Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte upp tredje kvartalet 2025 efter flera år med nära nolltillväxt. Sveriges BNP steg med 1,1 procent jämfört med andra kvartalet. Jämfört med tredje kvartalet i fjol var uppgången 2,6 procent och den högsta tillväxten på nästan fyra år.

Tillväxten var bred och kom från flera håll. Hushållskonsumtionen, som står för nära halva BNP, steg 0,8 procent från andra kvartalet och bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-uppgången på 1,1 procent. Investeringarna bidrog också positivt men det allra främsta bidraget kom från nettoexporten. Lageruppbyggnaden som lyfte BNP förra kvartalet växlade till lageravveckling vilket drog ner BNP något under tredje kvartalet då varuhandelslagren minskade.

Starkare hushållskonsumtion

Den höga inflationen i slutet av 2022 och början av 2023 tryckte ner hushållskonsumtionen. Under 2025 har konsumtionen stigit samtliga kvartal och tredje kvartalet var i nivå med toppen andra kvartalet 2022. Medan konsumtionen av transporter och möbler vuxit några kvartal i rad syns ett trendbrott för kläder och skor som vände upp under det tredje kvartalet 2025 efter en lång nedåtgående trend.

Högre köpkraft

En bidragande faktor till konsumtionsuppgången var att hushållens köpkraft fortsatte att förstärkas. Den höga inflationen 2022–2023 dämpade de reala disponibla inkomsterna som i årstakt var negativa under fem kvartal. De senaste sex kvartalen har de reala disponibla inkomsterna haft en positiv årstakt. Men det är inte bara högre inkomster som lett till ökad konsumtion, hushållen har även minskat sparandet något, sett till den säsongrensade sparkvoten.

Hushållens ränteutgifter som andel av disponibelinkomsten har minskat, från 7–8 procent under 2024 till 6 procent under 2025. Fortsatt är det en större del av inkomsten som går till räntekostnader än åren närmast före pandemin då den andelen låg mellan 3 och 4 procent. 

Satsningar inom staten

Det var inte bara hushållens konsumtion som ökade tredje kvartalet 2025. Även den offentliga konsumtionen steg och trenden har varit uppåtgående sedan 2020. Främst är det statens konsumtion som ökat där satsningar inom polis, försvar och kriminalvård bidragit till att den statliga konsumtionen ökat med 16 procent sedan 2017. Regionerna har under samma period haft en uppgång på 8 procent medan kommunerna haft nolltillväxt. Satsningen inom staten syns även i investeringarna vilka dubblerats sedan tredje kvartalet 2017, från 23 till 46 miljarder, mätt i löpande priser.

Investeringarna steg

De fasta bruttoinvesteringarna har legat på samma nivå under de senaste åren. IT-investeringarna har vuxit medan bostads- och transportinvesteringarna har fallit. Medan bostadsinvesteringarna fortsatt trampar vatten har transportmedelsinvesteringarna under de senaste fyra kvartalen hämtat upp hela nedgången. Den största upphämtningen kom tredje kvartalet 2025 och påverkade de totala investeringarna som fick en skjuts uppåt.

Starkare varuexport under året

Både exporten och importen av tjänster har haft en stark tillväxt sedan pandemin där båda har vuxit med över 70 procent. Utvecklingen har följt varandra väl. Tredje kvartalet i år hade tjänsteimporten en starkare tillväxt än tjänsteexporten.

Medan tjänstehandeln har visat hög tillväxt för både exporten och importen så har varuhandeln haft en svagare utveckling än tjänstehandeln. Exporten av varor har dock varit starkare än varuimporten sedan pandemin. Importen av varor har i stort sett gått sidledes, med en liten ökning det senaste året från en dipp under 2023 och 2024. Exporten av varor hade en starkare tillväxt strax före pandemin och har de senaste åren gått sidledes. De senaste fyra kvartalen har dock varuexporten ökat tydligt. Under året har både dollarn och euron fallit mot kronan. Det har så här långt framförallt visat sig i en starkare varuexport. Uppgången tredje kvartalet kom från högre export av investeringsvaror.

