SCB:s språkliga identitet

Ton

Det viktigaste är att vi alltid uttrycker oss på ett sätt som inger förtroende.

Vi anpassar tonen i vår kommunikation efter situationen, exempelvis:

redovisa fakta
uppmana eller uppmuntra till handling
påminna om en skyldighet
be om ursäkt.

Ibland passar det med humor, glada tillrop och utropstecken, medan andra situationer kräver helt neutral ton.

SCB:s språkliga identitet innebär också att vi i kontakt med enskilda inger förtroende genom att vara öppna, hjälpsamma och tydliga. Vi får aldrig uttrycka oss på ett sätt som kan uppfattas som avståndstagande eller att vi överdriver vår position som den starkare genom att vi är en myndighet.

Disposition och stöd till läsarna

Dispositionen, det vill säga hur man strukturerar innehållet i en text, har betydelse för hur vi uppfattas genom att den påverkar hur läsartillvänd en text är. Dispositionen ska hjälpa läsaren att navigera och orientera sig i texten.

Det vanligaste och mest universellt användbara sättet att strukturera innehållet i en text brukar kallas ”viktigaste först”. Det innebär att börja med det som är viktigast ur läsarens perspektiv.

"Viktigaste först" kan tillämpas på alla nivåer: dokumentnivå (i vilken ordning kapitlen kommer i en rapport eller annan längre text), kapitel, avsnitt eller till och med meningsnivå. En del texttyper kräver en viss disposition. I instruktioner passar till exempel kronologisk disposition bäst.

På SCB använder vi så ofta det är möjligt "viktigaste först"-strukturen eftersom det gör texten läsartillvänd. För vissa texttyper har vi mallar för dispositionen. Följ alltid dem!

Förutom en tydlig och läsartillvänd disposition kan man vägleda läsaren på andra sätt. I huvudsak gör man det på tre områden:

Något som nära hänger ihop med dispositionen är layout och grafiska element som rubriker, punktlistor och faktarutor.
Till stor hjälp är också det som kallas metatext: förklarande meningar som berättar för läsaren till exempel vem texten vänder sig till, vad den syftar till och hur den är upplagd.
Ett viktigt sätt är att vägleda läsaren genom att tydligt formulera vem som gör vad. Ofta handlar det om att använda aktiv form istället för passiv, till exempel "SCB publicerar en statistiknyhet" istället för "en statistiknyhet publiceras".

Ord och stil

Ord och stil handlar om att anpassa språket till mottagaren och situationen.

Det är viktigt för vår språkliga identitet av åtminstone följande skäl.

Först och främst handlar det om begriplighet. Vi måste ta hänsyn till våra tilltänkta mottagares förkunskaper och använda termer, fackord och interna förkortningar bara om vi är säkra på att de förstås av mottagarna.
Generellt gäller att vi ska uttrycka oss i så ledig stil som möjligt, men utan att lämna sakligheten. Det innebär att vi inte använder slang och modeord.
Vi ska vara försiktiga med värderande formuleringar, som att uttrycka att något är "bra" eller "dåligt". Sådana ord använder vi endast för att förstärka beskrivningen av ett faktiskt förhållande.
Det finns tillfällen när vi kan eller till och med bör använda värderande formuleringar. I ett remissvar kan det passa att vi uttrycker en åsikt med värderande ord. I direktkommunikation med till exempel en uppgiftslämnare som behöver hjälp är det ofta en fördel att bekräfta med "bra", "helt rätt", eller liknande när mottagaren frågar om hen har gjort rätt.

Språkriktighet

SCB:s kommunikation ska kännetecknas av att vi alltid uttrycker oss korrekt.

Att vi uttrycker oss korrekt innebär främst att vi följer ordböcker, skrivregler och råd om språk från Svenska Akademien och Institutet för språk och folkminnen (Isof).

Vi stavar rätt och använder korrekt grammatik enligt ordböckerna som finns på Svenska Akademiens webbplats svenska.se.
När vi skriver på svenska undviker vi engelska ord och uttryck. Det innebär även att vi anstränger oss för att hitta svenska motsvarigheter till engelska termer, fackuttryck, tjänstetitlar och så vidare.
Vi följer skrivreglerna enligt Isofs skrifter Myndigheternas skrivregler och Snabba skrivregler. Se Inblick för länkar.
SCB:s språkvårdare ger råd i de fall ordböcker och skrivregler inte ger tillräcklig eller tydlig vägledning. Språkvårdarna kan även hjälp till med att hitta passande svenska motsvarigheter till engelska termer, titlar med mera.

Goda exempel

Här har vi samlat några goda exempel på den språkliga identiteten i praktiken att inspireras av.

Exempelsamlingen är uppdelade i två delar:

disposition och stöd till läsarna (språklig komponent 2 i den språkliga identiteten)
ordval (språklig komponent 3 i den språkliga identiteten).

Har du frågor om exemplen? Mejla *språkvård!

Disposition och stöd till läsarna

Exempel 1: rapportrubrik (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Lämna ingen utanför visar rapportrubriken ”Lämna ingen utanför” som väcker intresse och lyfter fram ett viktigt tema i rapporten. Underrubriken ”Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020” berättar konkret och tydligt vad rapporten handlar om och sätter den i ett sammanhang.

Exempel 2: innehållsförteckning och rubriker (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur innehållsförteckningen till rapporten Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 visar avsnittsrubriker som genom att vara beskrivande hjälper läsaren att få en god uppfattning om vad respektive kapitel handlar om och dessutom var man hittar vad. Rubrikerna gör det lättare för läsarna att bedöma om rapporten är intressant för dem samt orientera sig.

Exempel 3: innehållsförteckning och rubriker (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur innehållsförteckningen till rapporten Situationen på arbetsmarknaden för funktionsnedsatta visar avsnittsrubriker som genom att vara beskrivande hjälper läsaren att få en god uppfattning om vad respektive kapitel handlar om och dessutom var man hittar vad. Rubrikerna gör det lättare för läsarna att bedöma om rapporten är intressant för dem samt orientera sig.

Exempel 4: rubrik, disposition och layout (utdrag ur brev till uppgiftslämnare)

Språklig komponent: stöd till läsarna (L)och disposition (D)

Utdraget ur introduktionsbrev till ULF innehåller flera goda exempel:

Intresseväckande rubrik ”Hur lever vi i Sverige?” (L)
Det viktigaste först: ”Du har blivit utvald att delta i …”. Mottagarna får tidigt svar på frågan ”Varför har jag fått det här?” (D)
Luftig layout med korta stycken (D, L)
Kontaktinformationen är utlyft i vänstermarginalen för att synas och hittas lättare (D, L)

Exempel 5: rubrik (utdrag ur statistiknyhet)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur statistiknyheten Minskad hushållskonsumtion i maj 2025 visar en beskrivande rubrik som lyfter fram det viktigaste budskapet i statistiknyheten.

Exempel 6: underrubrik (utdrag ur statistiknyhet)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur statistiknyheten Industrins orderingång och omsättning, maj 2025 visar en beskrivande underrubrik, ”Orderingången minskade på årsbasis” som sammanfattar det viktigaste budskapet i stycket som följer.

Exempel 7: rubrik (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur innehållsförteckningen till rapporten Situationen på arbetsmarknaden för funktionsnedsatta visar en fyllig, beskrivande rubrik som sammanfattar huvudbudskapet i avsnittet som följer.

Exempel 8: disposition och metatext (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna och disposition

Utdraget ur rapporten Befolkningens it-användning 2024. E-förvaltning visar en läsartillvänd disposition som förklarar vad rapporten är och sätter den i ett sammanhang. Det andra stycket är ett exempel på läsarservice genom metatext som sammanfattar rapportens innehåll och syfte.

Exempel 9: disposition och layout (utdrag från scb.se)

Språklig komponent: stöd till läsarna och disposition

Utdraget från ingången Lämna uppgifter är ett exempel på en läsartillvänd webbsida med tydlig disposition och luftig layout.

Exempel 10: disposition, rubrik och layout (utdrag från Inblick)

Språklig komponent: stöd till läsarna och disposition

Utdraget från Inblicks sida Sjuk är har läsartillvänd disposition där det viktigaste kommer först, tydlig rubrik samt luftig layout.

