Sveriges framtida befolkning 2026-2070
I denna rapport redovisas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2026 till 2070. Befolkningen är uppdelad efter kön, ålder och födda i Sverige respektive födda utomlands. Resultatet redovisas också i SCB:s statistikdatabas. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen uppdelad i fem grupper efter födelseland.
Demografiska rapporter 2026:3
- Publicerad:
- 2026-04-16
1. Sammanfattning
I denna rapport redovisas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2026–2070. Folkmängden beräknas öka, men i en långsammare takt än tidigare. År 2070 beräknas folkmängden vara 11,8 miljoner, det är 1,2 miljoner fler än idag.
Åren 2021–2025 har befolkningen ökat med i genomsnitt 45 000 per år. De kommande fem åren, 2026–2030, beräknas ökningen vara lägre, i genomsnitt drygt 5 000 per år. En anledning till den lägre folkökningen de kommande åren beror på att det år 2027 är en folkminskning på nästan 30 000 på grund av ett stort antal utvandrare. Det är en följd av att beräkningarna utgår ifrån att massflyktsdirektivet upphör den 4 mars 2027, vilket sker enligt nu gällande regelverk och då lämnar de som kommit som flyktingar, främst från Ukraina, Sverige. Om dessa inte skulle lämna Sverige så skulle folkökningen ändå vara lägre än tidigare, i genomsnitt 13 000 per år de kommande fem åren.
I framtiden kommer det finnas år med fler avlidna än födda
Antalet födda barn per kvinna antas öka svagt de närmaste åren, medan antalet födda barn beräknas fortsätta att minska ytterligare några år framöver för att sedan öka. I framskrivningen antas en fortsatt ökande livslängd. Antalet som avlider beräknas också att öka på grund av en större befolkning i äldre åldrar. Tidigare har det, med några få undantag, varit fler som föds än som avlider. I framtiden beräknas det komma flera år med fler avlidna än födda. De närmaste fem åren beräknas antalet avlidna i genomsnitt vara 2 700 fler per år än antalet födda. De senaste fem åren har det i genomsnitt fötts 10 000 fler per år än vad som avlidit. Även på lång sikt beräknas det i genomsnitt vara fler som avlider än som föds.
I framskrivningen beräknas invandringen fortsatt vara större än utvandringen, men invandringsöverskottet beräknas vara lägre än tidigare. I genomsnitt beräknas invandringsöverskottet vara 8 000 per år de kommande fem åren, vilket kan jämföras med 31 000 årligen under de senaste fem åren. En del av förklaringen är att i beräkningarna antas att personer från Ukraina lämnar Sverige 2027. Även när man bortser från dem så är det ett lägre invandringsöverskott de kommande åren jämfört med tidigare. På längre sikt antas ett större invandringsöverskott, drygt 30 000 årligen.
En ökande medellivslängd leder till en åldrande befolkning
Befolkningen ökar framför allt i de äldre åldrarna. Det leder till att barn och unga utgör en minskande andel av befolkningen, medan andelen äldre ökar. I dag är drygt 22 procent 20 år eller yngre och år 2070 beräknas att 20 procent av befolkningen vara i dessa åldrar. Samtidigt ökar andelen äldre. År 2025 är drygt 6 procent av befolkningen 80 år eller äldre. Andelen beräknas att öka till 11 procent år 2070.
Beräkningarna görs enligt dagens regelverk
I framskrivningen antas de regelverk som gäller idag att fortsätta gälla. Det innebär exempelvis ett antagande om att alla personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet utvandrar år 2027, då direktivet upphör att gälla och dessa personer inte längre har rätt att vara folkbokförda i Sverige. Detta antagande leder till en högre utvandring än invandring år 2027. Kompletterande beräkningar har gjorts med alternativa antaganden för utvandringen i denna grupp.
2. Uppdaterad framskrivning för åren 2026–2070
I det här kapitlet beskrivs resultaten från befolkningsframskrivningen för åren 2026–2070. Var tredje år ses de långsiktiga antagandena över, det gjordes senast 2024 och kommer att ske 2027. I denna framskrivning, liksom den som gjordes förra året, har antagandena för de närmast kommande åren setts över och de långsiktiga lämnats oförändrade.Här redovisas det förväntade antalet födda, döda, invandrare och utvandrare och hur stor folkmängden beräknas vara i framtiden. Dessutom beskrivs åldersstrukturen vissa år.
Befolkningsuppgifterna avser den 31 december respektive år. Framskrivningen redovisas förutom efter ålder och kön även efter inrikes och utrikes födda. Framskrivningen redovisas, förutom här, även i SCB:s Statistikdatabas. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen redovisas efter fem olika födelseregioner. De utrikes födda delas in i fyra olika grupper utifrån födelseland:
- Norden eller EU
- Afrika
- Asien
- Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien. Den här gruppen kallas i texten ibland övriga länder.
2.1 Kort om antagandena i framskrivningen
Framskrivningen av den framtida befolkningen bygger på antaganden om hur barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen utvecklas. Här ges en översiktlig beskrivning av de förändringar som gjorts av antagandena jämfört med föregående framskrivning.
I denna framskrivning har fruktsamhetsantagandet endast justerats något för år 2026 jämfört med föregående års framskrivning. Förra framskrivningen var relativt bra och det fanns inga behov av ytterligare förändringar. Det är en höjning för kvinnor födda i Asien och en minskning för kvinnor födda i Afrika och för kvinnor födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien.
Dödstalen för framskrivningens första år, 2026, beräknas som medeltalen för åren 2023, 2024 och 2025. Eftersom 2025 var lägst av dessa år, medför det att dödstalen för 2026 blir högre än 2025. Från och med år 2027 antas dödstalen minska i samma takt som i framskrivningen 2025.
Invandringen har justerats de närmsta åren jämfört med föregående framskrivning. När föregående framskrivning togs fram gällde massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026, och ingen antogs invandra med denna grund för bosättning 2026. Sedan dess har massflyktsdirektivet förlängts till 2027 och invandringen för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien har därför höjts för att ta hänsyn till den invandring som väntas ske under 2026. Samtidigt har antagandena sänkts de närmaste åren på grund av att invandringen från Norden och EU minskat mer än väntat och att invandringen av asyl-, anhörigskäl och arbete beräknas vara på en lägre nivå än vad som antogs i föregående framskrivning.
Utvandringen från Sverige beräknas genom utvandringstal, antal utvandrare relaterat till folkmängden. Dessa har justerats upp de närmast kommande åren för samtliga födelsesregioner för att ta hänsyn till att utvandringen minskat mindre än väntat. Den största förändringen har gjorts för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien där personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet antas utvandra när det tillfälliga skyddet upphör år 2027. I föregående framskrivning antogs denna utvandring ske under 2026.
2.2 Befolkningsutvecklingen 2026–2070
I det här avsnittet beskrivs hur antalet som föds, dör, invandrar och utvandrar i framtiden påverkar befolkningsutvecklingen. Folkmängden beräknas fortsätta att växa, men i en lägre takt än tidigare. Även andelen utrikes födda i befolkningen beräknas fortsätta att öka.
Sveriges befolkning fortsätter att växa, men i en lägre takt än de senaste fem åren. Åren 2021–2025 har befolkningen ökat med i genomsnitt 45 000 per år. De kommande fem åren, 2026–2030, beräknas ökningen vara lägre, i genomsnitt drygt 5 000 per år. En anledning till den lägre folkökningen de kommande åren beror på att det år 2027 är en folkminskning på nästan 30 000 på grund av ett stort antal utvandrare. Det är en följd av att beräkningarna utgår ifrån att massflyktsdirektivet upphör den 4 mars 2027, vilket sker enligt nu gällande regelverk och då lämnar de som kommit som flyktingar, främst från Ukraina Sverige. Om dessa inte skulle lämna Sverige så skulle folkökningen ändå vara lägre än tidigare, i genomsnitt 13 000 per år de kommande fem åren.
11,8 miljoner i Sverige 2070
Den framtida folkökningen beror på att fler beräknas invandra än utvandra. Antalet döda beräknas överstiga antalet födda de flesta år i framskrivningen. Även om fler beräknas invandra än utvandra beräknas nettomigrationen vara lägre än den varit under senare år. Befolkningsökningen väntas därför ske i en långsammare takt och under år 2043 beräknas folkmängden passera 11 miljoner. Det beräknas vara 11,8 miljoner invånare i Sverige år 2070, det sista året i framskrivningen.
Nära 12 miljoner i Sverige år 2070
Antalet födda fortsätter att minska de närmaste åren
Antalet födda har varierat kraftigt mellan åren. Det beror dels på att det i vissa perioder är fler och vissa perioder färre kvinnor i fertil ålder, dels på att kvinnor och män anpassar sitt barnafödande med hänsyn till vad som varit optimalt ur en ekonomisk eller praktisk synvinkel.
Under 1990-talets ekonomiska kris valde många att studera vidare och antalet födda barn minskade. Antalet födda barn per kvinna har minskat de flesta åren sedan år 2010, men antalet födda barn har inte minskat i samma takt. Det beror på att antalet kvinnor i de barnafödande åldrarna ökat, dels på grund av att de stora kullarna födda åren runt 1990 är i åldrar då många får barn, dels på grund av en ökad invandring av kvinnor i barnafödande åldrar. Förra året, 2025, föddes få barn, 97 500, så få har det inte fötts sedan 2002.
Trots att antalet barn per kvinna förväntas att öka något så beräknas antalet födda att fortsätta att minska de kommande åren. År 2030 kommer det att födas lika många barn som 2025. Det beror på att det finns färre kvinnor i barnafödande åldrar. På lång sikt beräknas kring 110 000 barn födas per år.
Fler avlider än föds framöver
Antalet avlidna ökar
Antalet avlidna påverkas både av hur dödligheten förändras och av antalet i äldre åldrar. Samtidigt som medellivslängden har ökat har också antalet personer i åldrar där många avlider ökat, det gör att antalet avlidna länge har varit drygt 90 000 per år. År 2020, under coronapandemin, avled ovanligt många, 98 000. År 2021 var antalet avlidna återigen på en normal nivå, 92 000, lika många som år 2018 och år 2025.
De närmaste åren beräknas antalet avlidna att öka i takt med att de stora kullarna födda under 1940-talet åldras och vara drygt 100 000 kring år 2030. Antalet avlidna fortsätter att öka och vara drygt 110 000 kring år 2040 och nära 120 000 per år i slutet av framskrivningsperioden.
Invandring och utvandring svår att förutse
Antaganden om migrationen i framtiden är mycket osäkra, både på kort och på lång sikt. Det är högst troligt att nivån kommer att variera i framtiden, men när i tiden dessa toppar kommer att inträffa är omöjligt att förutse. Antagandena om migration ska därför ses som ett medelvärde som antalet kommer att variera kring.