Tillväxt inom flertalet branscher

Att den ekonomiska uppgången är bred syns när vi kikar på de större branschindelningarna. Merparten visar tillväxt jämfört med tredje kvartalet i fjol. Industrin är fortsatt den största branschen sett till förädlingsvärde och hade en tillväxt på 5 procent i årstakt. Både handeln samt branschen för information och kommunikation hade en tillväxt på 7 procent. Den av de större branscherna som går mot strömmen är byggbranschen. Branschen har haft det tufft länge och backade även tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

Den ekonomiska aktiviteten backade i oktober

Den övergripande bilden av den svenska ekonomin är positiv med uppgång inom flera områden under året. I oktober sjönk dock flera månadsindikatorer. BNP-indikatorn gick ner något för andra månaden i rad men var fortsatt positiv i årstakt. Såväl hushållens konsumtion som industriproduktionen backade i oktober.

Stark detaljhandel backade något i oktober

Efter en starkare hushållskonsumtion under tredje kvartalet vände konsumtionen ned i oktober. Kläd- och skohandeln samt transporter backade efter tillväxt under tredje kvartalet. Konsumtionen inom hotell och restaurang samt möbelhandeln fortsatte istället upp i oktober.

Detaljhandeln som vände upp i augusti ligger kvar på hög nivå, men med en liten nedgång i oktober. Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln, som gått starkt sedan början av 2024, sjönk något i oktober. Dagligvaruhandeln som ökade under 2023 och 2024 har gått sidledes under 2025. Nivån är strax under 2018 års volymer.

Industrins orderingång steg i oktober

Orderingången inom industrin steg med 5 procent i oktober jämfört med september. Det var en stark efterfrågan ifrån hemmamarknaden som bidrog till detta. Exportmarknaden föll istället något.  

Industriproduktionen backade i oktober efter en kraftig uppgång i september. I september var det en stor ökning inom kemi- och läkemedelsbranschen som drog upp men i oktober var produktionen tillbaka på tidigare nivå. Tjänsteproduktionen fortsatte sidledes efter en uppgång under andra kvartalet 2025. Hotell- och restaurangbranschen som haft ett uppsving sedan i somras steg ytterligare i oktober. Produktionen inom byggindustrin, som föll under 2022 och 2023, har ökat något de tre senaste månaderna jämfört med första halvåret 2025.

Konjunkturklockan visar starkare konjunktur

Konjunkturklockan fortsätter visa vägen mot starkare konjunktur. I oktober 2025 låg fem indikatorer i expansionsfasen. De mer framträdande förflyttningarna som skedde i klockan i oktober var hushållens konsumtion och industrins orderingång. Sedan våren 2023 fram till sommaren i år har BNP-indikatorn visat på ett konjunkturläge under långsiktig trend, vilket betyder lågkonjunktur. Oktober 2025 var dock tredje månaden i rad som BNP-indikatorn befann sig över långsiktig trend. 

 

 

SCB har tillsammans med statistikmyndigheter i ett antal EU-länder studerat hur hushållens inkomster, konsumtion och sparande enligt nationalräkenskaperna skiljer sig mellan inkomstgrupper. Studien har delfinansierats av EU. Den här nya och experimentella statistiken kallas för hushållsfördelningsräkenskaper.

Bakgrunden är att makroekonomiska mått som BNP och hushållens disponibla inkomster på aggregerad nivå inte räcker till för att förstå skillnader mellan inkomstgrupper. Inte minst vid makroekonomiska chocker som pandemier och finanskriser efterfrågas information över hur hushåll med olika inkomst påverkas.

Hushållsfördelningsräkenskaper är än så länge experimentell statistik under utveckling vilket bör beaktas vid tolkning av resultatet. Året som studerats, 2021, var också väldigt speciellt då det till stora delar präglades av coronapandemin.

Hushållsfördelningsräkenskaperna kompletterar existerande statistik över hushållens ekonomi. Statistiken är i linje med nationalräkenskapernas resultat på aggregerad nivå, men också dess fastslagna metoder och förordningar. Det gör att resultatet till hög grad är jämförbart mellan länder och över tid. Än så länge finns endast hushållsfördelningsräkenskaper för Sverige tillgängligt för år 2021, men det pågår ett arbete att utöka med fler år.

Betydande skillnader mellan inkomstgrupper

I denna studie har hushållen delats in i fem inkomstkvintiler. Det innebär att de har rankats utifrån ekonomisk standard baserat på ekvivalerad disponibel inkomst och därefter grupperats i fem lika stora delar. Den första kvintilen omfattar den femtedel av hushållen med lägst inkomst, medan den femte kvintilen består av femtedelen med högst inkomst.

