Näringslivet bidrog mest till ökningen av FoU-utgifterna i Sverige 2025

Under 2025 uppgick utgifterna för egen forskning och utveckling (FoU) i Sverige till 241 miljarder kronor. Detta var en ökning på 4 procent eller knappt 9,4 miljarder jämfört med 2024 räknat i fasta priser. Ökningen drevs framför allt av företagssektorn där utgifterna steg med 8,5 miljarder, motsvarande 5 procent. Även den offentliga sektorn såg en stor ökning på 12 procent, vilket motsvarar 1,2 miljarder. Ökningen inom den offentliga sektorn berodde i första hand på ökade utgifter för regionerna samt att vissa myndigheter, i synnerhet Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), hade högre FoU-utgifter under 2025 än föregående år.

Universitets- och högskolesektorn minskade däremot sina utgifter för FoU i fasta priser med 322 miljoner, knappt en procent lägre jämfört med 2024. Den privata icke-vinstdrivande sektorn ökade kraftigt med nästan 23 procent och bidrog därmed till en ökning om 100 miljoner kronor i FoU-utgifter. En del av denna ökning kan förklaras av att fler organisationer omfattades av undersökningen för 2025 jämfört med tidigare år.

Även FoU-intensiteten (FoU-utgifter som andel av BNP) ökade igen efter att ha sjunkit under 2024. 2025 uppgick den till 3,62 procent av BNP, att jämföra med 3,53 procent året innan. Ökningen berodde på att FoU-utgifterna steg snabbare än BNP, som ökade med 1,4 procent, och innebär därmed att en allt större del av Sveriges resurser gick till FoU relativt den övriga ekonomin, vilket framför allt drevs av den höga tillväxten inom företagssektorn.

- Trots den relativt starka BNP-tillväxten på 1,4 procent förra året växte FoU-utgifterna ännu snabbare, vilket innebär att en allt större andel av Sveriges resurser gick till FoU-verksamhet under 2025 jämfört med nästan alla tidigare år, säger Andres Quinones, statistiker på SCB.

Antalet helårspersoner inom FoU ökar

I den här statistiknyheten redovisas endast den interna personalen, alltså personer som är direkt anställda av FoU-utföraren.

Under 2025 ökade den interna FoU-personalen med 5 procent jämfört med 2024 och utgjordes av 111 366 helårspersoner. Av de 5 468 tillkomna helårspersonerna utgjordes 5 121 av forskare, produktutvecklare eller motsvarande medan de övriga 347 tillhörde kategorien understödjande personal, alltså sådan personal som har en understödjande funktion och sköter tekniska eller administrativa uppgifter i anslutning till FoU-aktiviteter. Därmed utgjorde forskare, produktutvecklare eller motsvarande fortsatt knappt 89 procent av den interna personalen sett till helårspersoner.

Den största ökningen sett till antal återfanns inom företagssektorn med 4 433 fler helårspersoner, vilket motsvarar en ökning om knappt 6 procent. Den största relativa ökningen skedde däremot inom den offentliga sektorn, som ökade med 12 procent. Ökningen var även den näst största i absoluta tal och uppgick till 742 helårspersoner. Universitets- och högskolesektorn ökade med drygt 1 procent, motsvarande 299 helårspersoner, medan den privata icke-vinstdrivande sektorn minskade med 2 procent, motsvarande 6 helårspersoner.

Ojämn könsfördelning i näringslivet

Yrkesgruppen forskare, produktutvecklare eller motsvarande utgjorde en klar majoritet av FoU-personalen i samtliga sektorer. Fördelningen såg dock olika ut i varje sektor, både vad gällde yrke och kön. Inom företagssektorn utgjorde forskarna 88 procent av personalen. Motsvarande siffra inom den offentliga sektorn var 74 procent medan universitets- och högskolesektorn avvek åt andra hållet där 97 procent av helårspersonerna utgjordes av forskare, produktutvecklare eller motsvarande.

Totalt sett bestod personalen av 66 procent män och 34 procent kvinnor. Inom gruppen forskare, produktutvecklare eller motsvarande var andelen män något högre med 67 procent män och 33 procent kvinnor. Motsvarande fördelning inom den understödjande personalen var 58 procent män och 42 procent kvinnor.

Skillnaderna i fördelningen förklaras av företagssektorn där andelen män var 72 procent och andelen kvinnor 28 procent, vilket var samma fördelning som 2023. Både den offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn hade en relativt jämn fördelning mellan könen, där förhållandena var 49 och 51 procent respektive 51 och 49 procent män och kvinnor inom sektorerna.

Företagssektorn både finansierar och utför den mesta FoU:n

Som andel av FoU-utgifterna stod företagssektorn för nästan 74 procent, vilken var en ökning från 2024 års 73 procent. Ser man i stället till var finansieringen för FoU:n kom ifrån, utgjorde företagssektorn 63 procent av samtliga medel till FoU i Sverige. 84 procent av FoU:n som bedrevs inom företagssektorn finansierades antingen av det utförande företaget självt eller med medel från andra företag. Medel från utlandet stod för 12 procent av finansieringen inom företagssektorn. Även inom den offentliga sektorn var det vanligt att pengarna för att finansiera den egna FoU:n härstammade ur den egna sektorn. I detta fall var det 85 procent av finansieringen som hade ursprung i den offentliga sektorn, antingen genom den egna verksamheten eller andra offentliga aktörer.