Invandringen påverkas av regelverk
Invandringen till Sverige har varierat från år till år. Den påverkas bland annat av krig och konflikter i vår omvärld, den ekonomiska konjunkturen och lagar och regler som styr invandringen. År 2025 invandrade 89 000 personer till Sverige, det lägsta antalet sedan pandemiåret 2020. Jämfört med 2024 var antalet invandringar nästan 27 000 färre. Skillnaden kan till största del förklaras av att färre personer från Ukraina med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet folkbokförde sig under 2025 än 2024, som var det första året som det var möjligt för dem att folkbokföra sig i Sverige. Under 2024 folkbokfördes närmare 30 000, år 2025 knappt 7 000 och under 2026 beräknas drygt 4 000 ukrainska medborgare med skydd enligt massflyktsdirektivet folkbokföra sig.
De närmaste åren beräknas invandringen minska till knappt 75 000 årligen. På längre sikt beräknas invandringen vara knappt 100 000 per år. Det är en något lägre nivå än genomsnittet under de senaste 25 åren.
Utvandringen ökar när befolkningen ökar
Sedan 1990-talet har det varit en ökande trend i antalet som utvandrar och år 2022 utvandrade 51 000. De senaste tre åren har det registrerats ovanligt många utvandringar. De höga nivåerna dessa år förklaras till stor del av att Skatteverket under dessa år har genomfört utökade kontroller av personer man inte längre tror finns i Sverige.
År 2026 beräknas utvandringen vara på ungefär samma nivå som 2025, omkring 75 000. Året därefter, 2027, beräknas antalet utvandrare vara högt, då de ukrainska medborgare med skydd enligt massflyktsdirektivet beräknas utvandra. I framskrivningen görs antagandena utifrån nu gällande regelverk och enligt nu gällande regler upphör detta skydd att gälla 4 mars 2027. På längre sikt väntas en viss ökning av utvandringen, både beroende på att befolkningen ökar och på en ökad benägenhet att utvandra.
Fortsatt fler invandrare än utvandrare
Fler avlider än föds framöver
Under den period som studeras här, 1970–2025, har det alla år utom 1997–2001 fötts fler än vad som avlidit och alla år utom 1972 och 1973 har det invandrat fler än vad det har utvandrat. Det betyder att både den naturliga folkökningen (födda minus döda) och nettomigrationen (invandrare minus utvandrare) har bidragit till folkökningen. Bidraget har varit större från migrationen än från den naturliga folkökningen, det gäller särskilt efter 1995. Enligt befolkningsframskrivningen kommer det i framtiden nästan bara vara migrationen som bidrar till folkökningen, eftersom de flesta år är det fler som avlider än föds.
De antaganden som har gjorts om barnafödande, dödlighet och migration leder till att Sveriges befolkning ökar under hela framskrivningsperioden, med undantag för år 2027 då folkmängden beräknas minska med cirka 27 000 personer som en följd av att massflyktsdirektivet upphör och flyktingar från Ukraina lämnar Sverige.
År 2026 ökade befolkningen med 0,17 procent, det var den lägsta folkökningen på 2000-talet. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 226 000 eller 2,2 procent. De kommande fem åren beräknas folkmängden att öka med 27 000 eller 0,3 procent. En förklaring till den lägre folkökningen är utvandringen av ukrainska flyktingar, men det är inte hela förklaringen. Om de skulle stanna i Sverige skulle folkökningen de kommande fem åren bli 63 000 eller 0,6 procent.
Fler män än kvinnor
Sedan år 2015 är det fler män än kvinnor i befolkningen och det kommer att fortsätta vara så under hela framskrivningsperioden. Bland utrikes födda är det fler kvinnor än män från och med 2025 och det beräknas fortsätta fram till och med början av 2050-talet.
Andelen utrikes födda ökar
De utrikes föddas andel av befolkningen har ökat och förväntas fortsätta att öka under i stort sett hela framskrivningsperioden. År 2025 var 21 procent av befolkningen född utomlands och år 2070 beräknas 25 procent av befolkningen vara född utomlands.
Befolkning efter kön och födelseland, 2025 samt framskrivning utvalda år
| År | Födda i Sverige | Utrikes födda | Totalt | ||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| 2025 | 4 166 000 | 4 229 000 | 1 109 000 | 1 102 000 | 10 606 000 |
| Framskrivning | |||||
| 2030 | 4 170 000 | 4 237 000 | 1 121 000 | 1 105 000 | 10 634 000 |
| 2040 | 4 191 000 | 4 277 000 | 1 241 000 | 1 226 000 | 10 935 000 |
| 2050 | 4 247 000 | 4 358 000 | 1 347 000 | 1 340 000 | 11 292 000 |
| 2060 | 4 297 000 | 4 423 000 | 1 421 000 | 1 423 000 | 11 564 000 |
| 2070 | 4 359 000 | 4 501 000 | 1 462 000 | 1 477 000 | 11 800 000 |
2.3 Åldersstrukturen i befolkningen år 2030, 2050 och 2070
I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av befolkningens åldersstruktur i Sverige åren 2030, 2050 och 2070 i form av tre befolkningspyramider. Den framtida åldersstrukturen jämförs med den senast observerade, år 2025.
Födelsekullarnas storlek påverkar den framtida befolkningen
I de tre befolkningspyramiderna nedan visas åldersstrukturen år 2025 som blåa linjer. Här kan man se hur olika födelsekullar varierar i storlek och hur det påverkar befolkningen i olika åldrar. År 2025 föddes få barn i Sverige, det lägsta antalet sedan 2002. Åren runt 2000 föddes det också få barn, de är nu i 25-års åldern. Desto fler barn föddes åren runt 1990. De är nu runt 35 år. De som föddes i mitten av 1960-talet passerar nu 60 års ålder och de stora kullarna födda på 1940-talet är i 80 års ålder.
Av befolkningen 2025 är:
- 18 procent i åldrarna 0–15 år
- 10 procent är 16–24 år
- 56 procent är 25–69 år
- 13 procent är 70–84 år
- 3 procent 85 år eller äldre
Åldrarna 25–65 år kan idag ses som de mest förvärvsaktiva åldrarna, eftersom till exempel garantipension betalas ut från 66 års ålder och sjuk- och arbetslöshetsersättning tills man fyller 66 år. År 2025 är 52 procent i åldrarna 25–65 år. Det är 28 procent som är yngre än 25 år och 20 procent som är äldre än 65 år.
Åldersstrukturen påverkas, förutom av antalet födda, också av migrationen. Den ger inte lika tydliga avtryck i enstaka åldrar, med ett undantag. För männen syns de ensamkommande från Afghanistan som nu är kring 26 år. Antalet utrikes födda påverkas både av de senaste årens invandring och av tidigare års invandring eftersom många av de som invandrat stannar i Sverige. Andelen utrikes födda varierar i olika åldrar. I de yngre åldrarna, under 17 år och i de äldre åldrarna, 75 år och äldre är andelen mindre än 15 procent. Som högst är andelen utrikes födda i åldrarna runt 40 år, över 33 procent. I hela befolkningen är andelen utrikes födda knappt 21 procent.
Det föds fler pojkar än flickor samtidigt som män har högre dödlighet än kvinnor i alla åldrar. De flesta år sedan 1970 har fler män än kvinnor invandrat och alla år har det utvandrar fler män än kvinnor. Det här har medfört att det i åldrar under 65 år finns fler män än kvinnor och i åldrar däröver fler kvinnor än män.
År 2030 är 90-talisterna kring 40 år
År 2030 har folkmängden i Sverige ökat med 26 000. Jämfört med idag beräknas det att vara färre i skolåldrarna, fler unga vuxna och fler 82 år och äldre. I de mest förvärvsaktiva åldrarna är det fler i vissa åldrar och färre i andra. Det är en effekt av de olika storlekarna på födelsekullarna och att alla åldras. Exempelvis lämnar de stora kullarna födda kring 1990 åldrarna 29–36 år för att ge plats åt de betydligt färre födda i slutet av 1990-talet och början av 00-talet. I hela gruppen 25–69 år är det 12 000 fler 2030 än 2025
Färre skolbarn och färre i barnafödande ålder om 5 år
De barn som föddes 2025 är nu 5 år och ska snart börja i förskoleklass. Det ger ett lägre antal skolbarn än idag i varje årskull varefter de åldras. De som är födda åren runt 1990 är nu i 40-årsåldern och 1960-talisterna har just eller kommer snart att gå i pension. Alla kvarlevande som är födda på 1940-talet har nu passerat 80 års ålder. Enligt framskrivningen är 817 000 personer 80 år eller äldre år 2030. Det motsvarar 7,7 procent av befolkningen.
De födda 1959 var den sista årskull som har 66 år som riktålder för allmän pension, år 2025. Enligt Pensionsmyndighetens prognos är 67 år åldern för att få till exempel garantipension år 2030. Antalet i åldern 25–66 år beräknas att vara 5 606 000, det är 107 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2025. Samtidigt ökar dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden något. År 2025 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2030 beräknas 52,7 procent att vara i åldern 25–66 år.
2, 2 miljoner beräknas vara födda utomlands år 2030, det motsvarar 21 procent av befolkningen. Av dessa är 1,6 miljoner 25–66 år, det är 28 procent av den åldersgruppen.
År 2050 fyller dagens 0-åringar 25 år
År 2050 beräknas att 675 000 fler bor i Sverige än 2025. Jämfört med idag beräknas det att vara färre skolbarn och unga vuxna, fler förskolebarn och i alla åldrar över 54 år. I åldrarna däremellan är det fler i vissa åldrar och färre i andra, beroende på olika kullars storlek. I framskrivningen för år 2050 är alla som är 24 år eller yngre födda under prognosperioden. De kommer troligen vara olika stora födelsekullar olika år, på liknande sätt som tidigare, men vi kan inte förutse vilka kullar som är större eller mindre.
Fler äldre om 25 år
De ganska få barn som föddes 2025 är nu 25 år. De som är födda åren runt 1990 är i 60-årsåldern och 1960-talisterna är mellan 80 och 90 år. Enligt framskrivningen är det närmare 1,1 miljon som är 80 år eller äldre, det motsvarar 9,5 procent av befolkningen.
Enligt Pensionsmyndighetens prognos är pensionsåldern 69 år. Antalet i åldern 25–68 år beräknas att vara 6 117 000, det är 618 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2025. Samtidigt så ökar dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden. År 2025 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2050 beräknas 54,2 procent att vara i åldern 25–68 år.
År 2050 beräknas att 2,7 miljoner är födda utomlands. Av dem är 1,8 miljoner i ålderns 25–68 år, det är 30 procent av den åldersklassen.
↳ Sidbryte vid utskrift
År 2070 är 90-talisterna i 80-årsåldern
Enligt framskrivningen är det 1,12 miljoner fler i Sverige 2070 än 2025. Då är det fler i nästan alla åldrar jämfört med idag. Men det är färre skolbarn och färre i de åldrar där 90-talisterna är idag.
Antalet i åldrarna 3–18 år beräknas vara färre än idag, de är barn till de mindre barnkullarna som föds idag och under de kommande åren. Antalet beräknas också vara färre i åldrarna 30–40 år. Det beror på att det är många i den åldersgruppen idag. De som föddes åren runt 1990 syns år 2070 i 80-års åldern. I framskrivningen för år 2070 är alla som är 44 år eller yngre födda under framskrivningsperioden. Födelsekullarna kommer troligen, liksom tidigare, att vara olika stora men vi kan inte förutse när dessa variationer kommer.
