Den långfristiga värdepappersskulden ökade med 86 miljarder, varav 28 miljarder denominerade i svenska kronor. Den ökade långfristiga upplåningen i utländsk valuta om 58 miljarder beror på positiv kursutveckling i de tre viktigaste valutorna: euro, dollar och pund.

Skulden i kortfristiga värdepapper denominerade i svenska kronor minskade i september med 29 miljarder. Nedgången i nettoemissioner vägdes delvis upp av att värdet ökade på den kortfristiga skulden denominerad i utländsk valuta på grund av stigande växelkurs för dollar och euro. Totalt stannade därför minskningen i den kortfristiga skulden på 8 miljarder.

Värdet på bankernas upplåning ökade med 40 miljarder kronor. Till skillnad från övriga sektorer sker ökningen till största delen i kort upplåning, jämnt fördelat på svenska kronor och utländsk valuta.

Sektorn icke-finansiella företag ökade upplåningen med 17 miljarder. Bakom ökningen ligger valutakursförändringar tillsammans med nyemitterade obligationer denominerade i utländsk valuta.

I sektorn övriga monetära finansinstitut minskade skulden totalt med 16 miljarder svenska kronor. Minskningen beror på att riksbanken drog ner emissionsvolymen i sitt sjudagarscertifikat med 36 miljarder jämfört med föregående månad. Den långfristiga upplåningen ökade med 12 miljarder, varav 9 miljarder är obligationer denominerade i dollar. Förutom valutakursförändringar beror ökningen även på positiva nettotransaktioner i dollar motsvarande 3 miljarder svenska kronor.

Upplåningen i statspapper ökade med 10 miljarder kronor under september. Ökningen beror på positiva nettotransaktioner i långfristiga papper denominerade i kronor samtidigt som den långfristiga skulden denominerad i utländsk valuta ökar till följd av valutakursuppgång i dollar och euro. Den kortfristiga skulden minskar med 3 miljarder svenska kronor till följd av förfall i statsskuldväxlar.

Förfallostrukturen

Inom två år förfaller värdepapper till ett värde av 3 466 miljarder kronor varav det är rätt så jämnt fördelat mellan svensk och utländsk valuta. Utav det totala förfallovärdet står sektorerna bank, bostad och övriga monetära finansinstitut för 72 procent av förfallovärdet. Merparten, 66 procent, av skulden som förfaller inom två år utgörs av långfristiga värdepapper.

2017-11-17 klockan 09.30