Begreppsförklaringar inom nationalräkenskaperna
A
Affärsverk
Se Kvasibolag.
Arbetade timmar
Arbetade timmar avser totalt faktiskt arbetade timmar under året.
Arbetsproduktivitet
Arbetsproduktivitet definieras som förädlingsvärde per arbetad timme. Produktivitetsförändringen utgör förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser i relation till förändringen i antalet arbetade timmar.
Avskrivning
Se Kapitalförslitning.
B
Baspris
Det prisbegrepp som används för att värdera produktion och förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna (NR). Baspriset är det pris, som producenten får behålla i egen ficka, för en producerad enhet av en vara eller tjänst. Baspriset branschvis exkluderar handels- och transportmarginaler. För totala ekonomin gäller följande relation mellan olika prisbegrepp:
Marknadspris/Mottagarpris |
- produktskatter |
+ produktsubventioner |
= Baspris |
- övriga produktionsskatter |
+ övriga produktionssubventioner |
= Faktorpris |
Betalningsbalansen
En sammanställning av ett lands reala och finansiella transaktioner med omvärlden under en given tidsperiod. Betalningsbalansen består av bytesbalans, kapitalbalans och finansiell balans.
Bidrag till BNP-utvecklingen
De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser säsongsrensade värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.
BNI
Se Bruttonationalinkomst.
BNP
Se Bruttonationalprodukt.
Bokföringstidpunkt
Nationalräkenskapssystemet redovisar flöden när de ekonomiska värdena skapas, transformeras eller förstörs liksom när fordringar eller åtaganden uppkommer, förändras eller upphör (accrualprincipen). Det innebär att produktion redovisas när den produceras, inte när den betalas av köparen, och försäljningen av en tillgång redovisas när tillgången byter ägare, inte när de återföljande betalningarna genomförs. Ränta redovisas under den bokföringsperiod den är upplupen, oavsett om den verkligen betalas under den perioden eller inte (ENS § 1.57). Jämför Kassamässig bokföring.
Brutto
I nationalräkenskaperna (NR) är vanligtvis skillnaden mellan en brutto- och en nettopost kapitalförslitningen. Exempel på saldoposter som redovisas både brutto och netto är nationalprodukten (BNP/NNP), nationalinkomsten (BNI/NNI) och driftsöverskottet.
Bruttoinvestering
Bruttoinvestering omfattar:
- fast bruttoinvestering
- lagerinvestering
- värdeföremål (anskaffning minus avyttring).
Bruttoinvestering innebär investering före avdrag av periodens kapitalförslitning. Nettoinvestering erhålls genom avdrag av kapitalförslitning från periodens bruttoinvestering.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Summan av alla inkomster i ett land under en period, vanligtvis ett år. Bruttonationalinkomst (till marknadspris) är lika med BNP minus primära inkomster som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primära inkomster som inhemska enheter erhåller från utlandet.
Bruttonationalprodukt (BNP)
Bruttonationalprodukten är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landet för användning till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal.
Bruttonationalprodukten till marknadspris kan beräknas på tre sätt:
- BNP är summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner (vilka inte har allokerats till sektorer eller branscher). BNP är också saldoposten i produktionskontot för den totala ekonomin.
- BNP är summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (faktisk konsumtion och bruttoinvestering), plus export minus import av varor och tjänster.
- BNP är summa användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och sociala avgifter, skatter minus subventioner på produktion och import, driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst för den totala ekonomin). (ENS, § 8.89).
Bytesförhållande gentemot utlandet (Terms of Trade)
Förhållandet mellan prisnivåerna för landets export och import. Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger och försämras när de sjunker i förhållande till importpriserna.
C
C.i.f. (Cost, Insurance, Freight)
C.i.f.-priset är priset på en vara som levererats till det importerande landets gräns eller priset på en tjänst, som levererats till en inhemsk enhet, före betalning av tull eller andra importskatter eller handels- och transportmarginaler inom landet. Inkluderat i c.i.f- priset är kostnader för försäkringspremier och frakt som måste subtraheras för att komma fram till f.o.b-priset vilket är den värdering som skall användas för total import och export i nationalräkenskaperna. I tillgångs- och användningstabellerna och de symmetriska input-output-tabellerna värderas den produktfördelade importen c.i.f.
COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose)
En internationell klassifikation som grupperar hushållens konsumtion efter dess ändamål. T.ex. innefattar ändamålet kläder utgifter för klädesplagg, klädtyger, accessoarer och klädreparationer. Hushållens konsumtionsutgifter indelas även efter varaktighetsgrupper med koppling till COICOP. De indelas i varaktiga, delvis varaktiga och icke varaktiga varor. COICOP-klassifikationen finns i EU:s klassifikationsdatabas RAMON.
COFOG (Classification of the Functions of Government)
En internationell klassifikation som grupperar offentliga sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål. COFOG förbättrar överblicken över den offentliga sektorns utgifter och förenklar både nationella och internationella jämförelser. Med hjälp av klassifikationen indelas även konsumtionsutgifterna i individuell och kollektiv konsumtion. COFOG-klassifikationen finns i EU:s klassifikationsdatabas RAMON.