Exempel 11: faktaruta (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Delredovisning av den statistiska uppföljningen, mars 2020 som visar hur man kan lyfta fram särskilt viktig information genom att lägga den i en faktaruta.

Exempel 12: metatext (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Delredovisning av den statistiska uppföljningen, mars 2020 visar hur man med hjälp av metatext guidar läsaren till vad kapitlet handlar om.

Exempel 13: metatext (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Sveriges framtida befolkning 2025–2070 visar hur man med hjälp av metatext guidar läsaren till vad rapporten handlar om.

Exempel 14: faktaruta (utdrag ur rapport)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Sveriges framtida befolkning 2025–2070 visar hur man kan lyfta fram särskilt viktig information i en faktaruta.

Exempel 15: ingress och punktlista (utdrag från scb.se)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget från webbsidan Så gör vi statistik visar hur man kan underlätta läsningen med luftig layout, ingress och punktlista.

Exempel 16: metatext (utdrag från scb.se)

Språklig komponent: stöd till läsarna

Utdraget ur rapporten Sveriges framtida befolkning 2025–2070 visar hur man med hjälp av metatext guidar läsaren till vad kapitlet handlar om.

Ordval

Exempel 17: värderande formuleringar (utdrag ur hemställan)

Utdrag ur: Hemställan om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken (bilagan)

I hemställan där SCB ger ett förslag på en förändring passar det med värderande formuleringar i kombination med ett relativt formellt språk för att motivera förslaget, men självklart utan att ge avkall på sakligheten: ”mer påtagligt”, ”inte alltid ändamålsenliga”, ”i många fall föråldrad eller missvisande”.

Exempel 18: värderande formuleringar (utdrag ur remissvar)

Utdrag ur SCB:s remissvar till Föreskrifter om inlämnande av inkomstskatterapport enligt lagen (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter

I remissvar där SCB ger sin syn på ett förslag på en förändring passar det med värderande formuleringar i kombination med ett relativt formellt språk för att motivera synen, men självklart utan att ge avkall på sakligheten: ”SCB välkomnar”, ”SCB delar Bolagsverkets syn”, ”Det är också positivt”, ”SCB ser en stor potential”.

Exempel 19: direkt tilltal och vardagsnära språk (brev till uppgiftslämnare)

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) brev 2025

Direkt tilltal, vardagsnära språk men fortfarande saklig ton passar i brev till uppgiftslämnare.

Exempel 20: statistiska termer (utdrag ur kvalitetsdeklaration)

Utdrag ur: Kvalitetsdeklaration Befolkningsframskrivningar 2025-2070.

Kvalitetsdeklarationer innehåller fördjupande information och vänder sig till statistikanvändare med avancerade kunskaper. Där passar att använda statistiska termer som ”målobjekt”, ”observationsobjekt”, ”framskrivning” och ”intressepopulation” utan att förklara dem.

Exempel 21: statistiska termer (utdrag ur statistikens framställning)

Utdrag ur: Statistikens framställning - Befolkningsframskrivningar - Regionala befolkningsframskrivningar 2024–2070

Samma gäller i statistikens framställning: ”målstorheter”, ”ramförfarande”.

Exempel 22: allmänspråk (utdrag ur snabba fakta)

Utdrag ur: Befolkningsprognos för Sverige (snabba fakta).

Snabba fakta vänder sig till vardagsanvändare. Där passar ett enkelt och vardagsnära språk utan statistiska termer: ”befolkningsprognos” istället för framskrivning, samt en (förenklad) förklaring på allmänspråk.

Exempel 23: allmänspråk (utdrag ur kort analys)

Utdrag ur: Flest flyttar i augusti under 2017 (kort analys).

Kort analys vänder sig till vardagsanvändare. Där passar ett enkelt och vardagsnära språk utan statistiska termer, till exempel används här allmänspråkets ”flytt” istället för den statistiska termen ”flyttning”.

Exempel 24: informellt språk och ledig stil (utdrag från Instagram)

Exempel på inlägg på Instagram. Instagram vänder sig till vardagsanvändare varför en ledig stil passar. Här använder SCB informellt språk i rubriken, man kan till och med vitsa. I övriga delar av inlägget är det dock neutral stil och sakligt språk som gäller.