I kontrast står universitets- och högskolesektorn som endast finansierade sig självt med 5 procent. Istället härstammade 68 procent av finansieringen från den offentliga sektorn. Även den privata icke-vinstdrivande sektorn stod för en betydande del, 15 procent, av medlen till universitets- och högskolesektorn. Den offentliga sektorn finansierade även 36 procent av FoU:n inom den privata icke-vinstdrivande sektorn. Sammantaget var den offentliga sektorn näst störst finansieringskälla i Sverige, efter företagssektorn, med 22 procent av samtliga medel.

Stora skillnader i forskningsämnen mellan sektorer

Inom den offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn kategoriseras FoU-utgifterna enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen (SSIF) som delar in forskning i sex huvudämnen. Gemensamt utgjorde medicin och hälsovetenskap 34 procent av utgifterna och var det största forskningsämnesområdet i respektive sektor. Näst störst andel av totalen var ämnet naturvetenskap med 24 procent, följt av teknik på 16 procent, samhällsvetenskap, 15 procent, och humaniora och konst samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, båda på 5 procent av de totala utgifterna för sektorerna.

Det fanns däremot stora skillnader mellan de två sektorerna. Ämnena teknik och samhällsvetenskap är de enda som hade en relativt likartad andel inom dem. Medicin och hälsovetenskap utgjorde däremot 56 procent av FoU-utgifterna inom den offentliga sektorn men endast 30 procent inom universitets- och högskolesektorn. Naturvetenskap hade däremot en högre andel inom universitets- och högskolesektorn där det utgjorde 27 procent av utgifterna, att jämföra med 14 procent inom den offentliga sektorn. Både humaniora och konst samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin var betydligt större, om än på låga nivåer, inom universitets- och högskolesektorn där de stod för 6 procent vardera, vilket kan jämföras med den offentliga sektorns 1 procent för båda ämnena.

Hög koncentration av FoU-utgifter till ett fåtal branscher i företagssektorn 

Företag inom de fem största branschkategorierna stod för 72 procent av företagssektorns FoU-utgifter. Störst bland dessa var företag inom Tillverkning av transportmedel (SNI 29-30) vars FoU-utgifter var drygt 47 miljarder, motsvarande 27 procent av hela sektorn. Företag inom It och kommunikationstjänster (SNI 61-63) stod för den näst största delen av FoU med knappt 34 miljarder, eller 19 procent som andel av sektorn. Tillsammans med företag inom Tillverkning av övriga maskiner (SNI 28), 17 miljarder, utgjorde de tre gemensamt 55 procent av hela sektorns FoU-utgifter.

Över lag har däremot koncentrationen till dessa branscher minskat något sedan 2023. Då stod de tre största branscherna för 59 procent av sektorns FoU-utgifter, och de fem största för 77 procent. Störst förändring bland de här branscherna stod Vetenskaplig forskning och utveckling (SNI 72) för, som minskade med nästan 2 miljarder kronor. Även Tillverkning av övriga maskiner (SNI 28) minskade med knappt 1 miljard medan övriga branscher ökade sina FoU-utgifter. Både Tillverkning av transportmedel (SNI 29-30) och Tillverkning av farmaceutiska basprodukter (SNI 21) steg med drygt 1 miljard. IT och datakommunikationstjänster (SNI 61–63) låg 600 miljoner kronor högre än 2023.

Det ska noteras att SCB har uppdaterat standarden för klassificering av branscher, vilket kan få viss effekt när jämförelser görs över tid. Mer om detta längst ner på sidan under Uppdaterade standarder för klassificeringar.

Storstadslänen samlar majoritet av FoU-utgifterna

De tre län som innefattar storstadsregionerna (Stockholms, Västra Götalands och Skåne län) var de med högst FoU-utgifter. Gemensamt stod de för knappt 74 procent av FoU:n i Sverige. Östergötlands och Uppsala län var de enda förutom de tre ovannämnda med FoU-utgifter på över 10 miljarder kronor. Dessa fem största län utgjorde drygt 85 procent av all FoU i Sverige.

Allmänt utfördes den största delen av FoU:n i den södra delen av Sverige, i synnerhet kring Mälardalsområdet (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län) även om både Norrbottens och Västerbottens län sticker ut med relativt högre FoU-utgifter i den norra delen av Sverige.

Företagen lägger mindre resurser på energirelaterad FoU 

Sedan 2023 innehåller undersökningen riktad till företag en fråga om FoU inom energiområdet. Mellan 2023 och 2025 minskade forskningen och utvecklingen inom området från 14,6 till 13,8 miljarder kronor. Detta drevs framför allt av FoU riktad mot förnybara energikällor som enskilt minskade med 791 miljoner kronor. Energieffektivisering, som var det största området både 2023 och 2025, ökade däremot med 180 miljoner vilket även innebär att dess andel av den totala energi-FoU:n steg med 5 procentenheter. Trots att området förnybara energikällor minskade, var det fortsatt det näst största området, tätt följt av FoU riktad mot övriga kraftkällor och lagringstekniker som stod för 9 procent av områdets FoU-utgifter. Både kärnkraft och fusionsverk samt fossila bränslen ökade något, 85 respektive 88 miljoner kronor.

Uppdaterade standarder för klassificeringar

För referensår 2025 har statistiken för företagssektorn övergått från att redovisa bransch enligt SNI 2007 till SNI 2025. Bytet av branschklassifikation kan få effekt på statistiken redovisad efter bransch. Mer information om SNI 2025 och hur statistiken kan påverkas går att läsa här:

Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI)

Sveriges ekonomi december 2025

Inom universitets- och högskolesektorn har standarden för indelningen av forskningsämnen (SSIF) uppdaterats från och med referensår 2025. Detta kan ge viss effekt på detaljerade jämförelser mellan forskningsämnesgrupper. Mer information om SSIF 2025 och SSIF 2011 finns här:

Standard för svensk indelning av forskningsämnen