D
Disponibel nationalinkomst
Summan av disponibla inkomster brutto (eller netto) för de institutionella sektorerna. Disponibel nationalinkomst brutto (eller netto) är lika med nationalinkomst (till marknadspris) brutto (eller netto) minus löpande transfereringar (löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., sociala avgifter, sociala förmåner och andra löpande transfereringar) som betalas till utländska enheter, plus löpande transfereringar som mottas av inhemska enheter från utlandet. (ENS, § 8.95).
Driftsöverskott
Saldopost i kontot för inkomstbildning. Driftsöverskottet är det överskott (eller underskott) som produktionsaktiviteterna genererar innan man har beaktat räntor, arrenden eller avgifter som produktionsenheten måste betala på finansiella tillgångar eller på materiella icke producerade tillgångar som den har lånat eller arrenderat, mottar för finansiella tillgångar eller från materiella icke producerade tillgångar som den äger. (ENS, § 8.18).
Dubbeldeflatering
Dubbeldeflatering innebär att produktionen deflateras med produktionsprisindex och insatsförbrukningen med relevanta prisindexar i relation till de varor och tjänster som använts. Förädlingsvärdet erhålls som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning, uttryckta i fasta priser. Men egentligen är beteckningen ”double indicator method” mer korrekt eftersom det även är möjligt att använda volymförändringar för att extrapolera produktionens respektive insatsförbrukningens volymförändring.
E
Egentlig lön
Se Löner och sociala avgifter.
Ekonomiskt signifikanta priser
I nationalräkenskaperna definieras det ekonomiskt signifikanta priset på en produkt delvis med hänsyn till den institutionella enhet och lokala verksamhetsenhet där produktionen skett. Så t.ex. säljs, enligt konvention, all produktion som sker hos personliga företag och som säljs till andra institutionella enheter, till ekonomiskt signifikanta priser, dvs. betraktas som marknadsproduktion. För vissa andra institutionella enheter (offentliga sektorn och hushållens icke-vinstdrivande organisationer) betraktas produktionen som såld till ekonomiskt signifikant pris när mer än 50 % av produktionskostnaden är täckt. (ENS, § 3.19).
Enkeldeflatering
Enkeldeflatering innebär att produktion och insatsförbrukning deflateras med samma prisindex, eller att förädlingsvärdet deflateras. Egentligen är ”single indicator method” ett mer korrekt uttryck, eftersom det även är möjligt att extrapolera produktion och insatsförbrukning eller förädlingsvärde med volymförändringen. Denna metod förutsätter att förändringen i produktion respektive insatsförbrukning är exakt lika stor.
ENS/ESA
Europeiska Rådets förordning (EG 2223/96) om Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ESA95). ENS/ESA är ett integrerat system av ekonomiska konton och utgör den europeiska versionen av System of National Accounts (SNA). ENS är den svenska översättningen av ESA.
European System of National and Regional Accounts (ESA)
Se ENS/ESA.
Export av varor och tjänster
Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) från inhemska till utländska subjekt. (ENS, § 3.128).
Exportnetto
Ett lands export av varor och tjänster minus dess import av varor och tjänster.
F
Faktorpris
Faktorpris kan härledas från förädlingsvärde till baspris genom att dra bort övriga produktionsskatter och lägga till övriga produktionssubventioner. Se relation mellan prisbegreppen under Baspris.
Faktisk konsumtion
Värdet av varor och tjänster konsumerade av en sektor men inte nödvändigtvis betalade av den sektorn. En stor del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, för t.ex. utbildning och sjukvård, ingår i hushållens faktiska konsumtion.
Faktiska värden
Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.
Fast bruttoinvestering
Består av inhemska producenters förvärv, minus avyttringar, av fasta tillgångar under en given period, plus vissa tillägg till värdet av icke producerade tillgångar som uppstått genom den produktiva verksamheten hos en producent eller en institutionell enhet. Fasta tillgångar är materiella eller immateriella tillgångar tillkomna som resultat av produktionsprocesser och som används mer än ett år upprepat eller kontinuerligt i produktionsprocessen och har ett värde överstigande 500 Euro. (ENS, § 3.102).
Fasta priser
Värdering till fasta priser betyder att flöden och stockar under en bokföringsperiod värderas till priser från en tidigare period. Syftet med värdering till fasta priser är att dela upp värdeförändringar i dels förändringar i priser dels förändringar i volym. Flöden och stockar i fasta priser sägs vara uttryck för volym. (ENS, § 1.56). Se även Referensårspriser.
Fasta tillgångar
Producerade tillgångar som används vid upprepade tillfällen eller kontinuerligt i produktionsprocessen under minst ett år. De innefattar byggnader, fordon och annan utrustning, maskiner och även plantor och boskap, t.ex. fruktträd och mjölkkor. De innefattar även immateriella tillgångar som datorprogramvara och litterära, musikaliska och andra konstnärliga originalverk. De fasta bruttoinvesteringarna, vilka är ett flöde, utgörs till största delen av förändringar i stocken av fasta tillgångar.
