Utländskt ägande av fritidshus

41 procent utlandsägt i Kronoberg

De regionala variationerna av det utländska ägandet av fritidshus är stora. Andelen utländskt ägande är störst i Kronoberg och Värmland med 41 respektive 24 procent av det totala fritidshusbeståndet. I 12 län understiger det utländska ägandet fem procent och i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland och Västmanland uppgår det utländska ägandet till mindre än 1 procent av beståndet.

Olika favoritlän

Största antalet utlandsägda fritidshus återfinns i Västra Götaland (7 408), Värmland (6 128), Kronoberg (4 727) och Skåne (3 851). Norska ägare föredrar Västra Götaland och Värmland, danskarna Kronoberg och Skåne, tyskarna Kalmar och Västra Götaland medan holländarna föredrar Värmland. Gruppen övriga länder är flest i Norrbotten som också var det län som hade den största procentuella ökningen av utlandsägda fritidshus 2015, 5 procent.

Norskt ägande fortsätter att öka

Av de länder som står för det största ägandet av fritidshus i Sverige var det bara det norska ägandet som ökade markant 2015. Förra året fick ytterligare 450 fritidshus norska ägare, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Det danska ägandet fortsatte att minska för tredje året i rad och minskningen 2015 var 184 hus, vilket motsvarar 2 procents minskning. Ägare från Tyskland och Nederländerna var relativt oförändrade år 2015. Ägandet från övriga länder ökade med 3 procent jämfört med 2014. Bland dessa övriga länder var det ägare från Schweiz som ökade mest. Deras innehav av svenska fritidshus ökade med 27 hus.

Det norska ägandet nu störst

Det norska ägandet passerade 2015 för första gången det danska i och med de norska ägarnas ökning parallellt minskningen för danskarna 2015. Därmed har flest utlandsägda svenska fritidshus numera ägare från Norge med 11 474 stycken. Antalet fritidshus med danska ägare är 11 267 och med tyska 10 114 fritidshus. Dessa tre länder dominerar och totalt kommer 88 procent av alla utländska ägare till fritidshus från dessa tre länder. Av övriga länder följer ägare från Nederländerna med 1 413 hus. Flest ägare i gruppen övriga länder kommer från Storbritannien, Schweiz och Finland med 452, 413 respektive 360 fritidshus.

Tyskar först – norrmän nu

Antalet fritidshus ägda av utländska ägare har ökat med 19 316 eller 107 procent sedan år 2000. Ägare från Tyskland var de första som började köpa fritidshus i Sverige och redan år 2000 fanns det drygt 9 000 svenska fritidshus ägda av tyskar vilket 15 år senare ökat till drygt 10 100. Danskarna var som mest aktiva på den svenska fritidshusmarknaden mellan åren 2000 - 2008 för att därefter avta. 2013 minskade deras innehav för första gången och minskningen fortsatte såväl 2014 som 2015. År 2013 minskade deras innehav med 91 hus, 2014 var minskningen 154 hus och 2015 var minskningen 184 hus.

Trots att de norska ägarna stod för den största ökningen med ytterligare 450 svenska fritidshus så var ökningen inte lika stor som tidigare. Tidigare års ökningar har legat relativt konstant på cirka 600 – 700 fritidshus om året sedan år 2000. Bara ett år sedan 2000 har ökningen varit lägre, 2014 låg den på 410 hus. Sedan år 2000 har antalet fritidshus ägda av norska och danska ägare ökat med 8 932 stycken (351 procent) respektive 6 831 stycken (154 procent).

6 av 10 fritidshus utlandsägda i Markaryd

I 21 av Sveriges kommuner är minst en tredjedel av det totala fritidshusbeståndet utlandsägt. Störst andel utlandsägda hus finns i Markaryd (60 procent), Tingsryd och Munkfors (50) samt Älmhult (49 procent).
De fem kommuner med antalsmässigt flest utlandsägda fritidshus är Strömstad, Tanum, Ljungby, Åre och Torsby. Det är endast i dessa kommuner det utlandsägda fritidshusen överstiger 1 000 stycken, nämligen 1 447, 1 210, 1 138, 1 072 och 1 038.

Utlandssvenskars ägande av fritidshus

Utlandssvenskarna bor i 105 länder

Totalt finns det 12 981 fritidshus belägna i Sverige med svenska ägare bosatta utomlands, en ökning med cirka 1 procent jämfört med 2014. Svenskar bosatta i Norge äger flest fritidshus i Sverige, 2 679 stycken. Därefter följer ägare bosatta i Tyskland med 1 534, USA med 1 299, Storbritannien med 1 193 och Schweiz med 1 048 fritidshus. Om man till dessa länder även lägger till ägare bosatta i Danmark, Frankrike och Spanien svarar ägarna från dessa åtta länder för sammanlagt 9 760 fritidshus i Sverige. Det motsvarar 75 procent av utlandssvenskarnas totala ägande av fritidshus i landet. Resterande 3 221 fritidshus ägs av svenskar bosatta i 97 länder.

Utlandssvenskarna äger flest fritidshus i Västra Götaland, Skåne och Stockholm
Vanligast är det att utlandssvenskarna äger fritidshus i Västra Götaland (2 529), Skåne (2 056) och Stockholms län (1 596). För de i nedanstående tabell redovisade länderna är det också denna fördelning som gäller förutom för utlandssvenskarna bosatta i Norge. De äger istället flest fritidshus i de till Norge angränsande länen Västra Götaland, Värmland, Jämtland och Dalarna.

Det finns 29 kommuner där 100 eller fler fritidshus ägs av utlandssvenskar. Flest i Värmdö kommun med 449 stycken. Därefter följer Tanums kommun, 361, Norrtälje med 337 och Båstad med 327 fritidshus. På femte plats kommer Vellinge kommun med 239 fritidshus. Vellinge är den kommun i landet med högst andel fritidshus i förhållande till totala fritidshusbeståndet ägda av utlandssvenskar, 12 procent.

I detta pressmeddelande definieras fritidshus som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Småhus på lantbruk, bebyggd (typkod 120), Småhusenhet, bebyggd (typkod 220), Småhusenhet, småhus på ofri grund (typkod 225) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr (typkod 213).

Utländskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress och inte har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Utlandssvenskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress men har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Uppgifterna är hämtade från Fastighetstaxeringsregistret 2015 (FTR 2015) och avser läget 2015-01-01. SCB erhåller FTR från Skatteverket.

Redovisningsobjekt är värderingsenheter/taxeringsenheter. Värderingsenheter/taxeringsenheter i FTR definieras som vad som värderas/taxeras för sig och består i allmänhet av en fastighet med tomt och byggnad.