Alla under 45 år är inte födda idag
Enligt Pensionsmyndighetens prognos kommer den tidigaste åldern för att ta ut ålderspension vara 70 år. Antalet i åldern 25–69 beräknas vara 6 244 000, det är 745 000 fler än antalet i åldern 25–65 år 2025. Dessa åldersklassers andel av den totala folkmängden ökar något. År 2025 är 51,9 procent i åldern 25–65 år, år 2070 beräknas 53,0 procent att vara i åldern 25–69 år.
Man ska ha i åtanke att 2070 är 45 år framåt i tiden. Om nästan 50 år kan de åldersklasser som vi idag använder för att dela in livet i skolåldrar, arbetsliv och pensionärsliv vara irrelevanta.
År 2070 beräknas att nära 3 miljoner är födda utomlands, det är nästan en fjärdedel av befolkningen. Det är 1,9 miljoner utrikes födda i åldern 25–69 år, det motsvarar 30 procent av den åldersgruppen.
Antalet i åldrarna 80 år eller äldre beräknas år 2070 vara drygt 1,3 miljoner eller 11,2 procent av befolkningen. En relativt liten del av befolkningen, drygt 0,1 procent, beräknas vara 100 år eller äldre. Men antalet 100 år eller äldre beräknas 2070 vara 13 500, det kan jämföras med knappt 3 000 som är 100 år eller äldre 2025.
Andelen i äldre åldrar ökar
De antaganden som är gjorda, framför allt det om en allt längre livslängd, leder till att en allt större del av befolkningen är äldre.
Generellt kan man säga att åldersklasserna över 60 års ålder ökar sin andel av befolkningen i framtiden, medan åldersklasser under 60 år minskar sin andel av befolkningen. Det finns undantag som mest beror på att vissa åldersgrupper är stora idag. Det kommer troligen även i framtiden att vara varierande födelsekullar, men mönstret kommer att bestå.
Andelen i åldrar under 50 minskar och andelen i åldrar över 50 ökar
| Åldersklass | 2025 | 2030 | 2050 | 2070 |
| 0–9 år | 10,6 | 9,6 | 10,3 | 9,7 |
| 10–19 år | 11,9 | 11,5 | 10,1 | 10,0 |
| 20–29 år | 11,5 | 12,0 | 10,4 | 11,1 |
| 30–39 år | 14,2 | 13,0 | 12,9 | 11,6 |
| 40–49 år | 12,3 | 13,2 | 12,6 | 11,5 |
| 50–59 år | 12,5 | 12,1 | 12,4 | 12,5 |
| 60–69 år | 11,1 | 11,8 | 11,8 | 11,6 |
| 70–79 år | 9,4 | 9,2 | 9,9 | 10,6 |
| 80–89 år | 5,4 | 6,5 | 7,4 | 8,4 |
| 90–99 år | 1,0 | 1,2 | 2,0 | 2,8 |
| 100+ år | 0,0 | 0,0 | 0,07 | 0,12 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| Total befolkning | 10 606 000 | 10 634 000 | 11 292 000 | 11 800 000 |
Ökad andel utrikes födda i äldre åldrar
Den in- och utvandring vi haft hittills och de antaganden som vi gör framöver leder till en högre andel utrikes födda i befolkningen. I de yngre åldrarna är det liten migration så där är det en lägre andel utrikes födda. Drygt hälften av invandrarna är i åldrarna mellan 20 och 40 år och utvandrarna är något äldre. Nettomigrationen antas i framtiden vara på en lägre nivå än den varit de senaste decennierna. Det leder till att det i framtiden blir en lägre andel utrikes födda både bland barn och unga och i de mer yrkesaktiva åldrarna. Varefter de utrikes födda som bor i Sverige åldras ökar andelen utrikes födda i äldre åldrar. I exempelvis åldrarna 20–29 år beräknas andelen utrikes födda minska från dagens 26 procent till 19 procent år 2070, medan andelen beräknas öka från 12 till 30 procent i åldrarna 80–89 år under samma period.
En fjärdedel utrikes födda år 2070
| Åldersklass | 2025 | 2030 | 2050 | 2070 |
| 0–9 år | 4,8 | 4,4 | 5 | 5,1 |
| 10–19 år | 13,8 | 10,5 | 11,5 | 11,1 |
| 20–29 år | 25,5 | 21,6 | 20,5 | 19,2 |
| 30–39 år | 29,2 | 29,9 | 27,4 | 29,2 |
| 40–49 år | 33,5 | 32,6 | 32,1 | 32,6 |
| 50–59 år | 24,2 | 28,1 | 32,2 | 30,1 |
| 60–69 år | 20,3 | 21,5 | 32 | 31,4 |
| 70–79 år | 15,2 | 17,8 | 27,2 | 30,7 |
| 80–89 år | 11,8 | 12,4 | 20,6 | 30,3 |
| 90–99 år | 12,5 | 13,2 | 18,8 | 28,8 |
| 100+ år | 11,8 | 13,4 | 1,63 | 26,6 |
| Totalt | 20,8 | 20,9 | 23,8 | 24,9 |
| Antal utrikes födda | 2 211 000 | 2 226 000 | 2 687 000 | 2 940 000 |
3. Jämförelse med föregående framskrivning
I det här kapitlet jämförs denna framskrivning med föregående framskrivning, som togs fram år 2025. Mellan dessa två framskrivningar har antagandena bara justerats för de närmast kommande åren. De långsiktiga antagandena är desamma.
Folkmängden 2025 överskattades något i föregående framskrivning
I förra årets framskrivning, Sveriges framtida befolkning 2025-2070, överskattades folkmängden år 2025 med 7 000 personer. I princip överskattades befolkningen i åldrar under 50 år och underskattades i åldrar över 50 år. Enkelt kan det förklaras av att färre invandrade, fler utvandrade och fler överlevde än vad som förutsågs i föregående framskrivning.
Antagandena om fruktsamheten har justerats marginellt år 2026 jämfört med förra årets framskrivning för kvinnor födda utanför Norden och EU. För kvinnor födda i Sverige och Norden/EU är antagandena oförändrade.
Dödstalen för det första framskrivningsåret har justerats ned i denna framskrivning, vilket ger en något högre medellivslängd under framskrivningsperioden jämfört med föregående framskrivning. Från och med 2027 antas dödstalen minska i samma takt som i framskrivningen 2025.
Invandringen har justerats de närmaste åren jämfört med föregående framskrivning, med framför allt en sänkning år 2028 och 2029. De första åren i framskrivningen, 2026 och 2027, är den totala invandringen relativt oförändrad trots att drygt 4 000 ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet beräknas folkbokföra sig under 2026. Denna höjning motverkas av att antagandena även har sänkts på grund av att invandringen från Norden och EU minskat mer än väntat och en förväntad lägre invandring av flyktingar, anhöriga och arbetskraft än vad som antogs i föregående framskrivning.
Utvandringstalen har justerats upp de närmaste åren jämfört med föregående framskrivning, för födda i alla födelseregioner. Den största justeringen görs för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien där personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet antas utvandra 2027 i stället för 2026. Förändringen görs eftersom det tillfälliga skyddet förlängts sedan föregående framskrivning.
Färre utrikes födda jämfört med föregående framskrivning
De förändrade antagandena leder till en något större folkmängd år 2026 jämfört med föregående framskrivning, men därefter ger föreliggande framskrivning en mindre folkmängd. Det är främst antalet kvinnor som beräknas vara fler första framskrivningsåret. Det är också i stort sett enbart för den utrikes födda befolkningen som det är skillnader mellan denna framskrivning och den föregående. Skillnaderna de första åren beror främst på ändrat regelverk för ukrainska medborgare som är i Sverige enligt massflyktsdirektivet. I den förra framskrivningen skulle de lämna Sverige 2026, i den här framskrivningen lämnar de Sverige 2027.
Den här framskrivningen ger en lägre folkmängd än den förra
| År | Framskrivning 2025, tusental | Framskrivning 2026, tusental | Differens: | ||||
| Totalt | Kvinnor | Män | Födda i Sverige | Födda utomlands | |||
| 2025 | 10 612 | 10 605 | -7 000 | -3 000 | -4 000 | 3 000 | -10 000 |
| 2026 | 10 592 | 10 617 | 25 000 | 17 000 | 9 000 | 4 000 | 21 000 |
| 2027 | 10 607 | 10 590 | -17 000 | -5 000 | -12 000 | 5 000 | -22 000 |
| 2028 | 10 625 | 10 596 | -29 000 | -11 000 | -19 000 | 5 000 | -34 000 |
| 2029 | 10 650 | 10 608 | -42 000 | -17 000 | -25 000 | 5 000 | -47 000 |
| 2030 | 10 675 | 10 634 | -41 000 | -16 000 | -25 000 | 5 000 | -45 000 |
| 2040 | 10 969 | 10 935 | -34 000 | -14 000 | -20 000 | 2 000 | -35 000 |
| 2050 | 11 320 | 11 292 | -28 000 | -11 000 | -16 000 | 0 | -28 000 |
| 2060 | 11 587 | 11 564 | -23 000 | -10 000 | -13 000 | -1 000 | -22 000 |
| 2070 | 11 822 | 11 800 | -22 000 | -10 000 | -11 000 | -5 000 | -17 000 |
Antagandena leder till ett högre antal personer i äldre åldrar än i förra framskrivningen. De första åren i åldrarna över 60 år och på lång sikt bara i de äldsta åldrarna. Det beror både på ett ändrat migrationsantagande och en lägre dödlighet det första prognosåret.
På lång sikt är det färre i alla åldersklasser än i förra framskrivningen
| År | 0 år | 1-5 år | 6-15 år | 16-18 år | 19-24 år | 25-59 år | 60-69 år | 70-84 år | 85 år och äldre |
| 2025 | 0 | -1 000 | -2 000 | 0 | -1 000 | -6 000 | 1 000 | 2 000 | 1 000 |
| 2026 | 0 | -1 000 | 5 000 | 2 000 | 2 000 | 10 000 | 3 000 | 3 000 | 2 000 |
| 2027 | 0 | -2 000 | -1 000 | 0 | -2 000 | -16 000 | 1 000 | 1 000 | 3 000 |
| 2028 | 0 | -2 000 | -2 000 | -1 000 | -3 000 | -25 000 | 1 000 | 1 000 | 3 000 |
| 2029 | -1 000 | -3 000 | -4 000 | -1 000 | -4 000 | -33 000 | 0 | 1 000 | 3 000 |
| 2030 | -1 000 | -4 000 | -4 000 | -1 000 | -3 000 | -33 000 | 0 | 1 000 | 4 000 |
| 2040 | -1 000 | -3 000 | -7 000 | -2 000 | -2 000 | -26 000 | -2 000 | 2 000 | 6 000 |
| 2050 | 0 | -1 000 | -5 000 | -2 000 | -3 000 | -19 000 | -4 000 | 0 | 7 000 |
| 2060 | 0 | -1 000 | -2 000 | -1 000 | -3 000 | -13 000 | -7 000 | -3 000 | 8 000 |
| 2070 | 0 | -2 000 | -3 000 | -1 000 | -1 000 | -11 000 | -3 000 | -6 000 | 6 000 |
4. Antaganden om det framtida barnafödandet
Här beskrivs antaganden om barnafödandets utveckling under perioden 2026–2070 och de förändringar som gjorts de närmast kommande åren jämfört med befolkningsframskrivningen som publicerades 2025.