Fastprisberäkningsmetod
Se Referensårspriser.
Finansiella företag
Sektorn finansiella företag består av alla företag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling (finansförmedlare) och/eller åt finansiell serviceverksamhet.
Finansiell leasing
Hyrestagaren förvärvar rätten att använda en varaktig vara i utbyte mot hyresbetalningar under en förutbestämd och utdragen tidsperiod. Om alla risker och ersättningar förbundna med ägarskap i praktiken har överförts från uthyraren till hyrestagaren, är uthyrningen finansiell. Vid finansiell leasing täcker hyresperioden hela, eller nästan hela, den varaktiga varans ekonomiska livstid. I nationalräkenskaperna registreras den som att uthyraren tillhandahåller hyrestagaren ett lån som gör det möjligt för hyrestagaren att köpa en varaktig vara, till vilken hyrestagaren i praktiken blir ägaren. Detta innebär att finansiella leasingobjekt bokförs på leasetagaren i NR. Faktiskt betalda hyror av hyrestagaren till uthyraren måste delas upp i återbetalningar av lånebelopp och räntebetalningar relaterade till det tillräknade lånet. (ENS, bilaga 2, § 4). Jämför Operationell leasing.
Finansiellt sparande (+) eller nettoupplåning (-) för den totala ekonomin
Den del av disponibel inkomst brutto som inte konsumeras eller används som bruttoinvestering. Det representerar de nettoresurser som den totala ekonomin ställer till förfogande för utlandet (om det är positivt) eller mottar från utlandet (om det är negativt). Finansiellt sparande (+) eller nettoupplåning (-) för den totala ekonomin är lika med, men med motsatt tecken, finansiellt sparande (-) eller nettoutlåning (+) för utlandet. (ENS, § 8.98).
FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured)
Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom lägre inlåningsräntor och högre utlåningsräntor. FISIM beräknas som utlånings- minus inlåningsräntor (räntenettot). Användningen av FISIM fördelas fr.o.m. år 1980 ut på olika användare, som hushållskonsumtion, offentlig konsumtion, utlandet och olika branscher inom näringslivet. För perioden före 1980 är användningen i sin helhet registrerad som ej branschfördelad insatsförbrukning i näringslivet.
F.o.b – Fritt ombord
Total import och export av varor skall värderas fritt ombord (f.o.b.) vid det exporterande landets gräns. Detta värde består av värdet för varorna till baspris, plus kostnader för transport- och distributionstjänster fram till gränsen, inklusive kostnader för lastning till transportmedel för fortsatt transport plus eventuella skatter minus subventioner på de exporterade varorna. För leveranser inom EU inkluderar detta mervärdesskatter och andra produktskatter som erläggs i det exporterande landet. Jämför C.i.f. för produktfördelad import.
Förbrukning
Se Insatsförbrukning.
Försörjningsbalans
En sammanställning i nationalräkenskaperna som visar dels tillgången (här ett flöde, inte ett bestånd) på varor och tjänster i ett land under en tidsperiod, dels användningen av dessa varor och tjänster. Summa tillgång och användning är per definition alltid lika. Komponenterna i försörjningsbalansen är BNP och import av varor och tjänster på tillgångssidan samt konsumtion, investeringar och export av varor och tjänster på användningssidan.
Förädlingsvärde
En sektors/bransch förädlingsvärde är sektorns/branschens produktionsvärde minus sektorns/branschens insatsförbrukning. Summan av samtliga sektorers/branschers förädlingsvärde, brutto, med tillägg för nettot av produktskatter och produktsubventioner (samt ev. ofördelade poster) utgör BNP till marknadspris.
H
Handelsmarginal
En handelsmarginal är skillnaden mellan det faktiska eller åsatta priset på en vara inköpt för vidareförsäljning och det pris som skulle få betalas av säljaren för att återanskaffa varan vid den tid den försäljs eller på annat sätt avyttras. (ENS, § 3.60).
HIO
Se Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
Hushållssektorn
Hushållssektorn inbegriper alla inhemska hushåll samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO). I hushållen som institutionell enhet ingår även personliga företag.
Hushållens faktiska konsumtion
Se Faktisk konsumtion.
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) består av icke-vinstdrivande organisationer som utgör separata juridiska enheter, vilka betjänar hushåll och vilka är privata övriga icke marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser, utom vad som kommer från tillfälliga försäljningar, utgår från frivilliga bidrag, kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, från betalningar från offentliga sektorn och från kapitalinkomster. HIO utgör inte en egen institutionell sektor i de svenska nationalräkenskaperna, utan redovisas tillsammans med hushållen i hushållssektorn. Exempel på organisationer som ingår i HIO är idrottsföreningar, fackföreningar och religiösa samfund.
I
Icke-finansiella företag
Sektorn icke-finansiella företag består av institutionella enheter vars omfördelande och finansiella transaktioner är skilda från deras ägares och som är marknadsproducenter (t.ex. aktiebolag). Den huvudsakliga aktiviteten är produktion av varor och icke-finansiella tjänster.