Ekvivalensskala används för att kunna jämföra hushåll som varierar i storlek och sammansättning. Skalan tar hänsyn till stordriftsfördelar som uppstår när ytterligare familjemedlemmar delar på vissa konsumtionsvaror och tjänster, som exempelvis boendeutgiften.  

Skillnaden i inkomster mellan de olika inkomstkvintilerna var störst när endast de primära inkomsterna var inkluderade. När även omfördelningstransaktioner såsom skatter, pensioner och bidrag inkluderades i de disponibla inkomsterna minskade skillnaden mellan kvintilerna. Resultatet är inte förvånande då syftet med transfereringssystem är att just omfördela inkomster från de med högre inkomster till de med lägre.

Det är framförallt hushåll som består av äldre personer respektive unga personer i de lägre kvintilerna. Det är tydligt i diagrammet ovan att det är dessa inkomstgrupper som gynnas av nettotransfereringar, så som pensioner samt studiebidrag och föräldrapenning, i den disponibla inkomsten.

Löneinkomster största delen i samtliga inkomstgrupper

Man kan dela upp den disponibla inkomsten utifrån typ av inkomst, vilket visar hur stort bidrag respektive inkomstslag ger till de olika inkomstkvintilerna. Löneinkomster (ersättningar till anställda) dominerar inom alla fem inkomstgrupper.

De lägre kvintilerna hade positiva nettotransfereringar till följd av pensioner och bidrag, samtidigt som man betalade mindre skatt. Nettotransfereringarna var istället negativa för de högre kvintilerna, framförallt till följd av mer skatt och sociala avgifter. Förutom höga löneinkomster så hade hushållen i den femte kvintilen även stora kapitalinkomster år 2021.

Konsumtionen jämnare fördelad än inkomsterna

Inte oväntat följer konsumtionen inkomsterna men det var inte lika stora skillnader mellan hushållsgrupperna för konsumtionen som för inkomsterna. Den högsta kvintilen hade drygt sex gånger så hög disponibel inkomst som den lägsta kvintilen, medan konsumtionen endast var drygt två gånger så hög. 

Hur stor andel av sin konsumtion som hushållen lägger på de olika konsumtionsändamålen skiljer sig relativt lite mellan kvintilerna. De lägre kvintilerna konsumerade en något större andel livsmedel och alkoholfria drycker, medan de högre kvintilerna istället la en något högre andel på transport samt restaurang och logi. Medan 15 procent gick till mat och alkoholfri dryck i den lägre inkomstgruppen var andelen i den högsta inkomstgruppen 10 procent under 2021.

Boendet var den största konsumtionsutgiften för hushållen inom samtliga inkomstgrupper och andelarna var i stort sett desamma i samtliga grupper. Oavsett inkomstkvintil så gick drygt en fjärdedel av konsumtionen till boendet. Åtminstone på den här aggregerade nivån tyder siffrorna på att hushållen anpassar sig efter sina inkomster och justerar konsumtionen utifrån det.

Att året som studeras var ett pandemiår kan påverka fördelningen av konsumtionsändamålen, då exempelvis tillgången på restauranger, rekreation, sport och kultur var mer begränsad. 

Stora skillnader för sparandet

Som visades ovan var det stor skillnad i inkomster mellan inkomstgrupper, men för sparandet var det ännu större skillnader. Den femte kvintilen sparade totalt 400 miljarder kronor år 2021. Den första kvintilen hade ett negativt sparande på totalt 100 miljarder kronor, vilket innebar att konsumtionen var högre än de disponibla inkomsterna.

Det finns potentiellt flera anledningar till att de lägre kvintilerna hade ett negativt sparande. En förklaring kan vara att de till stor del består av unga samt äldre hushåll, då man i många fall har inkomst från studier eller pension. En del pensionärer har byggt upp ett kapital och tar av det för att finansiera sin konsumtion. Studenten kan ta studielån eller få tillskott från föräldrar vilket inte ingår i den disponibla inkomsten inom nationalräkenskaperna. En ytterligare förklaring kan vara att det var många företagarhushåll med enskild näringsverksamhet som hade låga inkomster under det här pandemiåret. Även om det inte nödvändigtvis påverkar skillnaden mellan kvintiler, bör det även läggas till att respektive kvintil inte utgörs av samma hushåll över tid, utan ett hushåll befinner sig ofta i olika kvintiler över en livscykel.