I det här kapitlet beskrivs de antaganden som satts för det framtida barnafödandet för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen. Som en introduktion till antagandena inleds kapitlet med en översiktlig beskrivning av det tidigare barnafödandet samt en jämförelse av antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet (TFR) år 2025 enligt föregående framskrivning med utfallet enligt befolkningsstatistiken.
4.1 Tidigare barnafödande och internationell jämförelse
Barnafödandet i Sverige har varierat över tid. I det här avsnittet beskrivs utvecklingen sedan 1970 och för de senaste åren görs även en jämförelse med andra länder i Norden och EU.
Barnafödandet har varierat från tid till annan
Fruktsamheten har historiskt varierat över tid i Sverige. Benägenheten att få barn olika år har påverkats bland annat av ekonomiska konjunkturer, deltagande i arbetsliv och utbildning men även av andra samhällsfaktorer, till exempel förändringar av familjepolitiken. Nedgången sedan 2010 kan dock inte förklaras av de tidigare vanliga orsakerna, vad som ligger bakom denna nedgång finns ingen säker förklaring till men flera teorier. Den nedgång som ses i Sverige har också setts i de andra nordiska länderna och många EU-länder. Det tyder på att det är en global attitydförändring i de yngre generationerna. Regeringskansliet har tillsatt en utredning, Framtid med barn, som ska analyserar orsakerna till det minskade barnafödandet och dess samhällsekonomiska konsekvenser.
Summerat fruktsamhetstal
Det summerade fruktsamhetstalet tar hänsyn till hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och är ett vanligt sätt att mäta fruktsamheten. Antalet födda barn ställs i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar, och måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.
I diagrammet nedan visas fruktsamhetsutvecklingen i Sverige från 1970 till 2025. År 1999 var barnafödandet det då lägsta någonsin i Sverige, 1,50 barn per kvinna. Barnafödandet ökade sedan fram till 2010, men har därefter haft en nedåtgående trend. År 2023 var fruktsamheten på en ny lägstanivå, 1,45 och därefter har fruktsamheten minskat ytterligare något men legat på ungefär samma nivå de senaste åren.
De senaste åren har antalet barn/kvinna legat på en låg nivå
Lågt barnafödande i hela Norden - är botten nådd?
Precis som i Sverige har Norge, Finland och Island haft en nedåtgående trend i barnafödandet under 2010-talet, med en tillfällig ökning år 2021 efter pandemin. Alla nordiska länder, utom Danmark, har någon gång de senaste åren haft det lägsta fruktsamhetstalet som någonsin uppmätts. I de länder som publicerat uppgifter för 2025 har det varit en ökning det senaste året, är botten nådd eller är det en krusning på den nedåtgående trenden?
- Danmark - En nedgående trend sedan 2016, men 2025 ökade TFR och var 1,51
- Finland - Lägst barnafödande i Norden, TFR har stagnerat på en nivå på 1,25 år 2024
- Norge -Likande utveckling som Sverige, men TFR ökade både 2024 och 2025 och var 1,44 år 2025.
- Island -År 2024 var TFR 1,56. Högst av de nordiska länderna, men det lägsta uppmätta i Island
I början av 2010-talet var Sverige ett av de länder som, tillsammans med Irland och Frankrike, hade högst barnafödande av EU-länderna. Sedan dess har barnafödandet minskat i EU som helhet och nästan alla länder har ett lägre barnafödande 2024 än 2010. Undantagen är Bulgarien och Ungern. År 2024 är det Bulgarien och Frankrike som har det högsta barnafödandet och Bulgarien är det enda land som har ett summerat fruktsamhetstal över 1,7. Samma år är Malta det land med lägst fruktsamhetstal, 1,01 och det är ytterligare fem länder som har ett summerat fruktsamhetstal under 1,2. Trots att Sverige har ett rekordlågt barnafödande så är det bara åtta länder i EU som 2024 har ett barnafödande per kvinna som är högre än Sveriges.
4.2 Föregående framskrivning och utfallet 2025
I det här avsnittet jämförs antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet år 2025 enligt föregående framskrivning med utfallet år 2025 för kvinnor födda i de olika födelseregionerna. Framskrivningen får anses vara bra. Det summerade fruktsamhetstalet var rätt och det föddes 300 färre barn än förväntan.
Marginellt färre födda än beräknat 2025
I förra framskrivningen Sveriges framtida befolkning 2025–2070 antogs att det summerade fruktsamhetstalet skulle vara på samma nivå 2025 som 2024 och att det skulle födas 600 färre barn 2025 än 2024. Trots att det summerade fruktsamhetstalet prognostiserades rätt så föddes det 1 000 färre barn 2025 än 2024. Det betyder att antalet födda barn överskattades med 300.
Det summerade fruktsamhetstalet prognostiserades rätt
| Mammans födelseregion | Framskrivning | Utfall | Differens | |||
| Antal | TFR | Antal | TFR | Antal | TFR | |
| Sverige | 68 500 | 1,40 | 68 500 | 1,40 | 100 | 0,00 |
| Norden eller EU | 4 700 | 1,13 | 4 700 | 1,12 | 0 | 0,01 |
| Afrika | 5 300 | 1,99 | 5 100 | 1,91 | 200 | 0,07 |
| Asien | 13 300 | 1,60 | 13 500 | 1,62 | -100 | -0,02 |
| Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien | 5 600 | 1,49 | 5 800 | 1,45 | 200 | 0,06 |
| Totalt | 97 800 | 1,43 | 97 500 | 1,43 | 300 | -0,01 |
För den största gruppen, kvinnor födda i Sverige, har det varit en nedgång i fruktsamhetstalet de flesta åren sedan år 2010 och år 2024 var fruktsamhetstalet för första gången under 1,4. I förra framskrivningen antogs att nedgången skulle avstanna vilket den också gjorde.
Antalet födda och fruktsamhetstalet 2025 var:
- Högre än förväntat för kvinnor för kvinnor födda i Asien
- Lägre än förväntat för kvinnor födda i Afrika och kvinnor födda i gruppen Övriga länder
- Nära det förväntade för kvinnor födda i Sverige och Norden/EU
4.3 Det framtida barnafödandet
I det här avsnittet beskrivs först de antaganden som gjort för kvinnor födda i olika länder. Avsnittet avslutas med att redovisa hur många barn som beräknas födas i framtiden som resultat av antagandena.
Skillnader i fruktsamhet mellan kvinnor födda i olika länder
Som beskrivits ovan görs antagandena om det framtida barnafödandet för fem olika grupper baserat på mammans födelseland. I nedanstående diagram visas fruktsamhetsutvecklingen historiskt och enligt framskrivningens antaganden för respektive födelseregion. Fruktsamhetsutvecklingen de närmast kommande åren skattas genom att ta hänsyn till aktuella trender och konjunkturer i barnafödandet. För att göra antaganden för den närmaste tiden följs aktuella trender i barnafödandet, bland annat genom preliminär statistik över antal födda varje månad.
För kvinnor födda i Sverige minskade inte barnafödandet 2025
Kvinnor födda i Sverige är den största gruppen och 70 procent av de födda barnen har en mamma född i Sverige. Det senaste året har barnafödandet inte minskat. Det kan möjligen vara en vändning eller så är det en liten krusning. Antagandet för kvinnor födda i Sverige är detsamma som i den förra framskrivningen. I slutet av framskrivningsperioden antas en långsiktig nivå på 1,7 barn per kvinna. På sikt är antagandena för Sverigefödda baserade på sannolikheten att kvinnor födda ett visst födelseår ska få sitt första, andra, tredje respektive fjärde (eller fler) barn vid en specifik ålder. Läs mer i rapporten Sveriges framtida befolkning 2024-2070
För kvinnor födda i Sverige antas barnafödandet att öka
Kvinnor födda i Norden eller EU har lågt barnafödande
Den minsta gruppen sett till antal födda barn, med knappt fem procent av de födda barnen år 2025, är kvinnor födda i Norden eller EU. År 2025 var fruktsamhetstalet för denna grupp 1,12. Det var lägre än 2024, det lägsta som hittills noterats, och också marginellt lägre än det som antogs i förra framskrivningen. Antagandet är därför oförändrat. På längre sikt antas fruktsamhetstalet i denna grupp fortsätta följa mönstret för kvinnor födda i Sverige men på en något lägre nivå.
Kvinnor födda i Norden/EU antas fortsätta ha ett barnafödande lägre än kvinnor födda i Sverige
Kvinnor födda i Afrika har högst fruktsamhetstal
Drygt fem procent av barnen som föddes 2025 har en mamma född i Afrika. Kvinnor födda i Afrika är den grupp som har det högsta fruktsamhetstalet, men det har också minskat kraftigt det senaste decenniet. En av anledningarna till denna grupps relativt höga fruktsamhetstal är att de har en hög benägenhet att få barn de första åren i Sverige. Det kan bero på att det i stor utsträckning varit asyl- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige från dessa länder, två grupper som ofta väntar med att få barn tills efter flytten är genomförd.
Invandringen från Afrika hade en topp omkring 2013–2016 och har sedan dess minskat. År 2025 var fruktsamhetstalet 1,91 och det var det lägsta som observerats för denna grupp. Det minskade mer än vad som antogs i förra framskrivningen och antagandet har sänkts något 2026 för att åren 2027 och framåt vara detsamma som i förra framskrivningen.
Kvinnor födda i Afrika antas ha ett lägre barnafödande i framtiden
Invandringen påverkar barnafödandet för kvinnor födda i Asien
Den grupp, efter Sverigefödda, som har flest antal födda barn är kvinnorna födda i Asien. 14 procent av barnen år 2025 föddes av en mamma i denna grupp. Det är en grupp som har haft hög invandring med en topp år 2016, men därefter har antalet som invandrat minskat. Även för denna grupp har fruktsamheten sjunkit de senaste åren och år 2023 uppmättes den lägsta fruktsamheten någonsin, 1,61 barn per kvinna. Under 2024 ökade fruktsamhetstalet för denna grupp något, för att åter minska 2025. Dock var det högre 2025 än vad som antagits. Jämfört med föregående framskrivning har fruktsamhetstalet höjts något 2026 och är oförändrat övriga år.
Kvinnor födda i Asien förväntas i framtiden ha ett barnafödande liknandet det för kvinnor födda i Sverige
Kvinnor födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien har ett barnafödande som liknar födda i Sverige
Ungefär sex procent av dem som föddes år 2025 hade en mamma född i gruppen: Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien. Den gruppen benämns som övriga länder. Även denna grupp har haft en nedåtgående trend i fruktsamheten de senaste åren och har följt Sverigeföddas fruktsamhetsutveckling sedan 1990-talet, men på en högre nivå.