Icke marknadsproduktion
Produktion för egen slutlig användning eller produktion av varor och tjänster som erhålls gratis eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta. Icke marknadsproduktion produceras främst av offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
Illegal produktion
Aktiviteter som är olagliga till sin natur, t.ex. smuggling och produktion och försäljning av droger. Den illegala produktionen ska ingå i national¬räken-skaperna även om det är svårt att mäta. Jämför Svarta ekonomin.
Import av varor och tjänster
Import av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) från utländska till inhemska subjekt. (ENS, § 3.129).
Indirekt mätta finansiella tjänster
Se FISIM.
Individuell konsumtion
Konsumtionen delas upp i individuell och kollektiv konsumtion. Den individuella konsumtionen utgörs av hushållens och HIO:s konsumtionsutgifter samt en stor del av de offentliga konsumtionsutgifterna för utbildning, hälso- och sjukvård, social trygghet, sport och rekreation samt kultur. Uppdelningen i individuell och kollektiv konsumtion blir intressant när man tittar på den faktiska konsumtionen i en sektor och vid jämförelser mellan länder.
Input-outputräkenskaper
Input-outputsystemet består av tre typer av tabeller:
- Tillgångs- och användningstabeller
- Tabeller som kopplar tillgångs- och användningstabellerna till sektorräkenskaperna
- Symmetriska input-outputtabeller (ENS, § 9.01).
Insatsförbrukning
Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. (ENS, § 3.69).
Institutionell enhet
Den institutionella enheten är ett grundläggande ekonomiskt beslutsfattande centrum som karakteriseras av enhetlighet i beteendet och självständighet i beslutsfattandet under utövande av sin huvudsakliga funktion. En inhemsk enhet betraktas som en institutionell enhet om den har självständighet i beslutsfattandet ifråga om sin grundläggande funktion och antingen har en fullständig bokföring eller om det skulle vara möjligt och meningsfullt, både från ekonomisk och juridisk synpunkt, att sammanställa en fullständig bokföring om så erfordrades.
Institutionell sektor
Se Sektor.
J
Justerad disponibel inkomst
Justerad disponibel inkomst erhålls genom att lägga till inkomster i form av sociala transfereringar in natura till disponibel inkomst eller att dra bort utgifter för sociala transfereringar in natura från disponibel inkomst beroende på vilken institutionell sektor som avses. För totala ekonomin är justerad disponibel inkomst lika med disponibel inkomst. För hushållssektorn innebär det att justerad disponibel inkomst är högre än disponibel inkomst då hushållssektorn erhåller inkomster i form av sociala transfereringar in natura. Hushållens faktiska individuella konsumtion ökar lika mycket som inkomsterna av sociala transfereringar in natura. För den konsoliderade offentliga sektorn innebär det att justerad disponibel inkomst är lägre än disponibel inkomst då den konsoliderade offentliga sektorn endast har utgifter för sociala transfereringar in natura.
K
Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad)
Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror samt uppgifter om inkomster och sparande redovisas utan kalenderkorrigering och säsongrensning.
Kapital
Kapitaltillgångar bidrar till produktionsprocessen för att generera en ekonomisk vinst. Begreppet inkluderar materiella tillgångar, immateriella tillgångar och finansiellt kapital. Se även fasta kapitaltillgångar och lagerinvestering.
Kapitalbildning
Anskaffning minus avyttring av fasta kapitaltillgångar, markförbättringar, lagerförändringar och anskaffning minus avyttring av värdeföremål.
Kapitalförluster
Se Kapitalvinster/-förluster.
Kapitalförslitning
Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot. (ENS, § 6.02) Kapitalförslitningen värderas till återanskaffningspris.
Kapitalinkomst
Kapitalinkomst är den inkomst som ägaren av en finansiell tillgång eller en materiell icke producerad tillgång får i ersättning för att ställa tillgången till en annan institutionell enhets förfogande. (ENS, § 4.41).
Kapitaltransfereringar
Skiljer sig från löpande transfereringar på det sättet att de innebär anskaffning eller avyttring av en eller flera tillgångar för minst en part i transaktionen. Kapitaltransfereringar kan göras kontant eller in natura.
Kapitalvinster/-förluster
Vinster eller förluster på grund av ändrade priser på de tillgångar man innehar. Kapitalvinster eller förluster kan uppstå från både reala och finansiella tillgångar.
Kassamässig bokföring
Registrering av transaktioner när kontanter eller andra tillgångar faktiskt överförs istället för när varan eller tjänsten byter ägare. Nationalräkenskaperna redovisar flöden när de ekonomiska värdena skapas, transformeras eller förstörs (accrual-principen). Se Bokföringstidpunkt.
Kedjeindex
Periodiska förändringar (t.ex. årsvisa) som kedjas för att skapa jämförbarhet över längre tidsperioder.
Kollektiv konsumtion
Konsumtionen delas upp i individuell och kollektiv konsumtion. Tjänster för kollektiv konsumtion levereras samtidigt till alla medborgare i samhället eller till alla medborgare i en viss del av samhället, t.ex. alla hushåll i en viss region. Exempel på kollektiva tjänster är försvar och polisväsende. Uppdelningen i individuell och kollektiv konsumtion blir intressant när man tittar på den faktiska konsumtionen i en sektor och vid jämförelser mellan länder. Offentliga myndigheters faktiska konsumtion utgörs av kollektiv konsumtion.