Eftersom varje kvintil innehåller ungefär en miljon hushåll betyder det att ett hushåll i den första kvintilen hade ett genomsnittligt sparande på minus 100 000 kronor under 2021. Den andra kvintilen hade ett svagt negativt sparande. Den tredje kvintilen, som motsvarar medianhushållet, sparade ungefär 30 000 kronor i genomsnitt medan ett genomsnittligt hushåll i den högsta kvintilen kunde spara 400 000 kronor under 2021.

Sverige sticker inte ut jämfört med andra EU-länder

Förutom Sverige så har även statistikmyndigheter i Slovenien, Nederländerna, Belgien, Italien, Frankrike och Tjeckien tagit fram hushållsfördelningsräkenskaper för år 2021. Även för dessa länder är statistiken under utveckling vilket bör beaktas vid tolkning av resultatet.

Ett mått på ekonomisk ojämlikhet är att beräkna kvoten mellan inkomsterna för den högsta respektive lägsta kvintilen. Alltså hur många gånger högre inkomsterna är för den högsta femtedelen jämfört med den lägsta femtedelen. En hög kvot innebär stor skillnad i inkomsterna mellan lägsta och högsta kvintil, medan en låg kvot innebär liten skillnad. Diagrammet nedan visar att det skiljer sig ganska mycket mellan länderna när man tittar på de primära inkomsterna. Där hade Nederländerna klart högst kvot och Sverige tredje högst. Lägst kvot hade Italien.

Även för de disponibla inkomsterna hade Nederländerna högst kvot medan Sverige hade näst högst. För att ta hänsyn till skillnader i strukturer i välfärdssystem inkluderas även sociala naturaförmåner i de justerade disponibla inkomsterna. När man tittar på detta inkomstmått skiljde sig inte kvoterna mycket åt mellan länderna. Nederländerna och Italien hade lika hög kvot. Endast Frankrike och Tjeckien hade lägre kvot än Sverige år 2021. Det är tydligt att kvoten, och därmed ett mått på den ekonomiska ojämlikheten, var störst för alla länder när endast de primära inkomsterna var inkluderade.

Små skillnader för konsumtionsfördelningen

Som tidigare konstaterats är konsumtionen jämnare fördelad än inkomsterna. Detta gäller även i de andra länderna som tagit fram hushållsfördelningsräkenskaper på konsumtionssidan. Jämförelsen mellan Sverige, Slovenien, Nederländerna och Belgien visar att det finns en viss skillnad i de nationella konsumtionsutgifterna mellan länderna. När vi även inkluderar sociala naturaförmåner, och får faktisk konsumtion, så blev skillnaderna väldigt små men Nederländerna och Slovenien hade en något högre kvot än Sverige och Belgien.

Sparkvoten negativ i de lägsta kvintilerna

I diagrammet nedan visas hushållens sparkvot, det vill säga hushållens sparande som andel av dess disponibla inkomst (här inklusive justering för förändring i pensionsrätter). En jämförelse mellan länderna visar att det var ett liknande sparandemönster över kvintilerna i de studerade EU-länderna som för Sverige. Både första och andra kvintilen hade en negativ sparkvot för alla inkluderade länder, konsumtionen var alltså högre än de disponibla inkomsterna år 2021. Mediansparkvoten i kvintil tre var svagt positiv för alla länder. Sverige och Slovenien hade en positiv sparkvot för totala hushållssektorn medan Nederländerna och Belgien hade en negativ sparkvot.

Detta exempel visar tydligt nyttan med hushållsfördelningsräkenskaper. Att bara titta på totalt sparande eller sparkvot i ett land ger inte hela bilden. Sparandet är koncentrerat till hushåll med högre inkomster än genomsnittet. De lägsta inkomstgrupperna har istället negativt sparande.