Sedan år 2016 har fruktsamhetstalet sjunkit och har de senaste åren varit nära nivån för födda i Sverige. Det summerade fruktsamhetstalet för 2025 var 1,45 och det var något lägre än antagandet i föregående framskrivning. Jämfört med föregående framskrivning har fruktsamhetstalet sänkt något år 2026 och är oförändrat alla andra år.
Kvinnor födda i gruppen övriga länder förväntas ha ett barnafödande liknande födda i Sverige
En mer detaljerad beskrivning av antagandena om fruktsamhet på längre sikt finns i Sveriges framtida befolkning 2024-2070
Antalet födda fortsätter att minska de närmaste kommande åren
Hur många barn som föds ett år beror på hur många kvinnor det finns i olika åldrar och hur många barn de får i genomsnitt. Det gör att antalet födda barn har varierat under åren. Åren runt 1990 föddes många barn med en topp år 1990 då 124 000 barn föddes. Därefter minskade antalet födda barn och år 1999 föddes 88 400 barn. Därefter ökade antalet födda barn och under åren 2012–2021 föddes nästan 115 000 barn per år. Antalet barn födda av kvinnor födda i Sverige minskade, men samtidigt ökade antal barn födda av kvinnor födda utomlands.
Trots att antalet barn per kvinna antas att öka något, beräknas att antalet födda barn kommer fortsätta minska de närmast kommande åren. Det beror på att antalet kvinnor i de mest barnafödande åldrarna kommer att vara färre. År 2025 fanns det 700 000 kvinnor i åldern 27–36 år. År 2031 beräknas de ha minskat till 620 000 för att sedan öka och åter vara 700 000 år 2044. Antalet födda barn kommer också att minska de kommande fem åren för att sedan öka. Men de nivåer som var åren före 2021 kommer man inte riktigt upp i, även om det är nära i slutet av 2040-talet.
Eftersom invandringen antas vara lägre i framtiden än vad den har varit tidigare under 2000-talet, så ökar inte antalet födda barn med en utrikes född mamma. Det är barn med en mamma född i Sverige som står för hela ökningen.
Allt färre barn föds av en utrikes född mamma
Det föds fler pojkar än flickor och i framskrivningen antas att av 1 000 födda barn är 514 pojkar och 486 flickor.
I denna uppdaterade framskrivning har antagandena för fruktsamheten endast ändrats de nästkommande år. Förändringar av antalet födda jämfört med föregående framskrivning på längre sikt beror på förändringar i befolkningsstrukturen, beroende på förändrade migrationsantaganden. Det totala fruktsamhetstalet påverkas bland annat av fördelningen av antalet kvinnor från de olika födelseregionerna. Det beror, förutom på hur många som finns i Sverige vid framskrivningens början, också på hur många som antas invandra och utvandra från respektive grupp. I tabellen nedan redovisas antalet födda och det summerade fruktsamhetstalet för det senaste observerade året samt framskrivning för de kommande åren.
På lång sikt är det summerade fruktsamhetstalet 1,73
| År | Kvinnor födda i Sverige | Kvinnor födda utomlands | Totalt | |||
| Antal födda barn | TFR | Antal födda barn | TFR | Antal | TFR | |
| 2025 | 68 500 | 1,40 | 29 000 | 1,52 | 97 500 | 1,44 |
| Framskrivning | ||||||
| 2026 | 68 500 | 1,42 | 28 400 | 1,50 | 96 900 | 1,44 |
| 2027 | 68 200 | 1,43 | 27 700 | 1,49 | 95 900 | 1,44 |
| 2030 | 70 400 | 1,53 | 27 000 | 1,51 | 97 400 | 1,51 |
| 2040 | 80 100 | 1,65 | 30 100 | 1,68 | 110 200 | 1,64 |
| 2050 | 84 100 | 1,67 | 29 500 | 1,68 | 113 600 | 1,66 |
| 2060 | 78 100 | 1,72 | 30 300 | 1,69 | 108 300 | 1,71 |
| 2070 | 83 100 | 1,74 | 31 300 | 1,7 | 114 400 | 1,73 |
5. Antaganden om den framtida dödligheten
Här beskrivs antaganden om dödlighetens utveckling under perioden 2026–2070 och de förändringar som gjorts för de närmast kommande åren jämfört med befolkningsframskrivningen från 2025, då både de kortsiktiga och de långsiktiga antagandena sågs över.
I det här kapitlet beskrivs antagandena om dödligheten och livslängden i Sverige under perioden 2026–2070. Kapitlet inleds med en översikt av utvecklingen de senaste decennierna, följt av en redovisning av hur skattningarna av antalet avlidna år 2025 från den föregående framskrivningen föll ut gentemot det antal som observerades i befolkningsstatistiken för samma år.
5.1 Tidigare dödlighet
Sverige har haft en lång trend av minskande dödlighet, men med tydliga variationer över tid och mellan olika delar av befolkningen. I det här avsnittet beskrivs dödlighetens utveckling de senaste årtiondena efter kön och ålder, samt de vanligaste dödsorsakernas betydelse för utvecklingen.
Under de senaste femtio åren har dödligheten sjunkit tydligt för både kvinnor och män. Minskningen har synts i alla åldersgrupper utom de allra äldsta, de äldre än 100 år. Att dödligheten minskar i en befolkning betyder att människor lever längre. År 2025 var medellivslängden 85,5 år för kvinnor och 82,5 år för män. Det är ungefär åtta, respektive tio år högre än medellivslängden år 1970.
Under 2000-talet har dödligheten minskat något långsammare jämfört med de föregående årtiondena, särskilt för kvinnor. Minskningen har också gått långsammare i yngre åldersgrupper än i äldre. Från millennieskiftet och fram till året före Covid-19-pandemin ökade till och med dödstalen något i vissa yngre åldrar, medan de minskade mer än tidigare i äldre åldrar. År 2020 ökade dödligheten i de flesta åldersgrupper till följd av pandemin, särskilt i befolkningen över 64 år. Det innebar att medellivslängden tillfälligt sjönk tydligt för både kvinnor och män. Året efter skedde en återhämtning och dödligheten och medellivslängden har sedan dess återgått till den trend som observerades före pandemin. Läs mer i rapporten Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2024–2070.
Ökningen av medellivslängden sedan 1970 beror på allt lägre dödstal i alla åldersgrupper, men minskningen har varit större i vissa åldersgrupper än i andra, se nedanstående diagram. För kvinnor är det lägre dödstal i åldern 65–79 år som har bidragit mest till ökningen och för män är det lägre dödstal i åldern 20–64 år som bidragit mest. En större nedgång av dödstalen för män än för kvinnor upp till och med 79 års ålder har lett till att skillnaden i medellivslängd mellan könen minskat från 5 till 3 år mellan 1970 och 2025.
Dödligheten i olika åldersgrupper har påverkat medellivslängden olika mycket för kvinnor och män
Några av de vanligaste förklaringarna till att medellivslängden fortsätter att öka är hälsosammare levnadsvanor, som att färre röker, medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Det finns än så länge inget som tyder på att vi i Sverige har nått en gräns för hur låg dödlighet som är möjlig. Under de senaste decennierna har det bara förekommit ett fåtal år då medellivslängden inte ökat för både män och kvinnor. Mellan 2024 och 2025 ökade medellivslängden med ungefär två månader för både kvinnor och män.
5.2 Föregående framskrivning och utfallet 2025
I det här avsnittet jämförs skattningarna av antalet avlidna år 2025 i den föregående framskrivningen med det observerade utfallet år 2025 i befolkningsstatistiken. Antalet avlidna år 2025 var lägre än vad som beräknats i framskrivningen, vilket innebär att medellivslängden var högre än förväntat.
Färre döda än beräknat 2025
I föregående befolkningsframskrivning beräknades antalet avlidna under år 2025 till 96 000. Det observerade antalet var 92 200, cirka 4 procent färre än beräknat. Antalet avlidna överskattades mer för män än för kvinnor, ungefär 2 400 personer jämfört med 1 400 personer. Överskattningen var störst i åldersgruppen 75–79 år för kvinnor och 80–84 år för män. Antalet döda underskattades inte i någon åldersgrupp.
Antalet avlidna år 2025 överskattades i den föregående framskrivningen
| Åldersgrupp | Kvinnor | Män | ||||
| Framskrivning | Utfall | Differens | Framskrivning | Utfall | Differens | |
| 0 år | 100 | 100 | 0 | 100 | 100 | 0 |
| 1–49 år | 1 000 | 900 | 100 | 1 700 | 1 600 | 100 |
| 50–64 år | 2 600 | 2 300 | 200 | 3 800 | 3 600 | 200 |
| 65–69 år | 2 000 | 1 800 | 200 | 2 900 | 2 700 | 100 |
| 70–74 år | 3 100 | 3 100 | 0 | 4 400 | 4 300 | 100 |
| 75–79 år | 5 700 | 5 400 | 300 | 7 400 | 7 000 | 300 |
| 80–84 år | 8 100 | 8 000 | 200 | 9 800 | 9 300 | 500 |
| 85–89 år | 9 300 | 9 200 | 100 | 9 200 | 8 700 | 400 |
| 90–94 år | 9 100 | 8 900 | 200 | 6 400 | 6 000 | 400 |
| 95+ år | 6 700 | 6 600 | 100 | 2 800 | 2 700 | 100 |
| Totalt | 47 600 | 46 300 | 1 400 | 48 400 | 46 000 | 2 400 |
Överskattningen av antalet avlidna kunde ses för födda i Sverige, födda i Norden eller EU, födda i Asien och för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien. I grupperna födda i Afrika var antalet avlidna nära det beräknade antalet.
Antal avlidna överskattades för alla grupper utom födda i Afrika
| Födelseregion | Framskrivning | Utfall | Differens |
| Sverige | 82 600 | 79 200 | 3 400 |
| Norden eller EU | 8 000 | 8 000 | 100 |
| Afrika | 500 | 500 | 0 |
| Asien | 2 100 | 1 900 | 200 |
| Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien | 2 700 | 2 500 | 200 |
| Totalt | 96 000 | 92 200 | 3 700 |
Skillnaderna mellan framskrivningen och utfallet kan delvis förklaras med att det finns en normal slumpvariation mellan enskilda år.
5.3 Den framtida dödligheten
I det här avsnittet beskrivs de antaganden som gjorts för den framskrivna dödligheten och resultatet av antagandena. Jämfört med föregående framskrivning har endast dödstalen för startåret justerats.
Liten justering av startårets dödstal
Dödstalen, eller andelen som avlider, för år 2026 beräknas motsvara medelvärdet av dödstalen år 2023, 2024 och 2025. Eftersom dödstalen totalt sett minskade både 2024 och 2025 innebär det att dödstalen förväntas bli högre 2026 än 2025. Beräkningen av dödstalen görs uppdelat efter kön och ålder. Därefter görs justeringar i olika åldersintervall efter födelselandgrupp. För åren från 2027 och framåt antas dödstalen i alla åldersgrupper minska i samma takt som antogs i den föregående framskrivningen. Dödstalen antas minska i samma takt för alla födelseregiongrupper. En mer utförlig beskrivning av dödstalens minskning finns i rapporten Sveriges framtida befolkning 2024–2070.