Konsolidering
Inom offentliga sektorn nettas räntor och transfereringar mellan delsektorerna. I Sverige görs för närvarande inte någon konsolidering av räntor eftersom tillräcklig information saknas.
Konsumtion
Se Konsumtionsutgift och Faktisk konsumtion.
Konsumtionsutgift
Består av inhemska institutionella enheters (hushålls- och offentliga sektorn) utgifter för varor och tjänster, som används för direkt tillfredsställelse av individuella behov eller önskemål eller kollektiva behov hos medlemmar i en gemenskap. Konsumtionsutgifter kan förekomma på inhemskt territorium eller utomlands (ENS, § 3.75). Jämför med faktisk konsumtion, som är värdet av alla varor och tjänster konsumerade av en sektor men inte nödvändigtvis köpta av samma sektor. Hushållen konsumerar t.ex. varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter och således ingår i de offentliga konsumtionsutgifterna men är del av hushållens faktiska konsumtion.
Kvasibolag
Enheter som har en fullständig bokföring men som inte har någon oberoende juridisk ställning. Likväl har de ett ekonomiskt och finansiellt beteende som är annorlunda än deras ägares och som liknar det av vanliga aktiebolag. Därför anses de ha självständighet i besluten och betraktas som egna institutionella enheter (ENS, § 2.13f). Exempel på kvasibolag är de statliga affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska Kraftnät som i nationalräkenskaperna ingår i sektorn icke finansiella företag.
Köpkraftsparitet (PPP)
Köpkraftspariteten är kvoten mellan de belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster. Man skulle kunna säga att köpkraftspariteten är en prisindex mellan länder eller en växelkurs som tar hänsyn till prisnivåskillnader.
L
Lagerinvestering
Lagerinvesteringar mäts som värdet av uppbyggnad av lager minus värdet av uttag ur lager och värdet av alla återkommande lagerförluster. (ENS, § 3.117). Värdet i löpande pris beräknas till samma andel av BNP som posten i fasta (t-1) priser och volymförändringen är förändringen av posten i procent av BNP motsvarande period föregående år.
Löner och sociala avgifter
Löner och sociala avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden.
Löner och sociala avgifter delas upp i:
- egentlig lön: kontanta löner; naturaförmåner
- arbetsgivares sociala avgifter (ENS, § 4.02).
Löpande priser
Det löpande priset uttrycker det nominella värdet och är inte rensat för värdeförändringar som inflation. För att erhålla det reala värdet deflateras det löpande priset vilket ger fasta priser.
Löpande transfereringar
Transfereringar som syftar till att omfördela inkomsten. Löpande transfereringar kan vara både kontanta eller in natura och innefattar till exempel inkomstskatter och sociala förmåner.
M
Marknadspris
Marknadspris är detsamma som mottagarpris, dvs. det pris köparen faktiskt betalar för produkterna vid köptillfället. I nationalräkenskaperna värderas användningen till mottagarpris och produktionen till baspris. Huvudaggregaten (t.ex. BNP och BNI), däremot, uttrycks till marknadspris. Se relationen mellan prisbegreppen under Baspris.
Marknadsproducenter
En producent klassas i nationalräkenskaperna som marknadsproducent om den huvudsakligen producerar marknadsproduktion, dvs. varor och tjänster som säljs till priser som är ekonomiskt signifikanta.
Marknadsproduktion
Marknadsproduktion består av produktion som säljs på en marknad eller avses att säljas på en marknad till ekonomiskt signifikant pris.
Medelantal sysselsatta
Avser medelantalet sysselsatta under året.
Mottagarpris
Mottagarpris är detsamma som marknadspris och är det prisbegrepp som används för att värdera användningen i nationalräkenskaperna. Vid köptillfället är mottagarpriset det pris köparen faktiskt betalar för produkterna; inklusive alla skatter minus subventioner av produkterna; efter avdrag av rabatter från standardpriser vid mängd- eller lågsäsongsköp; exklusive ränte- eller serviceavgifter som tillkommer vid krediter; exklusive alla extra avgifter köparen ådragit sig genom att inte betala inom den tidsperiod som avtalades vid tiden för köpet. Se relation mellan prisbegreppen under Baspris.
N
NACE
Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes. EU:s näringsgrensindelning. Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) har NACE som bas och dessa överensstämmer på fyrsiffrig nivå. Ett arbete inom EU med att revidera den gällande näringsgrensstandarden avslutades under 2002 och en ny version, NACE Rev.1.1, har fastställts.
Nationalinkomst
Se Bruttonationalinkomst.
Netto
I nationalräkenskaperna (NR) är vanligtvis skillnaden mellan en brutto- och en nettopost kapitalförslitningen. Exempel på saldoposter som redovisas både brutto och netto är nationalprodukten (BNP/NNP), nationalinkomsten (BNI/NNI) och driftsöverskottet. Som ett undantag kan nämnas exportnettot, vilket är export minus import.
