0 miljarder kronor och svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 11,9 miljarder kronor.
Övriga investeringar minskar både i Sverige och i utlandet
Nettoupplåningen inom övriga investeringar uppgår till 144,1 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet minskar med 298,4 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 154,3 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoutlåningen inom finansiella derivat uppgår till 39,2 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 3,8 miljarder kronor.
Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 324,5 miljarder kronor för tredje kvartalet 2023. Det är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 2 507,8 miljarder kronor.
Svenska tillgångar och skulder i utlandet minskar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 20 292,1 miljarder kronor under det tredje kvartalet, vilket är en minskning med 548,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet minskar med 365,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 17 967,6 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar och övriga investeringar minskar såväl i utlandet som i Sverige. Svenska tillgångar av finansiella derivat ökar medan svenska skulder av finansiella derivat i utlandet minskar. Svenskars tillgångar i utlandet för direktinvesteringar minskar, med det utländska innehavet i Sverige ökar. Valutareservens tillgångar minskar i utlandet.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2023 (scb.se) (pdf).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2020.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om nya data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av tredje kvartalet 2023.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.