Till innehåll på sidan

Pressmeddelande

Barnafödandet fortsätter nedåt – lägsta på 20 år

Senast uppdaterad: 2023-05-11

Barnafödandet i Sverige fortsätter att minska, visar preliminär statistik från SCB. Antalet födda barn i januari–mars i år är det lägsta under ett första kvartal på 20 år – och den summerade fruktsamheten den lägsta på över 50 år.

(Rättad 2023-07-07: I en tidigare version av texten angavs några felaktiga årtal i den första tabellen, i kolumnen med rubriken "Lägsta antalet sedan år".)

Antalet nyfödda minskade stort under 2022 jämfört med tidigare år. Inte sedan 2005 hade det fötts så få barn under ett år i Sverige.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta. Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige under årets första kvartal – och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag.

Lägsta på 2000-talet

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

I landet tre största städer är antalet nyfödda hittills i år det lägsta på flera år.

– I Göteborgs kommun har antalet födda barn minskat med 5,3 procent jämfört med första kvartalet i fjol. I Stockholm har det minskat med 4,6 procent och i Malmö med 1,7 procent.

Antalet födda barn under kvartal ett har minskat i 15 av landets 20 folkrikaste kommuner jämfört med i fjol. Mest i Umeå (-19,4 procent), Eskilstuna (-17,4) och Nacka (-11,0).

Antal födda barn första kvartalet 2023 i Sveriges 20 största kommuner och utvecklingen jämfört med första kvartalet 2022

Kommun Antal födda Utveckling (%) Lägsta antalet sedan år
Stockholm 2 792 -4,6 2003
Göteborg 1 670 -5,3 2005
Malmö 1 128 -1,7 2008
Uppsala 657 8,4  
Linköping 393 -2,7 2009
Västerås 373 -8,1 2008
Örebro 417 1,7  
Helsingborg 366 -4,9 2004
Jönköping 378 -9,1 2007
Norrköping 361 -3,0 2011
Umeå 287 -19,4 Okänt*
Lund 277 9,9  
Borås 301 -2,9 2019
Huddinge 297 -8,3 2021
Nacka 252 -11,0 2001
Eskilstuna 223 -17,4 2004
Halmstad 240 -7,3 2011
Gävle 233 -2,5 2007
Södertälje 284 0,7  
Sundsvall 226 3,7  

*Antalet födda är det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt kvartalsstatistiken per kommun sträcker sig.

Kommunerna där antalet födda första kvartalet 2023 är det lägsta på hela 2000-talet och utvecklingen jämfört med första kvartalet 2022

Kommun Antal födda Utveckling (%)
Umeå 287 -19,4
Botkyrka 223 -9,3
Borlänge 108 -13,6
Lidingö 90 -19,6
Vallentuna 66 -8,3
Katrineholm 64 -22,9
Mark 59 -33,7
Kävlinge 56 -21,1
Ekerö 52 -25,7
Ljungby 45 -35,7
Arvika 45 -23,7
Vellinge 44 -52,7
Vetlanda 42 -38,2
Söderhamn 39 -22,0
Knivsta 34 -43,3
Lomma 34 -37,0
Mora 26 -33,3
Kalix 24 -36,8
Hagfors 15 -44,4
Hofors 14 -30,0
Ånge 11 -42,1
Arvidsjaur 9 -35,7
Norberg 7 -46,2
Robertsfors 6 -33,3
Överkalix 0  

*Statistiken om Knivsta kommun är från och med 2003, då kommunen bildades efter en delning av Uppsala kommun.

Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.

I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,54 barn per kvinna år 2000 till 1,98 år 2010. Därefter har det sjunkit. I fjol var den summerade fruktsamheten återigen 1,52 barn per kvinna.

– Den summerade fruktsamheten det första kvartalet i år är 1,47 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån vi sett i Sverige sedan åtminstone tillbaka till 1970, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Summerad fruktsamhet första kvartalet 1970–2023
artikeldiagram_fruktsamheten_Q1_1970-2023.jpg

Antal födda första kvartalet 1970–2023
artikeldiagram_antal_födda_Q1_1970-2023.jpg

 

Fakta: Om statistiken

Texten bygger på statistik om antal födda levande barn i Sverige. Statistiken för 2023 är preliminär.

Den summerade fruktsamheten är summan av fruktsamheten i varje åldersgrupp. Det vill säga summan av det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna i varje åldersgrupp under en given tidsperiod, till exempel ett kalenderår.

Länkar

Befolkningsstatistik per kvartal efter region och kön (2000–2023) i statistikdatabasen

Statistik om antal födda efter region, moderns ålder och barnets kön (1968–2022) i statistikdatabasen

Folkmängden beräknas öka med 400 000

Lägsta antalet födda på över 50 år i flera kommuner

Nu är vi över 10,5 miljoner invånare

Befolkningen växer i sju av tio kommuner – men totalökningen är liten

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB