Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2023
Ökad export och minskad import av varor bidrar till bytesbalansöverskott
Statistiknyhet från SCB 2024-03-06 8.00
Under det fjärde kvartalet 2023 uppgår överskottet i bytesbalansen till 116,7 miljarder kronor, en ökning med 8,7 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2022. Ökningen beror på en stärkt handelsbalans, vilket förklaras av en ökad varuexport och en minskad varuimport. Tjänstebalansen motverkar bytesbalansöverskottet.
”Överskottet i bytesbalansen fortsätter att öka vilket framför allt drivs av en stark handelsbalans.” säger Viktor Penna, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 2 091,7 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 66,0 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2023.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 6,8 procent av landets BNP. För tredje kvartalet 2023 uppgick andelen till 6,7 procent. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Varuexporten ökar medan varuimporten minskar
Handelsbalansen visar ett överskott på 104,2 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2023. Det är en ökning med 42,1 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2022. Varuexporten uppgår till 620,5 miljarder kronor, en ökning med 26,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 516,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16,1 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 6,4 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2022. Därmed uppgår överskottet, under fjärde kvartalet 2023 till 67,4 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 9,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 8,1 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2022. Tjänsteimporten uppgår till 310,4 miljarder kronor, en ökning med 25,3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2022. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 7,4 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 300,6 miljarder kronor.
Minskat överskott i primärinkomster
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar fjärde kvartalet 2023 ett överskott på 47,6 miljarder kronor. Det är en minskning med 13,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i kapitalavkastning går från 60,4 miljarder kronor fjärde kvartalet 2022, till 47,1 miljarder kronor aktuellt kvartal.
De största förändringarna i kapitalavkastning sker inom övriga investeringar följt av portföljinvesteringar. Kapitalavkastning på övriga investeringar bidrar med ett underskott på 15,1 miljarder kronor, underskottet har därmed ökat med 8,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 1,4 miljarder kronor, en minskning med 6,4 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 25,3 miljarder kronor. Underskottet ökar med 1,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 66,0 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2023. Med nettoutlåning och nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det fjärde kvartalet visar övriga investeringar, direktinvesteringar och valutareserven nettoutlåning. Portföljinvesteringar och finansiella derivat visar nettoupplåning.
Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 5,0 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 87,1 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 92,1 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i Sverige och minskar i utlandet
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar är 163,2 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar portföljinvesteringar i Sverige med 128,1 miljarder kronor och svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 35,1 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i Sverige och minskar i utlandet
Nettoutlåningen inom övriga investeringar uppgår till 237,9 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 4,4 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 233,5 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 17,9 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 4,2 miljarder kronor.
Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 091,7 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2023. Det är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 2 373,5 miljarder kronor.
Svenska tillgångar och skulder i utlandet minskar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 19 760,5 miljarder kronor under det fjärde kvartalet, vilket är en minskning med 544,9 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet minskar med 263,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 17 668,8 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar i både Sverige och utlandet ökar. Finansiella derivat och övriga investeringar minskar, såväl i Sverige som utlandet. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet minskar, medan det utländska innehavet i Sverige ökar. Valutareservens tillgångar minskar i utlandet.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2023 (scb.se) (pdf).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2020.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om nya data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av fjärde kvartalet 2023.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.