Nettoupplåning
Se Finansiellt sparande och nettoupplåning.
Näringslivet
Inkluderar i nationalräkenskaperna marknadsproducenter samt producenter för egen slutlig användning. Även statliga och kommunala affärsdrivande verksamheter inkluderas i näringslivet.
O
Offentliga myndigheter
Offentliga myndigheter är de verksamheter inom offentlig sektor som är övriga icke marknadsproducenter (till största delen skattefinansierade). Skattefinansierad verksamhet för egen slutlig användning i form av fast bruttoinvestering ingår dock inte i offentliga myndigheter utan i näringslivet. Exempel på sådana verksamheter är Banverkets och Vägverkets nybyggnadsverksamhet.
Dessutom ingår inte i offentliga myndigheter den affärsmässiga verksamheten inom kommunerna. Enheter som producerar t.ex. renhållning, vatten och energi är marknadsproducenter och ingår alltså i näringslivet.
Offentliga sektorn
Inkluderar alla institutionella enheter som är övriga icke marknadsproducenter vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion huvudsakligen finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, och/eller alla institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomster och förmögenhet (ENS, § 2.68). Jämför Offentliga myndigheter. Offentliga sektorn exkluderar alltså offentligt ägda bolag.
Operationell leasing
Hyrestagaren förvärvar rätten att använda en varaktig vara för en viss tidsperiod, som kan vara lång eller kort men inte nödvändigtvis fastställd på förhand. När hyresperioden upphör förväntar sig uthyraren varan tillbaka i mer eller mindre samma skick som när han hyrde ut den, bortsett från normal förslitning. Sannolikt hyrs varan ut igen eller används på annat sätt. Hyresperioden täcker sålunda inte hela, eller den övervägande delen av, varans ekonomiska livstid. Den varaktiga varan är en del av uthyrarens fasta bruttokapitalbildning. (ENS, bilaga 2, § 3). Jämför Finansiell leasing.
P
PI-metoden
PI-metoden (perpetual inventory-metoden) används för att beräkna nivån på tillgångar vid en viss tidpunkt genom att summera anskaffningen av sådana tillgångar under en tidsperiod och subtrahera avyttringen av tillgångar för samma tidsperiod. Justeringar görs för prisförändringar över den aktuella perioden. PI-metoden används i de svenska nationalräkenskaperna för att beräkna stocken av fasta bruttoinvesteringar och även kapitalförslitningen.
Primära inkomster
Primära inkomster uppkommer hos institutionella enheter som ett resultat av deras delaktighet i produktionsprocesser eller ägande av tillgångar som kan användas för produktion. Primära inkomster utbetalas från produktionens förädlingsvärde. (SNA, § 7.2).
Prisförändring
Prisförändringen av ett aggregat som till exempel BNP visar dess nominella utveckling vilket innehåller både en volym- och en värdeutveckling.
Producentpris
Producentpriset är det pris producenten tar ut när han säljer producerade varor och tjänster vidare, dvs. till baspris plus produktskatter exklusive moms minus produktsubventioner. Begreppet används inte i nationalräkenskaperna. Se Baspris, Faktorpris, Marknadspris och Mottagarpris.
Producenter för egen slutlig användning
Producenter för egen slutlig användning producerar huvudsakligen varor och tjänster som de själva konsumerar eller som är fasta bruttoinvesteringar (ej för egen insatsförbrukning i produktionen). Exempel på producenter för egen slutlig användning är egnahemsägare som producerar boendetjänster åt sig själva.
Produktion
Produktion är en aktivitet som utförs under kontroll och ansvar av en institutionell enhet. Enheten använder insats av arbetskraft, kapital samt varor och tjänster för sin produktion (ENS, § 3.07). Helt naturliga processer utan inslag av mänsklig inblandning eller styrning, såsom opåverkad tillväxt av fiskebestånd i internationella vatten, innefattas inte i nationalräkenskapernas produktion. Ett undantag till detta är skogstillväxten som i nationalräkenskaperna ingår i produktionen.
Produktion för egen slutlig användning
Produktion för egen slutlig användning avser varor och tjänster som används endera som slutlig konsumtion inom samma institutionella enhet (t.ex. för egnahemsägare) eller som fast bruttoinvestering inom samma institutionella enhet (t.ex. Vägverkets produktion av vägar). (ENS, § 3.20).
Produktionsvärde
Se Produktion.
Produktsubventioner
Produktsubventioner är subventioner som betalas per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst (ENS § 4.33). Jämför Övriga produktionssubventioner.
Produktskatt
Produktskatter är skatter som man är skyldig att betala per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion (ENS § 4.16). Importtullar, energiskatter och moms är exempel på produktskatter. Jämför Övriga produktionsskatter.
R
Real BNP
När det gäller BNP så är det ibland av intresse att även kunna visa ett volymmått som utöver hänsyn till de ingående variablernas prisutveckling också kan visa effekten av olikheterna i prisutvecklingen av exporten och importen. Genom att använda samma prisutveckling för export och import kan en så kallad terms-of-trade-effekt beräknas och BNP-utvecklingen justeras för vunnen eller förlorad köpkraft. När BNP justerats för denna effekt brukar den kallas för real BNP. Det prisindex som används i nationalräkenskaperna för att beräkna terms-of-trade är genomsnittet av prisindex för export och import.