Medellivslängden antas minska något år 2026
Medellivslängden år 2026 beräknas bli 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män. Det är något lägre än år 2025. Nedgången antas bli tillfällig och medellivslängden väntas återhämta sig på kort tid och återgå till samma trend som antogs i den föregående framskrivningen. Medellivslängden antas variera efter födelseregion. För personer födda i andra länder i Norden eller EU väntas medellivslängden bli ungefär ett år lägre än för befolkningen i stort i Sverige. För personer Afrika och Asien väntas medellivslängden bli ungefär ett år högre än för befolkningen i stort. Medellivslängden för personer födda i övriga världen och i Sverige väntas vara ungefär samma som för befolkningen i stort.
Medellivslängden antas minska något under 2026
Ökad medellivslängd på sikt
Dödstalen väntas fortsätta sjunka under hela framskrivningsperioden, 2026–2070. Förutom en ökande medellivslängd innebär det att medianåldern bland de som avlider och den typiska dödsåldern, alltså den ålder då flest avlider, blir allt högre.
Medellivslängden ett visst år är samma sak som medelåldern bland de som avlider det året, beräknat utifrån hur stor andel i varje ålder som avlider. År 2025 var medellivslängden 85,5 år för kvinnor och 82,5 år för män. De dödstal som antas för år 2070 ger en medellivslängd på 89,7 år för kvinnor och 87,5 år för män. Det innebär en ökning med 4,2 år för kvinnor och med 5,0 år för män.
Medianåldern, alltså åldern då hälften avlidit, beräknat utifrån hur stor andel i varje ålder som avlider under året, är några år högre än medellivslängden. Från år 2025 till 2070 väntas den öka från 88 till 92 år för kvinnor och från 85 till 90 år för män.
Den typiska dödsåldern, alltså den ålder som är vanligast bland de som avlider, var år 2025 90 år för kvinnor och 89 år för män. Till 2070 beräknas den ha stigit till knappt 94 år för kvinnor och 93 år för män. Samtidigt som den typiska dödsåldern stiger förväntas en allt större andel av dödsfallen inträffa omkring just den åldern. Åldersspridningen bland de som avlider blir alltså allt snävare, vilket är en fortsättning på den utveckling som synts under de senaste decennierna.
Statistiska mått för avlidnas ålder i livslängdstabeller, kvinnor
Statistiska mått för avlidnas ålder i livslängdstabeller, män
För att göra en beräkning av hur länge de som föds under ett visst år förväntas leva, behöver man skatta hur dödligheten i olika åldrar kommer se ut i framtiden. Givet skattningarna i den här framskrivningen kommer medellivslängden bland de som föds år 2026 vara 92,3 år för flickorna och 90,2 år för pojkarna. Åldern då hälften av födelsekullen fortfarande är livet är något högre: 94,8 år för flickorna och 93,3 år för pojkarna.
För äldre årskullar behöver dödligheten inte skattas för alla åldrar, eftersom dödligheten under tidigare år redan är känd. De som föddes 100 år tidigare, 1926, kan vi följa under nästan hela livet. För dem är medellivslängden knappt 75 år för kvinnor och 68 år för män. Åldern då hälften är kvar i livet betydligt medellivslängden: 83,7 år för kvinnor och 76,8 år för män. Skillnaden beror på att det var fler barn och unga som dog. Idag är det ovanligare, och i framtiden förväntas dödligheten bli ännu mer koncentrerad till högre åldrar.
Dödligheten förskjuts mot allt högre åldrar
Det förekommer även andra mått på ökad livslängd, till exempel hur stor andel av en födelsekull som kan bli 100 år. Av barnen som föds 2026 beräknas 16 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna vara i livet vid 100 års ålder. Det kan jämföras med dem som föddes 100 år tidigare. Av dessa får cirka 2 procent av kvinnorna och en halv procent av männen uppleva sin 100-årsdag.
6. Antaganden om den framtida migrationen
Här beskrivs antaganden om migrationens utveckling under perioden 2026–2070 och de förändringar som gjorts för de närmast kommande åren jämfört med föregående befolkningsframskrivning, från 2025.
I det här kapitlet beskrivs de antaganden som satts för den framtida invandringen och utvandringen, redovisat för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen. Som en introduktion till antagandena inleds kapitlet med en översiktlig beskrivning av hur invandringen till- och utvandringen från Sverige har sett ut under de senaste decennierna. Därefter jämförs den föregående framskrivningens skattningar av antalet invandringar och utvandringar år 2025 med utfallet enligt befolkningsstatistiken.
6.1 Tidigare invandring och utvandring
Både migrationen till och från Sverige har varierat över åren, men båda har haft ökande trender sett över en längre period. I det här avsnittet beskrivs migrationens utveckling med fokus på de senaste åren.
Lägre invandring jämfört med de senaste åren
Under 2025 skedde 89 400 invandringar. Det var nästan 27 000 färre än året innan och också färre jämfört med de närmast föregående åren, förutom pandemiåret 2020. Den stora skillnaden jämfört med 2024 beror främst på en förändring av antalet ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som folkbokfört sig i Sverige. År 2024, det första året som det var möjligt för ukrainska medborgare med tillfälligt skydd att folkbokföra sig, folkbokfördes 29 600 och 2025 folkbokfördes knappt 6 700. Dessa utgjorde en majoritet av invandringen av flyktingar och anhöriga till flyktingar, det totala antalet var 35 700 år 2024 och 11 400 år 2025.
Upp- och nedgångar i invandringen till Sverige har även tidigare till stor del berott på förändringar i invandringen av personer som sökt skydd i Sverige och av deras anhöriga. Sedan toppåret 2016, då det skedde 77 500 invandringar av dessa skäl, har denna invandring minskat så gott som årligen fram till år 2023, då motsvarande antal var 7 800. Nedgången hänger samman med flera lagändringar som gjorts med syfte att minska antalet flyktingar som söker sig till Sverige. Även förändringar i andra länder i Europa och i EU har minskat möjligheterna att ta sig till Sverige för att söka asyl.
Minskad arbetskraftsinvandring efter höjda inkomstkrav
Invandringen på grund av arbete och studier har ökat under stora delar av 2000-talet, men arbetskraftsinvandringen har minskat efter 2022. År 2025 invandrade 5 600 personer på grund av arbete, vilket kan jämföras med knappt 11 200 år 2022. Nedgången hänger samman med de höjda inkomstkrav för uppehållstillstånd för arbete som infördes hösten 2023. Sedan dess krävs en månadslön som motsvarar minst 80 procent av medianlönen i Sverige för att få arbetstillstånd. Nivån höjs till 90 procent den 1 juli 2026.
Återvändande svenska medborgare och medborgare i Norden eller EU utgör en betydande del av invandringen
Personer födda i Sverige, Norden eller EU behöver vanligtvis inte uppehållstillstånd för att flytta till Sverige, eftersom de oftast är medborgare i något av dessa länder. Dessa grupper utgjorde år 2025 cirka 40 procent av den totala invandringen. En ökande andel av invandringen av födda utanför Norden och EU utgörs dessutom av svenska eller EU-medborgare samt personer som varit långvarigt bosatta i ett annat EU-land, och därmed har liknande rättigheter som medborgare i EU. År 2025 utgjorde de 16 procent av den totala invandringen.
Fortsatt hög utvandring till följd av Skatteverkets registervård
Sedan år 2023 har utvandringen från Sverige varit historiskt hög. År 2025 skedde 77 500 utvandringar, vilket kan jämföras med år 2022 då antalet var 50 600. Statistiken över antalet utvandringar har under senare år påverkas av Skatteverkets arbete med att förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Den högre utvandringen dessa år kan ses som en överskattning av antalet personer som lämnar Sverige. Samtidigt har antalet utvandringar sannolikt underskattats åren före 2023 eftersom de som avregistreras kan ha lämnat Sverige något eller några år tidigare. Skatteverket har tidigare gjort utökade insatser, exempelvis år 2015. Då var utvandringen också var på en högre nivå än både före och efter.
Ökande utvandring sedan flera decennier
Utvandringen från Sverige har ökat relativt stadigt sedan omkring 1990 då antalet utvandringar var omkring 20–25 000 per år. En orsak till ökningen är Sveriges inträde i EU 1995, som gjorde det lättare att flytta till andra EU-länder. En annan orsak är fler utrikes födda i befolkningen, då utrikes födda har en högre benägenhet att utvandra än personer födda i Sverige. Under senare år har födda i Sverige utgjort omkring en tredjedel av utvandrarna, vilket kan jämföras med början av 00-talet då omkring hälften av utvandrarna var födda i Sverige.
Såväl invandringen som utvandringen har varierat över tid
6.2 Föregående framskrivning och utfallet 2025
I det här avsnittet jämförs antalet invandringar och utvandringar år 2025 enligt föregående framskrivning med utfallet år 2025. Invandringen var lägre än beräknat, medan utvandringen var högre.
Färre folkbokförda ukrainska medborgare än väntat under 2025
I föregående framskrivning antogs att invandringen till Sverige skulle minska jämfört med år 2024 och vara på en liknande nivå som år 2023. Minskningen blev större än beräknat och antalet invandringar överskattades med 6 500. Invandringen 2025
- överskattades för födda i Norden eller EU, för födda i Asien och för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien,
- var i nivå med antagandet för födda i Afrika
- och underskattades något för födda i Sverige.
Den största överskattningen gjordes för födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien, med 4 100 invandringar. Överskattningen beror till största del på att ett lägre antal ukrainska medborgare än väntat folkbokförts under året. I föregående framskrivning beräknades 9 800 ukrainska medborgare med tillfälligt skydd folkbokföra sig under 2025, medan det faktiska antalet blev 6 700.
↳ Sidbryte vid utskrift
För födda i Norden eller EU har särskilt invandringen av personer födda i Polen minskat, och antalet invandringar var under 2025 på den lägsta nivån sedan landets EU-inträde.
För födda i Asien har invandringen under 2025 minskat särskilt för födda i Syrien, Indien och Kina. Minskningen från Syrien beror främst på färre flyktingar, medan nedgången från Indien och Kina i hög grad kan förklaras av minskad arbetskraftsinvandring.
Underskattningen av antalet invandringar av födda i Sverige är särskilt tydlig bland barn i skolåldern samt bland unga vuxna, samtidigt har invandringen överskattats för de yngsta barnen.