 

För att kunna ta fram jämförbar statistik behövs gemensamma definitioner av hur vi ska mäta och klassificera objekt och produkter. SCB ansvarar för att hålla flera av klassifikationerna som används inom den svenska officiella statistiken aktuella. Två centrala klassifikationer inom den ekonomiska statistiken är de för bransch- och produktindelning, SNI och SPIN/CPA. Nu står de inför en uppdatering. I denna artikel beskriver vi vad detta innebär och när du kan förvänta dig statistik utifrån de nya indelningarna.

Klassifikationer behöver uppdateras när samhället förändras

Ny teknik och den allmänna utvecklingen ger upphov till nya aktiviteter, varor och tjänster, samtidigt som andra minskar i betydelse. Dessa förändringar innebär en ständig utmaning för ekonomisk-statistiska klassifikationer som ställs inför en avvägning. Intervallen mellan uppdateringarna får inte vara alltför långa för att hålla klassifikationerna relevanta. Samtidigt kan tidsintervallet inte vara alltför kort eftersom det är kostsamt och inverkar negativt på uppgifternas jämförbarhet över tid. Varje revision av en klassifikation leder oundvikligen till brott i tidsserierna, särskilt när revisionen medför en ändrad struktur. Nationalräkenskaperna och flera andra statistikprodukter på SCB kommer att anpassas för att undvika tidsseriebrott.

På de fyra högsta nivåerna följer SNI och CPA den struktur som återfinns i EU-klassifikationen NACE och även om de benämns likadant är SNI och CPA två separata klassifikationer. När vi däremot kommer ner på mer detaljerade nivåer skiljer de sig. För att visa hur allt hänger samman är här ett exempel för odling av morötter. Branschkoden SNI beskriver vilken aktivitet som utförs (odling av grönsaker på friland) medan produktkoden CPA beskriver vilken vara eller tjänst (morötter och rovor) som produceras.

Uppdatering av SNI

SNI gör det möjligt att jämföra och analysera branscher både nationellt och internationellt, samt över tid. Den är främst utformad för att jämföra ekonomisk statistik mellan EU-länder. I princip all statistik som avser företag, företagande, arbetsmarknad och nationalräkenskaper klassificeras enligt SNI. Det är inte bara SCB och användare av ekonomisk statistik som har nytta av SNI-koder. De har också betydelse för företagen på olika sätt. Exempelvis baseras företagets kreditvärdighet och kostnader för försäkringar delvis på vilken bransch företaget är verksamt inom. Företaget kan också bedömas vara felaktigt försäkrat utifrån felaktigt satt SNI-kod. Vidare kan Skatteverket ge information i samband med regelförändringar som påverkar företag i en specifik bransch utifrån SNI-koden.

Många företag får nya SNI-koder

Vid bytet från SNI 2007 till SNI 2025 kommer flera förändringar att ske. Övergången kommer att innebära uppdelningar, hopslagningar och förflyttningar av en hel del SNI-koder. Nya SNI-koder tillkommer samtidigt som vissa SNI-koder försvinner. Detta för att på ett så bra och relevant sätt som möjligt återspegla samhällsförändringar som skett sedan SNI 2007 togs fram.

Övergången innebär i praktiken att de flesta företag kommer att få nya SNI-koder. I majoriteten av fallen kommer innehållet vara detsamma som idag, men för omkring 30 procent av företagen kommer SNI-koderna att delas upp och delar av innehållet flyttas till andra koder.

Flera förändringar inom handeln

Handeln är en av de branscher där bytet till SNI 2025 medför stora förändringar. Exempelvis försvinner handel med samt reparationer av motorfordon som huvudgrupp.  

Merparten flyttas till parti- och detaljhandel. Detta ger en mer konsekvent hantering av olika sorters varuhandel inom avdelning G då ingen annan delbransch inom handeln har en egen huvudgrupp. Delen som avser reparationer av motorfordon flyttas till avdelning T, annan serviceverksamhet.

Internet- och postorderhandel försvinner som egen undergrupp men koderna på detaljgruppsnivå utökas och specificeras. Internet- och postorderhandel för leksaker, skor och apoteksvaror är exempel på tre koder som tillkommer.

Nya branschkoder inom restaurangverksamheten

Vidare har den tekniska utvecklingen av digitala plattformar skapat stora möjligheter för förmedlingsverksamhet i ekonomin. Detta har medfört ett behov av nya SNI-koder för detta område inom flera huvudgrupper. Ett par exempel är förmedling avseende passagerartransport (52.320) och förmedling avseende hotell- och logiverksamhet (55.400). 