Real BNI
Ibland finns det behov av att redovisa ett volymmått även för variabler som inte har någon entydig underliggande volym. Det gäller framför allt olika inkomstbegrepp. BNP är summan av produktionen inom landet. För att studera effekten av svensk aktivitet så är BNI ett bättre mått. Det inkluderar förutom BNP nettot av primära inkomsterna dvs. arbets- och kapitalinkomster mot utlandet samt skatter minus subventioner till/från EU. BNI är ett inkomstbegrepp och för att se volymförändringar i BNI måste det beräknas realt. Då används reala BNP och nettot av de primära inkomsterna divideras med samma prisindex som summan av inhemsk konsumtion och investeringar inklusive lagerförändringar.
Realkapital
Se Kapital.
Referensårspris
Fastprisberäkningen i nationalräkenskaperna görs för varje år i närmast föregående års priser. En tidsserie blir därmed värderad till olika prisnivåer. Dataserierna kedjas därefter till ett gemensamt referensårspris, enligt s.k. kedjeindexmetod. Se avsnittet Fakta om statistiken för en utförlig information om metoden för fastprisberäkningar. Kedjade serier är inte summerbara.
S
Saldopost
En saldopost är en bokföringskonstruktion erhållen genom att subtrahera det totala värdet av posterna på en sida av ett konto från det totala värdet för andra sidan. Exempel på saldoposter är BNP, Disponibel inkomst och Finansiellt sparande.
Sammansatt förvärvsinkomst
Saldoposten i inkomstgenereringskontot för personliga företag i hushållssektorn. Ägaren eller medlemmar av samma hushåll tar ofta inte ut ersättning för allt arbete de utför åt företaget. Överskottet är därför en blandning av ersättning för detta arbete och avkastning till ägaren.
Sociala avgifter
Se Löner och sociala avgifter.
Sektor
I nationalräkenskaperna är ekonomin uppdelad i olika institutionella sektorer, dvs. grupper av institutionella enheter med liknande roller i ekonomin. Huvudsektorerna är icke-finansiella företag, finansiella företag, offentliga sektorn, hushållssektorn och utlandet.
Skatter
Obligatoriska, ensidiga betalningar, kontant eller in natura, som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner. Skatter är indelade i följande grupper: skatter på produktion och import, löpande inkomst- och förmögenhetsskatter och kapitalskatter. Skatter på produktion och import är i sin tur indelade i produktskatter och övriga produktionsskatter.
SNA
System of National Accounts. Det internationellt överenskomna standardsystemet för nationalräkenskaper. Den senaste versionen är SNA 1993.
SNI – Standard för svensk näringsgrensindelning
Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, är en statistisk standard för klassificering av produktionsenheter – företag, verksamhetsenheter, etc. – till näringsgrenar/branscher. Den förra utgåvan av standarden, SNI92, fastställdes av SCB 1992. Den nu föreliggande standarden, SNI2002, fastställdes i december 2002 och trädde formellt i kraft 1 januari 2003 (MIS 2003:2, ISSN 1402-0807).
SNI 2007 ny svensk näringsgrensindelning
Sparande
Detta aggregat mäter den andel av disponibel nationalinkomst som inte används till konsumtionsutgifter. Nationellt sparande brutto (eller netto) är summan av sparande brutto (eller netto) för de olika institutionella sektorerna. (ENS, § 8.96).
Sparkvot
Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.
Sociala naturaförmåner
Består av utgifter för varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter men som produceras av marknadsproducenter och utan vidare bearbetning levereras till hushållen. Ett exempel på sociala naturaförmåner är landstingens finansiering av läkemedel. Sociala naturaförmåner ingår i de offentliga myndigheternas konsumtionsutgifter men i hushållens faktiska konsumtion.
Sociala förmåner andra än in natura
Sociala förmåner andra än in natura består av kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar (tidigare förtidspension), sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag, assistansersättning, bostadstillägg för pensionärer, bostadsbidrag och försörjningsstöd.
Sociala transfereringar in natura
Sociala transfereringar in natura omfattar individuella varor och tjänster som tillhandahålls individuella hushåll av offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer, vare sig varorna och tjänsterna är köpta på marknaden (sociala naturaförmåner) eller producerade som icke marknadsproduktion från offentliga myndigheter eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer. (ENS, § 4.104).
Standard för svensk näringsgrensindelning
Se SNI.
Subventioner
Subventioner är löpande, ensidiga betalningar som den offentliga sektorn eller Europeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter med syftet att påverka produktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till produktionsfaktorerna. Övriga icke marknadsproducenter kan erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke marknadsproducenter. Av konvention förekommer inte produktsubventioner för övrig icke marknadsproduktion. (ENS, § 4.3).
Svarta ekonomin
Vissa aktiviteter kan vara produktiva och lagliga i sig men undanhålls från myndigheterna av olika anledningar, t.ex. av skatteskäl. Svart produktion ingår i nationalräkenskaperna. Jämför Illegal produktion.
