Portföljtillgångar består av utländska aktier och fonder samt av långa- och korta räntebärande värdepapper. Tillgångsökningen under första halvåret 2016 berodde främst på att innehavet i långa räntebärande värdepapper steg med 96 miljarder kronor. Ökningen skedde till störst del i USA, där 269 miljarder kronor eller 24 procent av Sveriges totala innehav i långa räntebärande värdepapper finns.

Innehavet i utländska aktier var relativt oförändrat jämfört med december 2015, och uppgick till 2 137 miljarder kronor. Aktieinnehavet minskade främst i Storbritannien och i Finland, medan den största ökningen skedde i USA. Det utländska fondinnehavet uppgick till 1 200 miljarder kronor, varav 704 miljarder kronor eller 59 procent återfinns i Luxemburg. Under första halvåret av 2016 ökade det utländska innehavet i korta räntebärande värdepapper främst i Norge, och det totala innehavet uppgick till 55 miljarder kronor i slutet av juni.

USA är fortsatt det enskilt största mottagarlandet för svenska portföljinvesteringar i utlandet med nästan 29 procent av de totala portföljtillgångarna, motsvarande 1 307 miljarder kronor. Luxemburg och Storbritannien står också högt på listan för svenska investerare, då drygt 24 procent av de totala portföljtillgångarna är fördelade på dessa två länder. Av de största mottagarländerna var det USA som stod för den största ökningen motsvarande 90 miljarder kronor eller 7 procent jämfört med december 2015.

Övriga finansinstitut fortsatt största innehavarsektorn

Sektorn övriga finansinstitut, som bland annat omfattas av värdepappersbolag, fondbolag och försäkringsföretag är fortsatt största innehavarsektorn och ägde 60 procent av de totala portföljinvesteringarna i utlandet. Av Sveriges totala utländska aktieinnehav besatt sektorn 71 procent, och deras innehavarandel i utländska fonder och räntebärande värdepapper uppgick till 55 respektive 46 procent.

Ökningen av svenska investerares innehav i utländska räntebärande värdepapper skedde både i värdepapper emitterade av stat liksom av övriga emittenter. Innehavet i långa räntebärande värdepapper emitterade av övriga emittenter utgjorde 58 procent, medan innehavet i långa utländska statspapper utgjorde 42 procent. Av korta räntebärande värdepapper utgjorde innehavet utgivet av övriga emittenter den största andelen med 81 procent medan statscertifikat utgjorde 19 procent enligt undersökningen i juni 2016.

Innehavet i långa räntebärande värdepapper domineras liksom vid tidigare undersökningar av värdepapper utgivna i amerikanska dollar och euro. Även för korta räntebärande värdepapper var amerikanska dollar den största denomineringsvalutan.

2017-09-29 klockan 09.30.