- BNP minskade för tredje kvartalet i rad. Nedgången förklaras till stor del av minskade investeringar i immateriella tillgångar och bostäder samt av en stigande tjänsteimport. Efter fem kvartal av minskningar så ökade däremot hushållens konsumtionsutgifter, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Vad är BNP?

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet. BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Utveckling för fjärde kvartalet i korthet:

Procenttalen avser säsongrensade volymförändringar i jämförelse med föregående kvartal, om inget annat anges. I slutet av statistiknyheten finns tabeller som även visar volymförändringar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år.

• Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent. Ökade utgifter för bostäder bidrog mest till uppgången.
• Den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,5 procent och statens konsumtionsutgifter ökade med 0,6 procent.
• Lagerinvesteringarna drog upp BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter. Industrins lager bidrog mest till uppgången.
• Fasta bruttoinvesteringar backade med 1,8 procent. Minskade investeringar i immateriella tillgångar drev nedgången och investeringar i bostäder fortsatte att minska.
• Exporten sjönk med 0,1 procent och importen steg med 0,9 procent. Sammantaget påverkade exportnettot BNP negativt med 0,5 procentenheter.
• Näringslivets förädlingsvärde minskade med 0,2 procent. De varuproducerande branscherna steg med 0,3 procent och de tjänsteproducerande sjönk med 0,5 procent. Förädlingsvärdet inom de offentliga myndigheterna ökade med 1,0 procent.
• Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,1 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,9 procent och sjönk med 0,2 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet var oförändrad.
• Hushållens reala disponibla inkomst minskade med 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet 2022.
• Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 46,4 miljarder kronor fjärde kvartalet 2023. Det kan jämföras med ett underskott på 29,9 miljarder under motsvarande kvartal 2022.

Revideringar

BNP-utvecklingen i faktiska tal har reviderats jämfört med föregående publicering. Första, andra och tredje kvartalen 2023 har reviderats upp med 0,3, 0,1 respektive 0,3 procentenheter.

Helåret 2022 har reviderats ned med 0,2 procentenheter. Tredje kvartalet har reviderats ned med 0,5 procentenheter och övriga kvartal har reviderats ned med 0,2 procentenheter vardera.

I säsongrensade värden har första och tredje kvartalen 2023 reviderats upp med 0,2 procentenheter och andra kvartalet har reviderats upp med 0,1 procentenheter jämfört med föregående publicering. Första, tredje och fjärde kvartalen 2022 har reviderats ned med 0,1, 0,1 respektive 0,2 procentenheter medan andra kvartalet har reviderats upp med 0,2 procentenheter.

Fördjupning

Ytterligare information om beräkningarna finns under:

Fördjupningstexter och kommentarer

Förändringar i den ekonomiska statistiken

Från och med referensår 2022 och 2023 har det skett förändringar i den ekonomiska företagsstatistiken i syfte att förbättra statistiken och kunna ge en bättre bild av företagen och deras verksamhet. Bland förändringarna är en översyn av den statistiska enheten verksamhetsenhet (VE) som finns implementerad i SCB:S företagsregister (FDB). Detta kan få konsekvenser för statistiken, främst på grund av mer omfattande kodning av hjälpverksamhet i företagsregistret. Hjälpkodning görs av enheter som endast verkar internt inom ett företag (eller en koncern) och vars tjänster inte säljs på en öppen marknad. Det gäller främst holdingbolag, fastighetsbolag och huvudkontor, men även enheter inom andra branscher kan förekomma. Enheter som hjälpkodas får istället samma bransch som den enhet de betjänar.

Förändringarna träder i kraft från och med referensår 2023 i den ekonomiska korttidsstatistiken och från och med referensår 2022 i årsstatistiken.

Se mer information på SCB:s webbplats och i fokusartiklar i Sveriges ekonomi (scb.se)

Konsekvenser för nationalräkenskaperna

De kvartalsvisa nationalräkenskaperna har sin bas i föregående årsberäkning som publiceras 18 månader efter kalenderårets slut. Det innebär att kvartalen 2022 och 2023 är framskrivna från den detaljerade årsberäkningen av 2021 som publicerades i maj i år. Förändringarna i den ekonomiska korttidsstatistiken innebär att det råder skillnader i den företagspopulation som låg till grund för den senaste årsberäkningen och den population som används för framskrivning av kvartalen 2023. Skillnaderna kommer att bestå fram till den detaljerade årsberäkningen av 2022 som publiceras i maj 2024.

Inom nationalräkenskaperna har justeringar för detta gjorts på enstaka branscher där effekten varit särskilt betydande. Även om förändringar i företagsstatistiken bedöms som positiva på sikt så kan de medföra viss ökad osäkerhet i de kvartalsvisa branschutvecklingarna de kommande kvartalen.

Förändring för användare som hämtar data med ett API

I samband med publicering av fjärde kvartalet 2023 så har vissa tillägg gjorts i ett antal tabeller i Statistikdatabasen. Detta förbättringsarbete innebär tyvärr att en tabell ersatts helt och att existerande API-anrop mot denna inte längre fungerar utan måste skapas på nytt.

Det gäller följande SSD tabell:

Arbetskraftskostnader (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007, löpande priser. Kvartal 1993K1 - 2023K4

BNP-indikatorn avseende första kvartalet 2024 publiceras 2024-04-29 kl. 08.00.

Ordinarie beräkning av första kvartalet 2024 publiceras 2024-05-30 kl. 08.00.

Vart femte år genomgår Nationalräkenskaperna en så kallad allmän översyn av tidsserierna där källor och metoder uppdateras och förbättras. Nästa allmän översyn publiceras den 2024-05-30. Information kring huvuddragen i översynen kommer att finnas i tidskriften (nr 3 2024) Sveriges Ekonomi – Statistiskt perspektiv som publiceras den 2024-03-15.