Invandringen överskattades medan utvandringen underskattades i föregående framskrivning
| Födelseregion | Invandringar | Utvandringar | ||||
| Framskrivning | Utfall | Differens | Framskrivning | Utfall | Differens | |
| Sverige | 11 900 | 12 600 | -700 | 23 200 | 23 300 | -200 |
| Norden eller EU | 24 800 | 23 500 | 1 300 | 18 600 | 19 800 | -1 200 |
| Afrika | 7 000 | 7 100 | -100 | 5 000 | 5 300 | -300 |
| Asien | 28 700 | 26 600 | 2 000 | 17 000 | 19 000 | -1 900 |
| Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien | 23 600 | 19 500 | 4 100 | 9 300 | 10 100 | -800 |
| Totalt | 95 900 | 89 400 | 6 500 | 73 100 | 77 500 | -4 400 |
Utvandringen minskade mindre än väntat
I föregående års framskrivning beräknades antalet utvandringar år 2025 till 73 100, men antalet uppgick till 77 500, en underskattning med 4 400. Utvandringen underskattades för alla fem födelseregioner. Antalsmässigt var underskattningen störst för födda i Asien och minst för födda i Sverige.
År 2024 var utvandringen på en historiskt hög nivå, med 86 500 utvandringar. Den höga nivån berodde till stor del på Skatteverkets utökade kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd. För samtliga födelseregioner, utom födda i Norden eller EU, har utvandringen minskat jämfört med 2024, men mindre än väntat.
För födda i Norden eller EU har utvandringen däremot fortsatt att öka och var år 2025 på en nivå som inte setts sedan 1970-talet, såväl antalsmässigt som i relation till folkmängden. Det är främst utvandringar till okänt land samt avregistreringar som försvunnen som har ökat för födda i Norden eller EU, och ökningen kan därför sannolikt till stor del förklaras av Skatteverkets registervård.
6.3 Förutsättningar för migrationsantagandet
Migrationen till och från Sverige påverkas såväl av händelser i världen som av regelverk och eventuella förändringar i migrationslagstiftningen. I det här avsnittet ges en översikt av vilken betydelse olika faktorer kan få för invandringen och utvandringen de närmaste åren.
En stor del av invandringen påverkas inte av förändringar i migrationslagstiftningen
Förutsättningarna att invandra till Sverige skiljer sig åt beroende på medborgarskap. Återvändande svenska medborgare och medborgare i Norden och EU behöver inte uppehållstillstånd för att flytta till Sverige. Medborgare i andra länder måste däremot ansöka om och få ett uppehållstillstånd.
De allra flesta som är födda i Sverige, Norden eller EU är också medborgare i det land de är födda. Det innebär att förändringar i lagstiftning i stort sett enbart har betydelse för invandringen av personer födda utanför Norden och EU.
En del av invandringen av födda utanför Norden och EU är dessutom svenska, nordiska och EU-medborgare, varaktigt bosatta i EU samt anhöriga till dessa grupper. Detta är personer med uppehållsrätt i Sverige eller med liknande rättigheter som medborgare i EU och de berörs därmed inte heller av förändringar i migrationslagstiftningen.
Massflyktsdirektivet gäller till den 4 mars 2027
Personer som har fått uppehållstillstånd med skydd enligt massflyktsdirektivet har i dagsläget uppehållstillstånd till den 4 mars 2027. Antagandena i befolkningsframskrivningen bygger på nu gällande lagstiftning. Därför antas att de ukrainska medborgare som idag är folkbokförda i Sverige, med skydd enligt massflyktsdirektivet, kommer att utvandra när deras uppehållstillstånd går ut. Samma antagande görs för dem som kommer att folkbokföras i Sverige under 2026.
Migrationsverket bedömer att antalet personer som får asyl i Sverige kommer att minska
Migrationsverket gör prognoser över antalet kommunmottagna, vilket i stort sett motsvarar antalet invandrade av skyddsbehov eller som anhöriga till skyddsbehövande. Antalet kommunmottagna beräknas enligt Migrationsverket bli 7 500 personer år 2026, varav drygt 4 000 folkbokförda med skydd enligt massflyktsdirektivet. I motsvarande prognos från 2025, som användes som underlag för föregående befolkningsframskrivning, antogs inga folkbokförda med tillfälligt skydd under 2026. Skillnaden beror på att massflyktsdirektivet har förlängts ett år mellan de två prognoserna. I övrigt väntas ett lägre antal kommunmottagna de närmast kommande åren och Migrationsverket beräknar antalet till kring 3 000–3 500 personer årligen under perioden 2027–2029.
Antalet kommunmottagna påverkas både av antalet asylsökande och andelen asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket prognos över antalet asylsökande utgår från att massflyktsdirektivet upphör efter den 4 mars 2027 och att flertalet av de som befinner sig i Sverige med tillfälligt skydd då söker asyl. Förutom ett högre antal asylansökningar under 2027 bedömer Migrationsverket att den nedåtgående trenden i antalet asylsökande kommer att fortsätta, till följd av framför allt införandet av EU:s migrationspakt i juni 2026 och ett minskat antal sökande till EU.
Arbetskraftsinvandringen påverkas av förändringar i lagstiftning
Antagandena om invandringen på grund av arbete, anhöriga till arbetstagare samt studier utgår från de lagändringar för arbetskraftsinvandring som träder i kraft i juni 2026. De nya reglerna innebär bland annat att ett lönekrav på 90 procent av medianlönen och väntas leda till en minskad arbetskraftsinvandring.
Ingen hänsyn till förslag om förändrade regler för anhöriginvandring och permanenta uppehållstillstånd
Det finns förslag på förändrade regler för anhöriginvandring. Bland annat föreslås olika begränsningar för vem som får vara anknytningsperson och vilka anhöriga som ska kunna få uppehållstillstånd, samt att försörjningskrav ska gälla i fler fall. Eftersom dessa förslag inte ännu är beslutade tas ingen hänsyn till dem i framskrivningen. Anhöriginvandringen beräknas ändå minska de närmast kommande åren, till följd av att Migrationsverket räknar med ett lägre antal anhörigärenden år 2028 och 2029 jämfört med tidigare.
Ingen hänsyn tas heller till förslagen i betänkandena Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt och Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar.
6.4 Den framtida invandringen och utvandringen
I det här avsnittet beskrivs de antaganden som gjorts för invandringen och utvandringen och resultatet av antagandena. Jämfört med föregående framskrivning har antagandena justerats för de närmast kommande åren. Antagandena redovisas för de fem födelseregioner som används i befolkningsframskrivningen.
Antagandena om migration är mycket osäkra på både kort och lång sikt
Både invandringen till och utvandringen från Sverige har varierat kraftigt historiskt. Stora förändringar kan ske på kort tid, vilket bidrar till att antagandena om migration är mycket osäkra även på kort sikt. Variationerna kan bero på exempelvis krig och konflikter i världen eller konjunktursvängningar i Sverige och i andra länder, även i framtiden väntas tydliga upp- och nedgångar ske. Förutom för de närmast kommande åren görs inga försök att förutse den här typen av svängningar. De långsiktiga antagandena bör därför uppfattas som en genomsnittlig framtida nivå och inte som ett antagande om den mest sannolika nivån ett enskilt år.
Invandringen av födda i Sverige följer den tidigare utvandringen
Antalet invandringar av personer födda i Sverige följer ofta mönstret i utvandringen eftersom många återvänder till Sverige efter något eller några år utomlands. Hur många Sverigefödda som lämnar landet påverkas av den ekonomiska konjunkturen i Sverige såväl som i andra länder. Utvandringen var på en hög nivå kring 2010, där en orsak var en stor utvandring till Norge. Efter en nedgång i utvandringen under stora delar av 10-talet ökade utvandringen kraftigt från 2021. Uppgången har till stor del berott på en ökad utvandring bland barn med utländsk bakgrund, vilket skiljer den från tidigare upp- och nedgångar som till stor del drivits av unga vuxna. Denna utvandring har minskat sedan 2024 och minskade mer än väntat under 2025. Samtidigt har utvandringen bland unga vuxna ökat snabbare än väntat mot de långsiktiga antagandena. Antagandena har därför justerats något de närmaste åren.
Som en följd av en nedgång i utvandringen minskade invandringen av Sverigefödda fram till år 2022, då invandringen var den lägsta på 25 år, färre än 10 000. Därefter har invandringen återigen ökat och var 12 600 år 2025. Ökningen under 2025 var något högre än väntat och antagandet har justerats upp något de närmaste åren. På lång sikt väntas invandringen variera mellan 12 000 och 13 000 årligen. Dessa antaganden baseras på utvandringen under den närmast föregående femårsperioden.
Utvandringen av personer födda i Sverige beräknas minska de närmast kommande åren
Migrationen av födda i Norden eller EU påverkas av konjunkturen i Sverige och i andra länder
Invandringen av personer födda i Norden eller EU har varierat både upp och ner under senare år. År 2025 var antalet invandringar ovanligt lågt, omkring 23 500. De senaste 20 åren har antalet bara varit lägre under pandemiåren 2020 och 2021. År 2022, var invandringen i stället på en av de högst uppmätta nivåerna, med drygt 30 000 invandringar. En stor del av invandringen av personer födda i Norden eller EU är arbetsrelaterad och påverkas därmed av konjunktursvängningar, både i Sverige och i andra länder.
Polen har nästan alla år sedan 2006 varit det vanligaste födelselandet bland invandrare födda i Norden eller EU. Både 2024 och 2025 minskade invandringen av födda i Polen tydligt och Tyskland har varit det vanligaste födelselandet bland invandrarna. Sedan Polens inträde i EU har både upp- och nedgångar i invandringen av födda i Norden eller EU till stor del berott på förändringar av invandringen av födda i Polen, vilken i sin tur kan kopplas till arbetsmarknaden i Polen. Arbetslösheten i Polen är bland de lägsta i EU, vilket, tillsammans med ett sämre arbetsmarknadsläge i Sverige, kan ha bidragit till en lägre invandring av födda i Polen. Jämfört med föregående framskrivning har invandringen justerats ner något de närmast kommande åren för att sedan gå mot det långsiktiga antagandet på 28 000 personer per år.
De som invandrar av arbetsmarknadsskäl har en hög benägenhet att utvandra redan året efter invandringen, vilket innebär att fluktuationer i invandringen får effekter på utvandringen något eller ett par år senare. Utvandringen av personer födda i Norden eller EU ökade tydligt under både 2024 och 2025. Den ökningen kan ses såväl för personer med kortare som längre vistelsetid i Sverige, vilket kan hänga samman med en svagare arbetsmarknad i Sverige. Antalet utvandringar till okänt land och avregistrerade som försvunna har också ökat, vilket kan kopplas till Skatteverkets arbete med kvaliteten i folkbokföringen. Utvandringstalen för födda i Norden eller EU har justerats upp de närmast kommande åren och minskar därefter gradvis mot de långsiktiga antagandena. På lång sikt är utvandringstalen konstanta, men antalet utvandrare beräknas öka något under hela framskrivningsperioden på grund av att folkmängden ökar.