Även restaurangbranschen förändras. Tillväxten av foodtrucks har lett till att restaurangverksamhet nu delas upp i restaurangverksamhet samt mobil restaurangverksamhet. 

Det finns också exempel där behovet av en finare uppdelningen inte längre är lika stort. Exempelvis inom pappersindustrin där koderna för tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa, sulfatmassatillverkning och sulfitmassatillverkning slås ihop och bildar en gemensam kod, massatillverkning.

Information och kommunikation delas upp i två

På den högsta nivån, avdelningsnivån, sker en förändring i SNI 2025. Det är avdelning J, information och kommunikation, som delas upp i två. I nya J behålls delarna som avser mer traditionella verksamheter, såsom radio-, musik- och TV-produktion, utgivning av böcker och tidningar m.m. Den största delen av verksamheten flyttas till nya K där bland annat programmering och konsultverksamhet inom data, infrastruktur, telekommunikation placeras.

Uppdelningen av J innebär också att alla avdelningarna efter K förskjuts och får en ny bokstav. Med undantag för de nya avdelningarna J och K och förskjutningen som skapas kommer själva benämningen på resterande avdelningar att vara samma. På mer detaljerad nivå finns dock förändringar inom i stort sett alla avdelningar.

Färre koder förändras än i förra SNI-uppdateringen

Denna SNI-uppdateringen är mindre sett till antalet förändringar i klassificeringen jämfört med det senaste bytet till SNI 2007. Det är färre förändringar på de högsta nivåerna och sammantaget också färre förändringar sett över alla nivåer.

Påverkan på statistiken

Att företag flyttas i omläggningen leder till nya nivåer och utvecklingstal i branscherna men den högsta nivån, så som näringslivets produktion eller BNP totalt, påverkas inte. Vissa förändringar kommer att vara mer synliga i den publicerade statistiken än andra. Förändringar på högre nivå, till exempel de ovan beskrivna om avdelning J, information och kommunikation, och handel med motorfordon, kommer att synas tydligt. Uppdelningar och sammanslagningar på den mest detaljerade nivån, så som uppdelningen av restaurangverksamhet, kommer däremot synas i mindre utsträckning eftersom SCB sällan redovisar statistik på den nivån.

Produktklassifikationen CPA ersätter SPIN

En produktklassificering har som syfte att kunna dela upp varor och tjänster efter dess egenskaper. Produktkoder är oftast mer detaljerade än branschkoder, inför årets uppdatering fanns det 3 408 produktkoder på den mest detaljerade nivån vilket är att jämföra med 821 branschkoder på lägsta nivån.

När branschklassificeringen SNI uppdateras står även produktklassificeringen SPIN inför en revidering. Men i stället för att uppdatera SPIN har SCB beslutat att övergå till den EU-gemensamma klassifikationen CPA (som också den uppdateras). CPA används som standard inom den europeiska statistiken och de flesta EU-länderna använder denna. Endast några få länder, Polen, Portugal, Litauen och Sverige, har haft egna nationella motsvarigheter till CPA. Den svenska strukturen (SPIN) har till viss del följt CPA men inte fullt ut. En fördel med bytet är att det kommer att bli lättare att jämföra statistiken med andra EU-länder.

Fem av SCB:s statistikprodukter publicerar statistik uppdelat på CPA/SPIN:

• Utrikeshandel med varor
• Nationalräkenskaperna
• Miljöräkenskaperna
• Prisindex i producent- och importled (PPI)
• Forskning och utveckling

Övergången innebär att SPIN 2015 byts ut till CPA 2.2. Bytet bedöms inte medföra några större förändringar på statistiken jämfört med vad en revidering av SPIN hade inneburit.

Övergången sker successivt

SNI 2025 blir ny branschklassifikation fr.o.m. 8 december 2025 och CPA 2.2 blir Sveriges officiella produktklassifikation 1 januari 2026. Detta innebär dock inte att all statistik på SCB kommer att gå över till SNI 2025 och CPA 2.2 vid dessa datum. Övergången kommer att ske vid olika tidpunkter för olika statistikprodukter under en fyraårsperiod med start under 2026. Att övergången inte sker samtidigt över alla statistikprodukter beror främst på de olika krav som finns på när de ska redovisas eller publiceras.