Säsongrensad
Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.
T
Terms of trade
Se Bytesrelation.
Tillgångar
Enheter över vilka äganderätter upprätthålls av institutionella enheter, individuellt eller kollektivt: och från vilka ekonomiska vinster kan göras av deras ägare genom att inneha dem över en tidsperiod.
Tillgångs- och användningstabeller
Tillgångs- och användningstabellerna utgörs av bransch- och produktmatriser som i detalj beskriver de inhemska produktionsprocesserna och transaktionerna med produkter inom landets ekonomi. Dessa tabeller visar strukturen på produktionskostnaderna och de inkomster som genereras i produktionsprocessen, flödet av varor och tjänster som produceras inom landets ekonomi, flödet av varor och tjänster till och från utlandet. (ENS, § 9.02).
Transfereringar
Ensidiga betalningar från en enhet till en annan. De kan vara löpande transfereringar eller kapitaltransfereringar. De viktigaste formerna av transfereringar är skatter, sociala avgifter och förmåner.
U
Utlandet
Med utlandet avses en grupp enheter utan några karakteristiska funktioner eller resurser. Denna består av utländska enheter som genomför transaktioner med inhemska institutionella enheter eller har andra ekonomiska förbindelser med inhemska enheter. (ENS, § 2.89).
V
Varaktighet
Hushållens konsumtion delas upp efter varaktighet. Gruppering görs i varaktiga, delvis varaktiga och icke varaktiga varor samt tjänster.
Volymförändring
Volymförändringen av ett aggregat som BNP visar dess utveckling rensad för inflation. För att mäta volymförändringar används fasta priser.
I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till föregående kvartal.
Värdeföremål
Värdeföremål är icke-finansiella varor, som inte används huvudsakligen för produktion eller konsumtion, som inte försämras (fysiskt) över tiden under normala förhållanden och som förvärvas eller behålls i första hand som tillgångar av värde. Exempel på värdeföremål är konst och antikviteter. (ENS, § 3.125).
Värdeförändring
Se Prisförändring.
Värdering
Se Baspris och Mottagarpris.
Ö
Övriga icke marknadsproducenter
Övriga icke marknadsproducenter erbjuder största delen av sina varor och tjänster gratis eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta. Övriga icke marknadsproducenter förekommer endast inom offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
Övrig icke marknadsproduktion
Övrig icke marknadsproduktion omfattar produktion som tillhandahålls gratis till andra enheter, eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta (ENS, § 3.23). Förekommer främst inom offentliga myndigheter och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
Övriga produktionsskatter
Övriga produktionsskatter består av alla skatter som företag åläggs som en följd av deras produktionsaktiviteter, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna. De kan betalas på mark, fasta tillgångar eller arbetskraft i produktionsprocessen eller på viss aktiviteter eller transaktioner (ENS § 4.22). Fastighetsskatt är ett exempel på en övrig produktionsskatt. Jämför Produktskatt.
Övriga produktionssubventioner
Övriga produktionssubventioner består av alla subventioner som företag erhåller som en följd av deras produktion, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna. Jämför Produktsubventioner.
Förkortningar och akronymer | |
---|---|
AKU
|
Arbetskraftsundersökningarna |
AP-fonder
|
Allmänna pensionsfonder |
BNI
|
Bruttonationalinkomst |
BNP
|
Bruttonationalprodukt |
C.i.f
|
Cost, Insurance, Freight |
COFOG
|
Classification of Function of Government |
COICOP
|
Classification of Consumption by Purpose |
EC
|
Europeiska kommissionen |
ECB
|
Europeiska centralbanken |
EDP
|
Excessive Deficit Procedure |
EFTA
|
European Free Trade Association |
ENS
|
Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet |
ESA
|
European System of National and Regional Accounts |
EU
|
Europeiska unionen |
Eurostat
|
Europeiska gemenskapernas statistikkontor |
FiR
|
Finansräkenskaperna |
FISIM
|
Financial Intermediation Services Indirectly Measured |
FN
|
Förenta Nationerna |
F.o.b
|
Free on board |
FPref
|
Fasta priser, kedjade till referensår |
FV
|
Förädlingsvärde |
GDP
|
Gross Domestic Product |
GNI
|
Gross National Income |
HIO
|
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer |
IMF
|
Internationella valutafonden |
Mdkr
|
Miljarder kronor |
Mnkr
|
Miljoner kronor |
NPISH
|
Non Profit Institutions Serving Households |
LP
|
Löpande priser |
NR
|
Nationalräkenskaperna |
OECD
|
Organisation for Economic Co-operation and Development
|
PPP
|
Köpkraftsparitet |
PPS
|
Köpkraftstandard |
P%
|
Prisförändring |
ROW
|
Rest of the world |
SEK
|
Svenska kronor |
SKV
|
Skatteverket |
SM
|
Statistiska Meddelanden |
SNA
|
System of National Accounts |
SNI
|
Standard för svensk näringsgrensindelning |
SSD
|
Statistikdatabasen |
VAT
|
Value Added Tax |
V%
|
Volymförändring |