Invandringen väntas öka medan utvandringen väntas minska under kommande år
Minskad invandring av födda i Afrika
Invandringen av personer födda i Afrika har minskat kraftigt under de senaste dryga tio åren. År 2025 invandrade 7 100 personer födda i Afrika, vilket kan jämföras med toppåret 2013 med nära 20 000 invandringar. Minskningen beror främst på en nedgång av den asylrelaterade invandringen, som nu utgör en minskande del av invandringen av födda i Afrika. År 2013 stod flyktingar och deras anhöriga för tre fjärdedelar av invandringen av födda i Afrika, medan samma grupp utgjorde en fjärdedel av invandringen år 2025. Samtidigt har återinvandringen av svenska medborgare födda i Afrika ökat under senare år.
Jämfört med föregående framskrivning har antagandena för de närmast kommande åren justerats för att både ta hänsyn till en ökad invandring av svenska medborgare och till en förväntad lägre invandring av flyktingar, anhöriga och arbetskraft. Invandringen av personer födda i Afrika antas fortsätta minska under de kommande åren till omkring 4 500 invandringar år 2028 och 2029. Därefter tar de långsiktiga antagandena vid, med en gradvis ökning av invandringen till omkring 8 400 personer årligen från och med år 2040.
Utvandringen för födda i Afrika har under de senaste åren varit på en ovanligt hög nivå, bland annat till följd av Skatteverkets utökade kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd. Under 2025 har utvandringen minskat tydligt, men något mindre än väntat. Jämfört med föregående framskrivning har utvandringstalen därför justerats upp de närmast kommande åren, för att sedan nå de långsiktiga antagandena. På sikt beräknas utvandringstalen öka gradvis, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen födda i Afrika, där grupper med en högre benägenhet att utvandra antas utgöra en större andel av befolkningen. Detta ger en svag ökning av antalet utvandringar på lång sikt.
Antalet utvandringar väntas vara nära antalet invandringar de närmaste åren
Invandring och utvandring av födda i Asien väntas minska på kort sikt
År 2025 uppgick antalet invandringar av personer födda i Asien till 26 600. Invandringen har minskat kraftigt sedan 2016, då antalet var 82 500. Svängningarna under det senaste decenniet har varit kopplade till den stora asylinvandringen från Syrien, förändrade migrationslagar samt arbetskraftsinvandring. Den asylrelaterade och arbetsrelaterade invandringen har minskat under 2025, medan invandringen av personer som varit varaktigt bosatta i ett EU‑land har ökat något under året.
I jämförelse med den tidigare framskrivningen har antagandena för de kommande åren reviderats. Justeringarna återspeglar både en ökad invandring av personer som är varaktigt bosatta inom EU och en förväntad minskning av invandringen av flyktingar, anhöriga och arbetskraft. Invandringen av personer födda i Asien väntas minska under de kommande åren och nå sin lägsta nivå år 2028 med omkring 18 800 invandringar. På sikt förväntas invandringen uppgå till drygt 32 000 årligen.
Asien är den födelseregion där utvandringen ökade kraftigast under 2023 och 2024, till följd av Skatteverkets kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd, och under 2025 har utvandringen minskat tydligt, dock inte lika mycket som väntat. Jämfört med föregående framskrivning har utvandringstalen justerats upp de närmaste åren, men med en fortsatt minskning mot de långsiktiga antagandena. Liksom för födda i Afrika antas utvandringstalen öka gradvis på längre sikt, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen, och antalet utvandrare beräknas öka något under hela framskrivningsperioden.
Invandringen och utvandringen av födda i Asien beräknas minska på kort sikt
Invasionen av Ukraina påverkar den framtida migrationen av födda i Europa utom Norden och EU samt Nordamerika, Sydamerika och Oceanien
Invandringen till Sverige av personer födda i Europa utom Norden och EU samt i Nord- och Sydamerika och Oceanien har ökat gradvis sedan 1970. Ett undantag var början av 1990-talet, då kriget på Balkan ledde till en relativt omfattande asylinvandring. År 2024 uppgick invandringen från dessa regioner till nästan 43 000 personer, en ovanligt hög nivå som berodde på att många ukrainska medborgare med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet då kunde folkbokföra sig. År 2025 minskade invandringen till omkring 19 500 personer, varav cirka 6 700 avsåg personer födda i Ukraina. Trots nedgången låg nivån 2025 fortfarande högre än under åren före 2024.
Invandringen har justerats för de närmaste åren, både upp och ned. År 2026 har invandringen justerats upp beroende på att omkring 4 200 ukrainska medborgare beräknas folkbokföras i Sverige under året. På liknande sätt som för personer födda i Afrika och Asien har antagandena även reviderats ner utifrån en förväntad lägre asyl-, anhörig- och arbetsrelaterad invandring.
År 2026 förväntas invandringen från dessa regioner uppgå till cirka 18 000 personer. Därefter bedöms den minska och nå omkring 11 000 invandringar år 2028 och cirka 11 400 år 2029. I det långsiktiga antagandet ligger invandringen på omkring 16 000 personer per år.
Liksom för födda i Afrika och Asien har utvandringen av födda i Europa utom Norden och EU samt Nordamerika, Sydamerika och Oceanien varit på en hög nivå under senare år till följd av Skatteverkets kontroller av personer med utgångna uppehållstillstånd. Utvandringen minskade under 2025, men mindre än beräknat och utvandringstalen har därför justerats upp de närmast kommande åren. År 2027 har utvandringen också justerats utifrån antagandet att de ukrainska medborgare med tillfälligt skydd i Sverige utvandrar när massflyktsdirektivet upphör att gälla 4 mars 2027. I föregående framskrivning antogs motsvarande ökning av utvandringen under 2026, utifrån det regelverk som gällde då. Långsiktigt antas utvandringstalen öka något, på grund av en förändrad sammansättning i gruppen, och antalet utvandrare beräknas öka gradvis under hela framskrivningsperioden.
Antagandet om utvandring av födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien har också kompletterats med två alternativ för de ukrainska medborgare som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. I det ena alternativet beräknas ungefär en tredjedel utvandra när massflyktsdirektivet upphör den 4 mars 2027 och i det andra alternativet antas ingen förhöjd risk att utvandra för denna grupp.
Invandringen från övriga länder väntas minska de närmaste åren
Både invandringen och utvandringen beräknas minska de närmaste åren
Den sammanlagda invandringen för de fem födelseregionerna väntas minska under de kommande åren, från cirka 89 000 personer år 2025 till strax under 73 000 år 2028. Därefter beräknas invandringen närma sig de långsiktiga antagandena. På längre sikt förväntas invandringen vara något under 100 000 per år.
Utvandringen beräknas till knappt 75 000 år 2026 för sedan fortsätta minska till omkring 60 000 årligen. År 2027 beräknas dock en betydligt högre utvandring, eftersom massflyktsdirektivet i nuläget är giltigt till den 4 mars 2027 och de ukrainska medborgare som har tillfälligt skydd därför beräknas utvandra detta år. På längre sikt beräknas utvandringen öka långsamt för att i slutet av framskrivningsperioden vara 67 000 per år.
Antagandena om invandring och utvandring ger ett förväntat invandringsöverskott på omkring 9 000 år 2026 och 2028. På lång sikt beräknas invandringsöverskottet vara 30 000–35 000 per år.
Fler invandringar än utvandringar de flesta år, både historiskt och i framtiden
De flesta år har fler män än kvinnor invandrat till Sverige. Det gäller såväl för personer födda i Sverige som för utrikes födda. Ett undantag var år 2024, då de ukrainska medborgare som då folkbokförde sig bidrog till fler kvinnor bland de utrikes födda invandrarna. År 2025 folkbokfördes dock fler ukrainska män än kvinnor. Alla år under framskrivningsperioden beräknas fler män än kvinnor invandra till Sverige. Även bland utvandrarna har det historiskt oftast varit fler män än kvinnor och väntas vara så även i framtiden.
Män i majoritet bland invandrarna i framtiden
Fler män än kvinnor väntas utvandra i framtiden bland både inrikes och utrikes födda
7. Kort om statistiken
Här ges en översiktlig beskrivning av hur befolkningsframskrivningarna tas fram.
I denna framskrivning görs endast en ombearbetning av antagandena på kort sikt. Var tredje år, senast år 2024, ses antagandena över både på kort och lång sikt. I rapporten för den framskrivningen, Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1), finns utförligare beskrivning av de metoder som används.
7.1 Statistikens ändamål och innehåll
Statistiken visar en framskrivning av befolkningen uppdelad efter kön, ålder och födda i Sverige respektive födda utomlands. Resultatet redovisas, förutom i den här rapporten, även i Statistikdatabasen. I Statistikdatabasen är trenderna framskrivna till år 2120 och befolkningen uppdelad i fem födelselandsgrupper.
Mer information om statistikens ändamål och innehåll finns i avsnitt 1 i kvalitetsdeklarationen. Kvalitetsdeklarationen finns att ta del av på sidan Befolkningsframskrivningar.
Länderindelning
I Statistikdatabasen på SCB:s webbplats redovisas framskrivningen efter fem födelselandsgrupper. Dessa grupper används också i analyserna och antagandena.
De fem grupperna är:
- Födda i Sverige
- Födda i Norden eller EU utom Sverige
- Födda i Afrika
- Födda i Asien
- Födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien
I EU ingår de 27 länder som den 1 januari 2024 var medlemmar. Denna indelning används i redovisningen samtliga år, både historiskt och i framtiden. Personer födda i Sovjetunionen och de som saknar uppgift om födelseland har förts till gruppen ”födda i Europa utom Norden och EU samt Sydamerika, Nordamerika och Oceanien”.
Turkiet som geografiskt hör till både Europa och Asien är här, liksom i SCB:s befolkningsstatistik, förd till Europa.
7.2 Statistikens framställning
Underlaget till beräkningarna kommer främst från registret över totalbefolkningen. Den befolkning som beräkningarna utgår ifrån är brusad med CKM, den metod SCB valt för röjandeskydd. Alla antaganden är gjorda på ej brusade tal.
Beräkningarna tar sin utgångspunkt i folkmängden, fördelad på födelselandsgrupp, kön och ettåriga åldersklasser, i början av ett kalenderår och med antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration för detta år. Folkmängdens storlek bestäms i slutet av året. Denna framskrivna befolkning utgör i sin tur utgångspunkten för beräkningen av folkmängden vid slutet av nästföljande år.
De långsiktiga antaganden som görs för de olika komponenterna fruktsamhet, dödlighet och migration beskrivs i Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1).
Mer information om statistikens framställning finns på sidan Befolkningsframskrivningar. Se särskilt avsnitt 2.7 och avsnittet ”Statistikens framställning” i Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1).
7.3 Statistikens kvalitet
Framskrivningar avser framtiden och några tillförlitlighetsmått i klassisk statistisk mening kan därför inte beräknas. Framtiden förändras hela tiden till exempel efter politiska beslut eller andra oförutsägbara händelser.
Den framtida befolkningens storlek och sammansättning bestäms av den senast kända befolkningen och antaganden om den framtida utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och utrikes omflyttning. Generellt gäller att osäkerheten i framskrivningen ökar med antalet år i framskrivningen.
Mer information om statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen. Kvalitetsdeklarationen finns att ta del av på sidan Befolkningsframskrivningar.
Kommentarer
Antalen är avrundade till närmaste tusental.