Exempel 25: informellt språk och ledig stil (utdrag från Instagram)

Exempel på inlägg på Instagram. Instagram vänder sig till vardagsanvändare varför en ledig stil passar. Här använder SCB informellt språk i rubriken. Man kan även använda engelska som här, trots att vi annars ska använda enbart svenska ord så långt det är möjligt när vi skriver på svenska. I övriga delar av inlägget är det dock neutral stil och sakligt språk som gäller.

Myndighetens namn

Syftet med rekommendationerna för hur vi skriver myndighetens namn är de ska vara tydliga, tillämpbara på alla språk och enkla att följa.

Så här skriver vi vårt namn på svenska

Vårt officiella namn är Statistiska centralbyrån. Så står det till exempel i juridiska dokument och på scb.se i publiceringskalendern.
I de allra flesta sammanhang kallar vi oss SCB och vår logotyp innehåller bara SCB.
När det är extra viktigt att få fram vad vi gör och att vi är en myndighet lägger vi till statistikmyndighet(en), till exempel så här: ”SCB, Sveriges statistikmyndighet”, ”statistikmyndigheten SCB”, ”SCB är Sveriges statistikmyndighet”.
Observera att "statistikmyndigheten" inte ingår i vårt namn och alltid skrivs med inledande gemen, "s"!

Så här skriver vi vårt namn på andra språk än svenska

SCB använder vi till exempel i Officemallar och längre texter där SCB nämns flera gånger.
UD:s publikation Utrikes namnbok rekommenderar myndigheters namn på vissa språk: engelska, tyska, franska, spanska, ryska. På dessa språk följer vi UD:s rekommendation: Statistics Sweden, Statistisches Zentralamt, Office national de la statistique, Oficina Nacional de Estadística, Tilastollinen keskustoimisto, Центральное статистическое бюро.
På alla andra språk skriver vi vårt fullständiga namn genom att översätta ”Sveriges statistikmyndighet”, tillsammans med SCB eller Statistiska centralbyrån, beroende på sammanhang.

Grund i styrdokumenten

I externa och interna styrdokument finns skrivningar om hur SCB ska bete sig i relation till omvärlden. Den språkliga identiteten bygger på dessa skrivningar. De sammanfattas i översikten nedan.

Styrdokument	Krav eller löfte om vår relation till omvärlden
Statistikförordningen	Vi gör det enkelt att lämna uppgifter. Vi informerar uppgiftslämnare om hur vi hanterar det vi samlar in.
Förvaltningslagen	Vi ser till att det är smidigt och enkelt att ha kontakt med oss.
DOS-lagen	Vi ser till att våra e-tjänster är tillgängliga enligt DOS och Diggs föreskrifter. Vi kan upplysa om hur väl våra tjänster fungerar med olika hjälpmedel.
Språklagen	Vi skriver vårdat, enkelt och begripligt.
Regleringsbrev	Vi gör vår statistik lättillgänglig för användarna. Vi ser till att underlätta förståelsen för och tolkningen av statistiska resultat och samband. Vi samråder med stora användare inför förändringar av innehåll eller omfattning.
Riktlinjer för europeisk statistik	Vi ger alla användare öppenhet, insyn och jämlik behandling. Vi ser till att vår statistik tillgodoser användarnas behov och att vi presenterar den i ett tydligt och lättbegripligt format. Vi gör statistiken tillgänglig på ett opartiskt sätt.
Verksamhetsplanen (strategi, målbild för kommunikation)	Vi ger samhället användbar statistik att lita på. Vi är öppna för användares önskemål om förändringar av statistiken. Vi ser till att vår statistik är aktuell och relevant samt lätt att hitta, använda och förstå. Vi gör det lätt att lämna uppgifter för alla uppgiftslämnare. Vi strävar efter att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader.
SCB:s kommunikationspolicy	Målet med kommunikationsarbetet att stötta alla delar av SCB:s verksamhet, samt att i synnerhet bidra till att göra statistiken mer tillgänglig och användbar samt underlätta förståelsen och tolkningen av resultat och samband upprätthålla förtroendet för och kännedomen om SCB och statistiken underlätta uppgiftslämnandet säkerställa att medarbetarna har den information de behöver i sin yrkesroll, samt att de känner sig delaktiga och motiverade.